Studien handlar om upplevelser av socialsekreterare som jobbar med barnavårdsutredningar med sin makt gentemot föräldrarna och deras strategier för attminska maktobalansen som finns i relationen. För att besvara studiens frågeställningar genomfördes semistrukturerade intervjuer med tre socialsekreterare i en mellanstor kommun. Intervjumaterialet analyserades med tematisk analys. Studien visade att socialsekreterare upplever att föräldrarna kan känna rädsla eller ilska i deras kontakt med socialtjänsten och socialsekreterare. Socialsekreterare upplevde även att föräldrarnas känslor inför socialsekreterares makt i vissa fall leder till att föräldrarna tackar ja till föreslagna insatser trots de inte vill på grund av rädsla för konsekvenserna eller att inte framstå som dåliga föräldrar inför socialsekreterare. En annan viktig slutsats som kom fram var att socialsekreterare kan använda sin makt annorlundautifrån hur hög eller låg oro de har för barnets situation. Graden av oro som socialsekreterare har visade sig även påverka hur delaktiga föräldrarna tillåts vara i utredningar och i skriftliga rapporter. Det framkom också att socialsekreterare tyckte att tydlighet, att göra föräldrarna delaktiga i utredningar och vissa personliga egenskaper hjälpte till att minska maktobalansen mellan dem och föräldrarna.