Thesis (Ph.D.)--Northwestern University, 1999. / Source: Dissertation Abstracts International, Volume: 60-12, Section: A, page: 4216. Adviser: Stephen Eisenman.

Thesis (Ph. D.)--Harvard University, 1982. / Includes bibliographical references (leaves 251-252).

Thesis (M. Div.)--Western Evangelical Seminary, 1949. / Includes bibliographical references (leaves 64-65).

No description available.

No description available.

In this qualitative study I sought to explore the influence that culture has on diabetes (type 2) self-management for Gujarati Muslim men. In particular, I aimed to develop a theoretical understanding of this influence. I used an interpretive approach, which involved combining ethnographic and phenomenological methodologies. Interview and participant observation methods were used to capture data about the lived experiences of diabetes self-management, for a small number of Gujarati Muslim men. These accounts, along with further narrative data from significant others, were thematically analysed over several cycles. The cyclical nature of analysis enabled me to gain deeper and more meaningful insights into the influence that culture has on diabetes self-management. Also central to the research process and analysis, has been my journey and reflexive experiences as a researcher. The study has taught me much about myself, and I have changed and evolved as a response. Therefore the representations presented in this work are inseparable from me and my life, and I have endeavoured to reveal this within the thesis. The study was informed by a contemporary perspective on culture, in which culture is part of the self. A person's culture is in a constant state of flux, as the self continually recreates and negotiates the meaning of culture within the context of the present lived experience. Similarly, and in contrast to current health care policy, which frequently perceives self-management as a set of interjected behaviours, self-management was perceived as the ways in which the man chooses to incorporate his diabetes into the totality of his life. The synthesis of the literature with the findings, demonstrates that culture does not influence diabetes self-management in a rigid and prescriptive way, but instead culture and self-management are interwoven through the self. Since self-management is negotiated by the self and culture is part of the self, it is the self which connects and interweaves the two. The influence of cultural beliefs on diabetes self-management is negotiated by the self within a complex context of interacting factors. This complex context includes other aspects which are equally as important as culture in shaping self-management, such as material, structural and practical factors. Because culture exists within a shifting and fluid context, its influence on self-management is subject to change, negotiation and re-creation. The perspective I have fostered in this thesis, is a considerable move away from the essentialist perspective of culture, taken in much current health care policy and research. I present a challenge to the dominant perspective in which culture is often oversimplified and consequently blamed for deviant or noncompliant self-management behaviours. The subjective perspective of culture that I have adopted in this thesis, enables the realisation that culture influences self-management in neither homogenous nor deterministic ways.

I takt med samhällsutvecklingen ställs nya krav på straffrätten. Brott och straff har det senaste decenniet kommit att bli ett allt mer omdebatterat ämne. Allmänheten efterfrågan straffskärpningar och på senare år har det kommit flera lagförslag som syftar till att höja straffen för olika brottstyper. I uppsatsen har vi framförallt fokuserat på lagförslagen i proposition 2009/10:147 och proposition 2016/17:108. Det huvudsakliga innehållet i prop. 2009/10:147 består av förslag till ändringar av de grundläggande bestämmelserna om straffvärde i 29 kap. brottsbalken (1962:700). Vidare föreslås straffskärpningar för olika våldsbrott, bland annat grov misshandel och grovt vållande till annans död. I prop. 2016/17:108 föreslås ytterligare straffskärpningar av våldsbrotten. I uppsatsen redogör vi även kort för innehållet i prop. 2012/13:111, prop. 2015/16:111, prop. 2017/18:26 och SOU 2018:2. Syftet med uppsatsen har varit att utreda hur straffskärpningarna förhåller sig till olika straffideologier. För uppsatsens genomförande har vi i teoridelen, utöver propositionerna, redogjort för straffrättsliga begrepp och ideologier. Vi belyser även straffrättspolitiken och effekter av höjda straff som uppmärksammats i forskning och litteratur.  Genom att analysera lagförslagen har vi försökt identifiera vilka motiv som ligger till grund för straffskärpningarna. Vi har undersökt hur lagstiftarens motiv förhåller sig till olika straffrättsliga ideologier samt vilka andra faktorer som påverkar den kriminalpolitiska debatten. Uppsatsen har lyft fram tänkbara orsaker till den hårdnade kriminalpolitiska debatten.  I vår undersökning ifrågasätter vi hur förenliga straffskärpningarna är med olika straffideologier. “Punitiveness may pose as a symbol of strength, but it should be interpreted as a symptom of weak authority and inadequate controls” David Garland

