Bakgrund: I Sverige drabbas årligen 28 000 personer av traumatisk hjärnskada där majoriteten är av lätt karaktär. Återhämtningsgraden är hög men en del lider av kvarvarande restsymtom med rehabiliteringsbehov. Rehabiliteringen har idag inga kliniska riktlinjer på grund av bristande vetenskapligt stöd.  Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva patienters tankar och erfarenheter av rehabilitering efter lätt traumatisk hjärnskada. Metod: Studien utfördes med hjälp av kvalitativ metod. Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med patienter i den sydöstra sjukvårdsregionen som genomgått hjärnskaderehabilitering under 2022. Materialet analyserades med en innehållsanalys och en induktiv ansats tillämpades.  Resultat: Det framkom blandade erfarenheter kring den rehabiliteringsmedicinska vården efter lätt traumatisk hjärnskada. Ett bra bemötande och god kompetens skapade trygghet medan informationsbrist kring sjukdomens prognos, riktlinjer och förlopp i kombination med kompetensbrist skapade oro och påverkade framtida livsval. Analysen av resultatet presenteras i två huvudkategorier; upplevda erfarenheter av hjärnskaderehabilitering samt självutvärdering. Varje huvudkategori presenteras i fyra respektive tre underkategorier.  Konklusion: Erfarenheter som framkommit är både positiva och negativa. För att säkerställa studiens resultat krävs ytterligare forskning inom området. Denna kunskap kan i nästa steg bidra till behandlingsriktlinjer inom området med syfte att förbättra kvaliteten och jämlikheten på den rehabiliteringsmedicinska vården för patienter med lätta traumatiska hjärnskador.  Nyckelord: kvalitativ intervjustudie, lätt traumatisk hjärnskada, patienterfarenheter, rehabilitering

Background: The present study evaluated physiotherapists' clinical reasoning focused on clients’ behaviour change and treatment orientation in the transition from university to work. It further investigated how self-efficacy, attitudes and contextual factors influence clinical reasoning and treatment orientation. Methods: In a longitudinal design, the clinical reasoning focused on clients’ behaviour change and treatment orientation of physiotherapists (n = 24) were assessed over approximately two years, using the R4C instrument and the PABS-PT. Non-parametric statistical analysis was applied as well as a simple regression model. Results: Participants showed a significant decrease in the clinical reasoning focused on clients’ behaviour change regarding the R4C domains assessment, analysis and treatment. Physiotherapists’ self-efficacy at graduation showed no influence on their assessment, analysis and treatment in clinical practice. Their attitudes at graduation explained 35,1% of the variation in assessment ability. Treatment orientation showed no significant changes. The contextual factors in clinical practice and attitudes at graduation showed no influence on treatment orientation. Conclusion: The physiotherapists in this study show a persistent tendency to apply the biopsychosocial model. Due to the decrement in clinical reasoning focused on clients’ behaviour change, research is warranted regarding determinants of physiotherapists’ clinical reasoning skills in this transition.

Bakgrund Kliniskt resonemang anses vara en viktig färdighet för fysioterapeuter att bemästra och innebär att kunnaanalysera en stor mängd information och göra säkra bedömningar utifrån den. Utbildningen börförbereda studenterna för det kliniska arbetet och kliniskt resonemang bör således vara en grundsten iutbildningen. Trots detta finns ingen enhetlig utbildningsstrategi. Det finns därför ett behov av attkartlägga vilka pedagogiska metoder som används i dagsläget för att kunna förbättra undervisningen förkliniskt resonemang. Syfte Syftet med denna scoping review är att belysa pedagogiska metoder för kliniskt resonemang inomfysioterapiutbildningar. Metod En scoping review valdes som studiedesign då syftet var att belysa ett forskningsområde. Studien utfördesenligt Preferred Reporting Item for Systematic Reviews and Meta Analyses (PRISMA). Sökningarnagjordes i PubMed och Cinahl. Resultat Sökningarna gav totalt 60 träffar, varav sex artiklar inkluderades i den här studien. Från resultatet har enrad pedagogiska metoder identifierats. Vanligast förekommande var problembaserad inlärningtillsammans med praktik och patientsimulering. Pedagogiska metoder där studenter får möjlighet attträffa riktiga patienter verkar mer gynnsamt för deras utveckling av kliniskt resonemang än metoder därelever inte får träffa riktiga patienter. Slutsats SlutsatsFrån resultatet av den här studien ses en tydlig brist på forskning kring pedagogiska metoder för klinisktresonemang inom fysioterapeututbildningar. Dock ses en uppåtgående trend av forskning inom det härområdet. Som exempel kan den ökade digitaliseringen i samhället möjliggöra utvecklingsmöjligheter avnya pedagogiska metoder. Mer forskning behövs för att utveckla nya effektiva och praktiska pedagogiskametoder.

