I dagens Europa är stora löneskillnader mellan kvinnor och män samt låg representation av kvinnor på höga befattningar fortfarande ett stort problem. Mot bakgrund av detta har EU framlagt ett lagförslag om kvotering till börsbolagens styrelser. Debatten om jämställdhet är livlig och högaktuell. Parallellt med detta agerar näringslivet i en kamp om kompetensen där jämställdhet anses vara en viktig komponent för att vara en attraktiv arbetsgivare. Då studien antar ett nyinstitutionellt perspektiv har antagandet varit att organisationerna anpassar sig till omgivande krav för att vinna social legitimitet och således att jämställdhet är en viktig legitimitetsskapande faktor i denna process. Detta medför att jämställdhet är på väg mot en utveckling som innebär att den institutionaliserade jämställdheten blir allt mer löskopplad från organisationen. I samband med detta har studien avgränsat sig till två uppmärksammade fall där stora företag inom näringslivet samverkat för att offentligt hantera jämställdhet. Syftet har varit att undersöka hur dessa organisationer agerat utifrån omgivande krav på jämställdhet. Då detta innefattar att undersöka handlingar och meningsskapande valdes för studien ett diskursanalytiskt förfarande för att undersöka de rapporter och texter som organisationerna själva producerat för sitt offentliga framträdande. Även en intervju genomfördes med en av initiativtagarna. Resultatet visar att två tydliga mönster kan urskönjas i olika former av institutionell påverkan. Den legitimitetsskapande mekanismen ligger i uppfattningen om jämställdhet som ett kvantitativt mått som innefattar andel kvinnor. Organisationernas anpassning skiljer sig något åt då den ena tydligare härleds till att uteslutande skydda medlemmarnas autonomi medan den andra uppvisar vad som tolkas som ett försök till standardisering av jämställdhet i näringslivet. Kanske följer jämställdhet en utveckling från lag till standard. / In Europe today the wage gap between men and women and the low representation of women in top positions remains a major problem. Because of this, the EU has tabled a bill on quotas for listed companies' boards. The debate on gender equality is lively and topical.  In parallel with this act the enterprise companies is competing to attract the most competent employees and gender is considered an important component of being an attractive employer. As the study adopts a perspective of new institutionalism the assumption has been that the organizations adapts to ambient requirements to overcome social legitimacy and thus gender equality is an important factor of legitimacy in this process. This means that gender equality is moving towards a development whereby the institutionalized gender equality is becoming more loose coupled from the organization. In this context, the study has limited itself to two high-profile cases in which large companies in the industry worked together to publicly address the issues of gender equality. The aim has been to investigate how these organizations acted on surrounding equality requirements. This includes to examine the reports and texts that organizations themselves produced for its public appearance to find their purpose and underlying ideas of gender. Also, an interview was conducted with one of the initiators. Because of this a discourse analysis procedure were chosen for this study. The results shows that two distinct patterns can be detected throughout the various forms of institutional impact. The legitimacy formation mechanism lies in the quantitative discourse that includes participation of women. The organizations’ adaptation differs slightly. One clearly deduced to mainly protect members' autonomy while the second shows what is interpreted as an attempt at standardization of gender equality in the enterprise business. Maybe that the gender equality throughout these cases is following a development from a bill towards a standard.