I den här uppsatsen undersöks betydelsen och användandet av Leksandsdräkten idag med utgångspunkt i hur ett antal personer med egen anknytning till dräkten förhåller sig till den. Syftet är att undersöka både vad dräkten berättar och symboliserar, hur den används och varför den används men även hur intervjupersonerna förhåller sig till vad som är rätt och fel. Det huvudsakliga materialet i denna studie består av intervjuer med personer som alla har en koppling till Leksandsdräkten, antingen genom sitt arbete eller för att de är aktiva i föreningar där dräkten har en betydande roll. Med utgångspunkt i begreppen kulturarv, Bourdieus fältbegrepp, identitet och skav/skev, som utgår från etnologen Michelle Göranssons avhandling Materialiserade sexualiteter, diskuteras intervjupersonernas relation till dräkten, hur och varför de använder den och vad den berättar. Uppsatsen avslutas i en diskussion kring dräktens betydelser och hur den skall göras tillgänglig för alla som vill bära den samtidigt som den representerar en lokal plats och bär på en, både gemensam och personlig, historia och tradition.