Sedan det första steget togs mot en harmoniserad varumärkesrätt inom EU har grafisk återgivning varit ett krav vid registrering av varumärken, men kravet på grafisk återgivning försvinner i och med EU:s nya varumärkesreform. Syftet med denna uppsats är att belysa och utreda vad detta kommer att innebära för möjligheten att registrera okonventionella varumärken. Utredningen är inriktad på följande okonventionella varumärken: doftmärken, smakmärken, ljudmärken, känselmärken, rörelsemärken och hologram. Syftet med kravet på grafisk återgivning har varit att föremålet för varumärkesskyddet ska fastställas på ett exakt sätt, men kravet har lett till att okonventionella varumärken, särskilt sådana som inte kan uppfattas visuellt, har varit svåra att registrera. Genom en granskning av äldre rättspraxis på området identifieras de specifika problem, avseende den grafiska återgivningen, som finns för vart och ett av de utvalda okonventionella varumärkena. Resultatet av granskningen ligger, tillsammans med en analys av den ändrade varumärkesdefinitionen, till grund för utredningen av de konsekvenser som ändringarna, särskilt borttagandet av kravet på grafisk återgivning, kommer att få för möjligheten att registrera okonventionella varumärken. Resultatet av analysen indikerar att möjligheten att registrera okonventionella varumärken kommer att öka i och med att det framförallt är den grafiska återgivningen som har orsakat problemen vid registrering. En teknikneutral återgivning gör det möjligt att använda nya återgivningsmetoder, vilket i sin tur leder till att de krav som ställs på återgivningen, bland annat att den ska vara klar och lättillgänglig, kan uppfyllas på ett bättre sätt än tidigare. / Graphical representation has been a requirement for registration of non-conventional trade marks since the first step was taken towards a harmonized trade mark regulation in the EU. The requirement for graphical representation was removed as a result of the new trade mark reform. The purpose of this thesis is to illuminate and investigate how the removal of the requirement for graphical representation will affect the possibility to register non-conventional trade marks. The investigation focuses on the following non-conventional trade marks: scent marks, taste marks, sound marks, touch marks, motion marks and holograms. The purpose of the requirement for graphical representation has been to determine the precise nature and extent of the protection that the registered mark provides to its proprietor. However, the requirement has led to difficulties regarding registration of non-conventional trade marks, especially trade marks that cannot be perceived visually. The specific problems, regarding graphical representation, for each one of the selected trade marks, are identified through a review of earlier case-law. The result of the review of the earlier case-law and a review of the new trade mark definition, make up the foundation of the analysis of the consequences the removal of the graphical representation will have on the possibility to register non-conventional trade marks. The result of the analysis indicates that the possibility to register non-conventional trade marks will increase as a result of the removal of the requirement for graphical representation, as it is the graphical representation that has caused most problems for non-conventional trade marks during the registration process. As there is no longer a requirement for the representation to be graphical, it will be possible to use new methods for representation. This will in turn lead to that the criteria the representation must meet, for example that it must be clear and easily accessible, can be better achieved than before.

Made available in DSpace on 2016-03-15T19:34:24Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Leandro Moreira Valente Barbas.pdf: 3080773 bytes, checksum: 5224fe793510ae5cce0c2781893d8c66 (MD5) Previous issue date: 2015-08-05 / Fundo Mackenzie de Pesquisa / The scenario of tough competition, typical of any market economy, stimulates the creativity of its players when building brand identities. The search for signs that separate from the traditional model based on a visual static mark, classified as a sole design, word or mixed mark is increasingly common. Law cannot remain idle in witnessing this scenario, since those new distinctive signs have their own particularities that are not contemplated by the Brazilian Industrial Property Law. The protection of the consumer market, of free competition and even of the owners private property of the signs themselves depend necessarily on having clear answers from the Law regarding the issue. Otherwise, the trademark system may become unstable. Therefore, this work aims at defining basic concepts regarding the theme and analyzing the main legal issues related to nontraditional marks, having international experiences on the matter as a basis. / O cenário de acirrada competição típico de qualquer economia de mercado estimula a atividade criativa de seus participantes quando da construção de identidades marcárias. É cada vez mais constante e comum a busca por sinais que fogem ao modelo tradicional de marca visual estática, figurativa, mista ou nominativa. Estes sinais recebem o nome geral de marcas não tradicionais . O Direito não pode aí quedar-se inerte, uma vez que estes novos sinais distintivos têm peculiaridades próprias que fogem, em boa medida, à sistemática determinada pela Lei de Propriedade Industrial. Logo, a proteção do mercado consumidor, da livre concorrência e mesmo da propriedade privada dos titulares dos sinais passam necessariamente por uma obtenção de respostas claras do Direito neste tema, sob pena de instabilizar-se o sistema marcário. Esta obra tem o objetivo de delinear conceitos básicos sobre o tema das marcas não tradicionais e analisar as principais problemáticas jurídicas envolvidas, baseando-se em experiências internacionais na matéria.