Syftet med studien var att studera händelseförloppet i domar där kvinnor blivit dömda för våldsbrott. Detta för att studera om det återfinns likheter i brottens tillvägagångssätt. Utöver att studera likheter i brottens händelseförlopp, ämnade även studien att undersöka om det återfanns några likheter i omständigheterna kring brottet, exempelvis studerades domarna med fokus på sociala förhållande. 50 stycken domar inhämtades från JUNO och användes som material till studien för att möjliggöra studerandet av kvinnliga våldsförövare. Studiens resultat påvisade att det återfanns likheter i domarna gällande både händelseförloppen och omständigheterna kring brottet. Det framkom att det vanligaste brottet som de studerade kvinnorna dömdes för var misshandel av normalgraden. Kvinnliga våldsförövare var generellt mer benägna att använda tillhyggen än att inte använda tillhyggen vid brottet. Det tillhyggen som hade använts av flest kvinnor var kniv. Våldshandlingarna som kvinnorna begick riktades främst mot män snarare än mot andra kvinnor. Gällande sociala förhållande återfanns det i studien att det var relativt vanligt att den kvinnliga förövaren hade kontakt med socialtjänsten. Kontakten med socialtjänsten kunde ske genom att socialtjänsten exempelvis tillhandahöll en bostad åt förövaren eller att förövaren hade kontakt med socialtjänsten med anledning av sina barn. Det återfanns även i de studerade domarna att förövaren hade varit alkoholpåverkad i nästintill majoriteten av fallen och att några av de studerade förövarna hade en uttalad alkoholproblematik. Sammantaget har studiens resultat bringat en djupare förståelse om fenomenet kvinnliga våldsförövare. Kunskapen som har genererats kan användas för att utveckla effektiva förebyggande insatser riktat mot kvinnliga våldsförövare. Framtida forskning inom samma område bör enbart fokusera på att analysera en brottstyp för att få ut mer specifika likheter gällande kvinnliga våldsförövare.