Sedan terroristattackerna som inträffade i USA 11 september 2001 har penningtvätt blivit ett väldigt uppmärksammat problem. Det var efter händelserna som åtgärderna inom penningtvätt fick en större innebörd, både internationellt och likaväl nationellt. Begreppet fick en bredare omfattning där bland annat finansiering av terrorism tillämpades. Penningtvätt kan tolkas som ett definitionsproblem eftersom begreppet är väldigt vidsträckt, dessutom kan penningtvätt genomföras genom flera olika metoder och behöver därför utvidgade åtgärder. Bekämpningen är idag väldigt stor, både genom EU-penningtvättsdirektiv, internationella organisationer och den svenska lagstiftningen. Det globala samarbetet är ett stort verktyg för att förhindra den fria rörligheten av kapital och tjänster. Kan vi stoppa finansiering av kriminell verksamhet, så är vi ett steg närmare att stoppa penningtvätt som är organiserad brottslighet. Utvecklingen inom penningtvätt går framåt, nya bestämmelser analyseras av EU samt internationella organisationer och tillämpas därefter i medlemsstaterna. Men ibland kan man fråga sig hur långt skall den internationella regleringen gå gällande den enskildas rättigheter och hur förhåller rättssäkerheten sig till effektiviseringen av penningtvätt. I Sverige är det brottsbekämpande myndigheterna och tillsynsmyndigheterna som utför grunderna och tillsynen i åtgärderna. Verksamhetsutövarna har den viktigaste uppgiften att tillämpa regleringarna, men hur resultatrikt arbetet är, är dock en annan fråga. Denna uppsats kommer behandla penningtvätt dels utifrån Europeiska Unionens  penningtvättsdirektiv och andra internationella organisationers bestämmelser, dels från de svenska rättssystemet regleringar och efterlevnad. Vidare kommer uppsatsen beröra rättssäkerhetsfrågan där den enskildas, både den fysiska och juridiska personens, rättigheter och skydd står i fokus vid den offentliga maktens handlande. / Since the terrorist attack occurred in the United States September 11th 2001 the money laundering has been a very attentively problem. It was after the incident that the action in money laundering got more significance, both internationally just as well as nationally. The concept got a wider extent where partly funding of terrorism practiced. Money laundering can be interpreted as a definition problem because the concept is very broad, as well can money laundering implemented through many different methods and therefore needs extending arrangements. The combating today is very large, both through EU-money laundering directive, international organizations and the Swedish legislation. The global cooperation is a substantial tool to prevent the freedom of capital and services. If we can stop the funding of criminal operation, then we are a step closer to stop money laundering which is organized criminality.  The development in money laundering are going forward, new regulations analyses by EU and international organizations, and applies in the member countries. But sometimes to be to question oneself how far the international regulation goes in terms of the individual rights and how it stands the legal security itself to potentiation of money laundering. In Sweden it is the law enforcement authorities and regulatory authority that conducts the basis and the supervision in the acts. The operator has the most important task to practice the regulations, but how the results of the work is, is however another question.  This essay will be to work money laundering partly outside the European Union’s money laundering directive and other international organizations regulation, also from the Swedish legal systems regulations and compliance. Further in this paper will be affect the legal security question where the individual, both legal and physical person, rights and protection are the focus of public power and action.

No description available.

No description available.