Introduktion: Den befintliga forskningen om skogsmaskinförares muskuloskeletala problem publicerades i huvudsak mellan år 2000 och 2009. Sedan 2009 har skogsmaskinerna bytts ut två till tre gånger.  Forskningen belyser till stor del helkroppsvibrationernas inverkan på muskuloskeletala besvär men ingen tidigare forskning belyser skogsmaskinförares fysiska aktivitetsnivå.  Syfte:Syftet med denna studie är att genomföra en arbetsergonomisk riskbedömning bland en grupp skogsmaskinförare med Quick Exposure Check (QEC). Ett annat syfte är att undersöka skogsmaskinförarnas fysiska aktivitet, stillasittande och muskuloskeletala besvär och trötthet.  Metod: Två arbetslag i Västerbotten besöktes under våren 2019. Sju skogsmaskinförare svarade på ett frågeformulär om muskuloskeletala besvär, trötthet, stillasittande samt QEC. Fem skogsmaskinförares arbetsergonomi observerades i arbetsmomenten trädfällning och lastning av stockar. En frekvensanalys genomfördes med Fishers Exact Test för att undersöka skillnader mellan skogsmaskinförares fysiska aktivtet och muskuloskeletala besvärsområden, stillasittande samt trötthet.   Resultat: Nacken är det mest exponerade kroppsområde  bland skogsmaskinförare och även det största besvärsområdet. Näst största exponeringsfaktorn är helkroppsvibrationer (HKV). Inga skillnader gick att utlysa av frekvensanalysen. 67 % av skogsmaskinförarna uppnådde Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet (YFA:s) träningsrekommedationer. Konklusion: Nacken är enligt QEC högst exponerad följt av HKV. I den här studien är det i nacken flest skogsmaskinförare (67%) upplever besvär. Fyra av sex (67 %) deltagare uppnår YFA:s rekommendationer om fysisk aktivitet. Inga signifikanta likheter mellan fysisk aktivitet, muskuloskeletala besvär, trötthet och stillasittande kunde ses. Jämfört med för 20 år sedan upplever skogsmaskinförare sig mindre trötta idag än då.

Bakgrund: Stillasittande har under de senaste årtiondena blivit ett folkhälsoproblem. Fysisk aktivitet främjar hälsa och motverkar många hälsobekymmer. I Sverige bär respektive kommun ansvar för att de bestämda läroplanerna följs, vilket innefattar riktlinjer kring idrott och fysisk aktivitet på kommunala skolor samt inom särskolan. Politiker i barn- och ungdomsnämnderna ansvarar för att fatta beslut och skapa policys samt strategier för att främja fysisk aktivitet i skolan. Syfte: Syftet med denna studie var att studera synen politiker i barn-och ungdomsnämnder har på fysisk aktivitet hos barn. Metod: Vi använde oss av kvalitativ forskningsmetod där data har samlats in genom digitala intervjuer med fyra politiker. Informanterna var aktiva i det partiet som styrde i kommuner tillhörande Västerbotten eller Västernorrlands län och ansvarade för barn och utbildning. Metoden som användes var kvalitativ innehållsanalys. Intervjumaterialet bearbetades med hjälp av kodning. Resultat: Resultatet speglas genom fem kategorier och 21 subkategorier. Det framgick att informanterna ansåg att fysisk aktivitet är viktig i alla åldrar. Det fanns en viss oro för samhällsutvecklingen som har lett till ökat stillasittande och de önskade att främja fysisk aktivitet i skolan ytterligare. Informanterna ansåg att läroplanen, skollagen och resursbristen är faktorer som begränsar den fysiska aktiviteten i skolan. Det fanns även oklarheter och tvekan kring möjligheter till fysisk aktivitet för barn med funktionshinder, bland annat hur man bör anpassa fysisk hälsa i skolan och involvera alla barn i idrotten för att uppfylla deras behov. Slutsats: Informanterna ansåg att det krävs mer arbete från alla samhällssektorer för att främja fysisk aktivitet för barn och ungdomar med och utan funktionshinder. Det finns utvecklingsområden i läroplanen inom idrott och hälsa samt övrig fysisk aktivitet inom skolan, bland annat inom samarbete mellan olika sektorer, upplägget, tillgång till utflyktsmål och lokaler samt utbildning av barn och vårdnadshavare.

