<p>Syftet med uppsatsen är att belysa orsaker till sjukfrånvaro i små städföretag samt belysa de konsekvenser som sjukfrånvaron ger företaget.</p><p>För uppsatsens utgångspunkt har aktörssynsättet använts, vars syfte är att förstå verkligheten och problemet utifrån aktörernas perspektiv. Som angreppssätt har jag använt mig av den analytiska deduktionen eftersom jag har utgått från teori till empiri i uppsatsens genomförande. Data har samlats in enligt den kvalitativa datainsamlingsmetoden i form av intervjuer med respondenterna på respektive företag för att få bättre inblick i problemområdet och se problemet utifrån respondenternas perspektiv.</p><p>Studiens resultat visar att den höga sjukfrånvaronivån i företag kan till viss del kopplas till de anställdas anställningsform och könsfördelningen. Ju fler kvinnliga anställda och heltidsanställda desto högre är sjukfrånvaronivån i företag.</p><p>Utifrån svaren på intervjuerna kan man se en koppling mellan företag med hög sjukfrånvaro och anställda som bara är kvinnor samt heltidsanställda. Det vore därför intressant att göra övergripande studier om hur stark denna koppling är, vad det beror på och i vilken grad kan det påverka företagets lönsamhet.</p><p>Denna uppsats kan bidra till att ge både arbetsgivare, anställda och andra intressenter djupare kunskap om sjukfrånvaro i företag, hur den uppstår och vilka konsekvenser för både företag och anställda den har.</p>

Syftet med uppsatsen är att belysa orsaker till sjukfrånvaro i små städföretag samt belysa de konsekvenser som sjukfrånvaron ger företaget. För uppsatsens utgångspunkt har aktörssynsättet använts, vars syfte är att förstå verkligheten och problemet utifrån aktörernas perspektiv. Som angreppssätt har jag använt mig av den analytiska deduktionen eftersom jag har utgått från teori till empiri i uppsatsens genomförande. Data har samlats in enligt den kvalitativa datainsamlingsmetoden i form av intervjuer med respondenterna på respektive företag för att få bättre inblick i problemområdet och se problemet utifrån respondenternas perspektiv. Studiens resultat visar att den höga sjukfrånvaronivån i företag kan till viss del kopplas till de anställdas anställningsform och könsfördelningen. Ju fler kvinnliga anställda och heltidsanställda desto högre är sjukfrånvaronivån i företag. Utifrån svaren på intervjuerna kan man se en koppling mellan företag med hög sjukfrånvaro och anställda som bara är kvinnor samt heltidsanställda. Det vore därför intressant att göra övergripande studier om hur stark denna koppling är, vad det beror på och i vilken grad kan det påverka företagets lönsamhet. Denna uppsats kan bidra till att ge både arbetsgivare, anställda och andra intressenter djupare kunskap om sjukfrånvaro i företag, hur den uppstår och vilka konsekvenser för både företag och anställda den har.

Bakgrund och problem: Sjukfrånvarograden i Sverige är stigande trots att tidigare undersökningar visar att befolkningens hälsa inte blivit sämre. En betydligt lägre sjukfrånvarograd visades i Sverige under den period organisationer på grund av lagstiftning redovisade information om sjukfrånvaro i årsredovisningen. Vad ökningen beror på är inte fastställt trots den tydliga kopplingen mellan ökningen av sjukfrånvarograden och den organisatoriska inblandningen. Syfte: Studien syftar till att diagnostisera vilka interna faktorer som påverkar sjukfrånvarograden i en organisation. Resultatet av studien förväntas ge organisationer ökad förståelse för vikten av arbetet kring sjukfrånvaro. Metod: En enkätundersökning har genomförts där urvalsgruppen utgörs av organisationer som tidigare visat en föredömlig sjukfrånvarograd. De tre teoretiska faktorer som utgör studiens referensram är information, intern rapportering och kostnadsmedvetenhet. Utifrån teorin skapades tre antaganden som kom att testas i den empiriska datainsamlingen. Slutsats: Genom analys av datainsamlingen och teori kunde två antaganden bekräftas och en förkastas. Ett positivt samband kan ses mellan låg sjukfrånvarograd och de identifierade organisatoriska faktorerna information, intern rapportering och kostnadsmedvetenhet. Omfattningen på den information som dokumenteras samt specifikt till vem informationen rapporterades var dock inte avgörande för utfallet av sjukfrånvarograd.