<p>Kvinnomisshandel har länge varit ett stort problem i samhället men alltför sällan har forskningen fokuserat på andra aspekter av våld mot kvinnor än den fysiska misshandeln. Detta arbete handlade om kvinnor som har levt i relationer med kontrollerande män utan inslag av våld. Syftet var att öka förståelsen för hur dessa kvinnor blev påverkade av relationen och hur de såg på sig själva och sin egen situation samt om deras frihet och livsutrymme begränsades. Avgränsningen i arbetet bestod av att utesluta andra former av misshandel och endast ta upp aspekter gällande psykisk misshandel och kontroll. Som metod användes halvstrukturerade kvalitativa intervjuer av tre respondenter som alla hade lång erfarenhet av att leva med kontrollerande män. Noggrann läsning av litteratur och tidigare forskning var nödvändigt för att få förståelse och kunskap om misshandelsförhållanden. Analysen utgick från en narrativ ansats. De viktigaste resultaten som har framkommit i arbetet var att kvinnorna som utsatts för psykisk misshandel blev påverkade av mannens beteende och reagerade på många sätt likadant som fysiskt misshandlade kvinnor gjorde. Mönstret i de kontrollerade förhållanden kunde jämföras med mönster som framkommer i misshandelsförhållanden. Forskningen visade att det fanns paralleller mellan psykisk och fysisk misshandel och att dessa två aspekter ofta hörde ihop. Psykisk misshandel och kontroll kan även vara en startpunkt, och senare utvecklas till fysisk misshandel. Därmed gick det att dra paralleller mellan kontroll och våld, och frågan kvarstår om inte kontroll och dominans kan ses som en form av misshandel av kvinnan.</p>

<p>Åldersdiskriminering har under senare tid blivit en alltmer central samhällsfråga. I Sverige och även runt om i världen tycks det finnas en oro för hur utvecklingen sett ut de senaste åren och hur den ser ut i nuläget. Denna studie är en litteraturstudie som sammanställer och redovisar, samt kritiskt granskar och diskuterar den nytillkomna åldersdiskrimineringsgrunden och det som finns dokumenterat om åldersdiskriminering i Sverige. Studien redogör för att ålderdiskriminering förorsakar sämre självförtroende, sämre hälsotillstånd, stress samt psykiska besvär hos individen<em>. </em>Vidare visar studien att diskriminering, oavsett grund, medför stort lidande för den enskilda individen och stängda möjligheter.</p>

<h1>Abstract</h1><p>The intention of our study was to examine the meaning of home of elderly women and men and how they experience their getting older. We also wanted to see how elderly women and men experience to receive home-help-service in their own home. The study was based on qualitative interviews with elderly women and men. The informants were five women and four men between the ages of 60-84 years. They all had everyday help from the home-help-service. To interpret the material we have been using earlier studies and Antonovsky´s theory of KASAM. In the result we have compared the answers between women and men to find similarities and differences. The main result was that the home is very meaningful for both women and men. We also found that none of the informants felt like they were in a position of dependence. On the other hand all informants felt that it was a changeover to receive home-help-service and it has taken some time to accept their new situation. For the women has the changeover taken a longer time than it has for the men.</p><p>Keywords: home, ageing, dependent</p>

<p><strong>ABSTRACT</strong></p><p>The purpose of our study was to examine how four different organizations cooperate on rehabilitation of people to get them back to employment. More specifically our aim was to investigate how different organizations in a project, involving workrehabilitation, looks at cooperation. Our main questions were vague at the beginning of our study, but finally our focus became clear. The questions were formed with help from the research of Hjortsjö (2006) and Fridolf (2000): Which possibilities and hindrances identify the different organizations which cooperate? What does cooperation mean to the representatives from the different organizations which are included in KARB? Our result shows that the respondents mostly think positive of the project KARB. The respondents are focusing on the possibilities instead of hindrances when they are talking about the project KARB and cooperation. They believe that the cooperation between the four organizations will decrease if KARB ends. We also saw that the communication between the practitioners and the management level are insufficient. The dialogue and interaction when it comes to cooperation in KARB are non-existing in several of the organizations.</p><p> </p><p><strong>Keywords</strong>: cooperation, organization, interaction, projects</p>

<p>The purpose of this study was to look at how clients, in the Swedish criminal justice, experience their involvement in treatment programs. The spotlight in the study was to examine which helpful and unhelpful factors are involved in a treatment process, in the view of individual experiences. The study is based on a qualitative method, with interviews as an instrument for collection of data.</p><p>The result is summarized in three fields; is it possible to show vulnerable, the therapist and the meaning of the program. The result is based on interviews with six informants; five of them have been partaking in treatment programs in prison and one in the probation office. The study shows that partaking in treatment programs in prison is combined with problems in aspect of the different roles criminals play in prison. The role for the client in the probation office is in the opposite of the prison as a helpful factor.</p>

No description available.