Bakgrund: Vanligt förekommande diagnoser inom primärvården är subacromialt impingement syndrom eller rotatorcufftendinopatier. Medicinsk laser har ansetts som en möjlig behandlingsmetod för att främja rehabiliteringsprocessen.  Syfte: Syftet med studien var att undersöka och sammanställa det vetenskapliga kunskapsläget inom medicinsk laser, både hög- och lågeffektlaser, avseende effekten på smärta och funktion hos personer med subacromialt impingement syndrom och rotatorcufftendinopatier.  Metod: Denna systematiska litteraturstudie har genomförts i enlighet med Statens beredning för medicinsk och social utvärderings (SBU) metodbok. Den systematiska sökningen utfördes i databaserna PubMed och Cinahl 10 februari 2023. Studien inkluderade randomiserade- och icke-randomiserade kontrollerade studier som publicerats mellan 2015-2023. Risk för bias bedömdes med SBU:s bedömningsmallar.  Resultat: Totalt inkluderades sju studier, fem randomiserade kontrollerade studier och två icke-randomiserade kontrollerade studier med kontrollgrupper. Totalt innehöll studierna 462 deltagare. Tre studier visade att medicinsk laser gav signifikant större effekt på smärta och funktion samt en på enbart smärta. Tre studier kunde inte påvisa någon fördel med medicinsk laser. Samtliga studier bedöms ha måttlig risk för bias. Slutsats: Resultatet i denna litteraturstudie indikerar att hög- och lågeffektlaser kan ha en positiv påverkan på smärta och funktion. Litteratursökningen genererade dock inga övervägande bevis avseende effekten från medicinsk laser jämfört med annan fysioterapeutisk behandling. Dels på grund av få antal studier som påvisat en fördelaktig effekt samt att det föreligger bristande kvalitet i ett flertal av studierna. Det krävs mer forskning för att kunna uttala sig om evidensgraden angående effekten av framförallt högeffektlaser.

Introduktion / bakgrund Högintensiva intervaller är en tidseffektiv träningsform, som har potential att ge flera positiva hälsoeffekter. Det finns dock en del svårigheter vid genomförandet av högintensiva intervaller avseende hur intensitetsnivån regleras. Dessutom genomförs dessa intervaller oftast på träningscyklar, och det finns därför kunskapsluckor vad gäller genomförandet i form av andra träningsmodaliteter, som bland annat uppresningar från stol. Syftet med den här studien var att undersöka skillnader i akuta fysiologiska responser vid stegrade arbetsprov av de två olika träningsmodaliteterna cykel respektive uppresningar från stol.  Metod  I studien deltog 10 träningsvana individer i åldersintervallet 20-30 år. Fem kvinnor och fem män. Vardera deltagare genomförde två olika stegrande arbetsprov i form av uppresningar från stol respektive cykel. Vid genomförandet fick deltagarna skatta sin upplevda ansträngning respektive bentrötthet. Även hjärtfrekvens registrerades. Effektutvecklingen för respektive arbetsprov uppmättes. Deltagarna fick dessutom genomföra test av isometrisk benstyrka både före och efter respektive arbetsprov. Skillnader mellan dessa modaliteter avseende dessa akuta responser analyserades sedan med hjälp av Wilcoxon signed-rank test.  Resultat  Resultatet påvisade signifikanta skillnader mellan modaliteterna avseende hjärtfrekvens, skattad ansträngning samt skattad bentrötthet vid effektutveckling = 300 watt, där högre värden uppnåddes vid cykel. Vid brytpunkten för arbetsproverna, d.v.s. där deltagarna skattade Borg RPE 17, uppmättes signifikanta skillnader i uppnådd hjärtfrekvens samt uppnådd effektutveckling, med en högre hjärtfrekvens vid cykel och en högre effektutveckling vid uppresningar från stol.  Slutsats / konklusion  Resultatet indikerade att uppresningar från stol var mindre ansträngande att genomföra i jämförelse med cykel. De mätvärden som registrerades i samband med intervallerna, utvecklades dock i liknande takt under de stegrade arbetsproverna, vilket antyder att modaliteterna har potential att styras.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Var fjärde elev i grundskolan har en problematisk skolfrånvaro. Barn med problematisk skolfrånvaro deltar i lägre utsträckning i fritidsaktiviteter, vilket minskar deras totala fysiska aktivitetstid. Trots att forskning visar att fysisk aktivitet kan påverka skolnärvaron och den psykiska hälsan positivt finns idag inga riktlinjer för fysisk aktivitet som en del av åtgärderna för problematisk skolfrånvaro.  Syfte: Syftet med intervjustudien var att utforska och beskriva skolpersonals tankar och erfarenheter kring hur fysisk aktivitet kan påverka problematisk skolfrånvaro hos elever.  Metod: Studien är en kvalitativ intervjustudie baserad på åtta semistrukturerade intervjuer med skolpersonal som arbetar med barn som har en problematisk skolfrånvaro. Intervjumaterialet analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien presenterar resultat utifrån tre kategorier; Effekter av fysisk aktivitet kopplat till problematisk skolfrånvaro, Utmaningar med att arbeta med fysisk aktivitet som åtgärd för problematisk skolfrånvaro och Åtgärder för problematisk skolfrånvaro. Konklusion: Skolpersonal var positivt inställda till implementering av fysisk aktivitet, som kompletterande åtgärd för elever med en problematisk skolfrånvaro. Vikten av en enkel, rolig och individanpassad fysisk aktivitet som främjar sammanhållningen lyftes. Däremot ansågs att det behövs fler resurser för att möjliggöra fysisk aktivitet som åtgärd. Fler studier på området behöver genomföras.

No description available.

No description available.