<p>Title: "In the verdict, reality is reconstructed" - a documentary study of how sex is reproduced in verdicts of LVU-cases.</p><p>The aim in our study is to see how existing circumstances revolving power between the gender, are contained in court, through language and differences in the sentences and expressions that are used in the verdicts. In this study we have reviewed verdicts about young people who are taken in to custody care by Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga.</p><p>We have reviewed verdicts from the county administrative court in Kalmar, from January in 2007 to October in 2008. Through the analysis we have taken into considerations and worked with earlier research and litterateur containing different theoretical approaches to feminism.</p><p>The result of the study shows, that despite of a neutral law, girls and boys, women and men are judged and treated different, because of their sex. Depending on your sex, you are expected to behave according to norms and values. These norms and values are not the same for girls and boys. Society have chosen and created limits for each sex and if you don't follow the limits you become deviant. The court provides an image of how girls/women are hold responsible for their deviant behavior, meanwhile boys/men are hold responsible for their actions, that breaks the law.</p><p>Keywords: gender, sexuality, power, LVU and court.</p>

<p>Örebro universitet</p><p>Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap</p><p>Socialt arbete</p><p>C-uppsats 41-60 p</p><p>Titel: Upplevelser och hanterande av moralisk stress – en undersökning bland socialsekreterare på socialkontor väster, Örebro</p><p>Författare: Cecilia Billing, Linn Klintenberg & Hanna Ledstam</p><p>Handledare: Erik Flygare</p><p>Sammanfattning</p><p>Huvudsyftet med denna studie är att undersöka om moralisk stress förekommer på socialkontor väster i Örebro. Mer precist vill vi undersöka om socialsekreterarna upplever några hinder i arbetet för att utföra sina uppgifter på ett sätt som de anser är moraliskt rätt, hur man i så fall reagerar på dem och vilka strategier man använder för att hantera detta. Vidare är vi intresserade av att undersöka om det finns några mönster mellan hinder, moralisk stress och strategier.</p><p>Vi har använt en kvalitativ forskningsmetod. Detta genom att vi har intervjuat nio socialsekreterare som har utredningsansvar i barn- och ungdomsgruppen, socialkontor väster i Örebro. Intervjufrågorna ställdes utifrån en intervjuguide som omfattar tre teman (hinder, reaktion och strategier). Intervjuguiden utformades med hjälp av uppsatsens syfte och tolkningsram. Vår tidigare forskning består av studier angående moralisk stress. De flesta studier som gjorts kring moralisk stress har fokuserats på arbetsmoralisk stress hos sjuksköterskor. I vår tolkningsram presenteras teorier om hinder för en god etisk arbetsmiljö, definitioner av moralisk stress samt olika strategier för att hantera moralisk stress.</p><p>Av resultatet framkom att socialsekreterarna mest upplever tidsbrist och/eller arbetsbelastning samt ekonomin som hinder för att utföra sitt arbete på ett sätt som de anser moraliskt rätt. Jag hinner inte, jag orkar inte, jag kan inte, är återkommande budskap hos socialsekreterarna som respons på tidsmässiga och ekonomiska hinder. Resultatet av undersökningen visade också att upplevelser av moralisk stress förekommer i stor utsträckning på socialkontor väster. De symtom som uttrycktes mest av respondenterna var traditionellt negativa stressymtom, frustration, ilska och irritation. Vidare uppvisade resultatet att samtliga respondenter, för att hantera sin moraliska stress, använder sig av protestformen väckning, det vill säga att de för en dialog med kollegor och gruppledare. Dessutom förekommer strategin lojalitet hos en klar majoritet. Man handlar i lojalitet med överordnade mot sin moraliska inställning. Som en följd av detta visar även resultatet att socialsekreterarna hanterar denna motsättning genom etisk klyvning. Här skiljer man tydligt på sin privatroll och på sin yrkesroll och lägger ansvar för sitt handlande på sin överordnad. Majoriteten har även anpassat sin etik (rationaliserats) till socialkontorets. I analysen av vårt material har vi kunnat urskilja olika mönster mellan hinder, reaktion och strategier. Slutligen har vi i våra slutsatser funnit flera likheter med vad som framkommit i tidigare forskning.</p><p>Nyckelord: Moralisk stress, socialsekreterare, etisk arbetsmiljö</p>

<p>The aim is that on the basis of interviews with personnel and clients examine which</p><p>experiences they have of the drug abuse programme and its implementation. To be able to</p><p>answer the aim following question has been formulated: (1) What do the personnel and client</p><p>think about the drug abuse program arrangement? (2) In which extend is the program</p><p>implemented as thought? (3) How do the personnel assesses the client’s participation? (4)</p><p>How does the client’s think about their own participation in the program? (5) Do the client’s</p><p>think that the program have been helpful in their personal development? A qualitative</p><p>method was chosen and has used a semi structured interview. Total has ten interviews been</p><p>implemented on Rällsögården, five with clients and five with personnel. The study's</p><p>interpretation framework builds on research around drug abuse treatment and theories and</p><p>methods that lie to shallow for the drug abuse programme. In the study part's assessments of</p><p>the programme has as a whole been done, treatment integrity has been examined on the basis</p><p>of factors such as education and implementation. Finally, have in some mean examined</p><p>motivation within the clients on the basis of theirs and the personnel's views.</p><p>One of the results that arrived in the study, where that an all in all assessment from the clients</p><p>around the drug abuse programme where very difficult to get hold off in certain respects. This</p><p>depended to a large extent on that the clients bar with itself experiences from earlier</p><p>treatments with another treatment philosophy. The result has influenced the study as a whole.</p><p>The study's head aim where that on the basis of Rällsögårdens commissions, try to understand</p><p>how the drug abuse programme is experienced of the clients and the personnel on the basis of</p><p>their different perspectives. The results show that the personnel in most cases has the</p><p>education, motivation and commitments that is needed in order to do something good with the</p><p>programme. Also the manual that is used has support in research where it is to be considered</p><p>to give possibility to effective treatment. On the basis of this the conclusion can be drawn that</p><p>the basic requirements are there, to carry out a good treatment programme. The results show</p><p>however on several conditions that can influence the intentions negative.</p>

No description available.