Forskning har framhävt problematiken som kan uppstå när tillgången och kvaliteten på grönytor intill bostadsområdet inte anpassats efter medborgarnas behov. Om användarens intressen och värderingar kring vad som anses vara en kvalitativ grönyta förbises, kan många hälsoaspekter kopplade till vistelsen bland grönytor försummas. För att stadsplanerare ska kunna avgöra vilka kvalitativa aspekter som intressegrupper värderar har medborgardialoger blivit ett användbart verktyg. Dessvärre upplever inte alla medborgare sig som delaktiga i planeringen.  Syftet med uppsatsen är att undersöka hur medborgare i Malmös delområden Herrgården, Kronprinsen och Bellevue upplever tillgången och kvaliteten på grönytor utifrån ett rättviseperspektiv. Uppsatsen ämnar även undersöka om upplevelsen av delaktighet och inflytande skiljer sig mellan olika socioekonomiska grupper i förhållande till planeringen av grönyta och i så fall varför? Det teoretiska ramverket utgår från den rumsliga rättvisan och miljörättvisan. Metoderna som används är en demografisk undersökning av delområdena, en enkätundersökning om malmöbornas värderingar av grönytor samt intervjuer med medborgare och tjänsteperson om kvalitativa grönytor. Resultatet indikerar att upplevelsen av tillgång och kvalitet på grönytor skiljer sig åt mellan de olika delområdena. Även upplevelsen av delaktighet och inflytande i planeringen av grönytor skiljer sig åt mellan olika socioekonomiska grupper på grund av förväntan, medvetenhet, inkomst och kunskap. / Research has highlighted the problems that can arise when the availability and quality of green spaces next to the residential area have not been adapted to the needs of citizens. If the user's interests and values of what is considered a qualitative green space are overlooked, many health aspects linked to the usage of green spaces can be neglected. For city planners to be able to determine which qualitative aspects interest groups value, citizen dialogues have become a useful tool. Unfortunately, not all citizens feel involved in the planning. The purpose of the thesis is to investigate how citizens in Malmö's sub-areas Herrgården, Kronprinsen, and Bellevue experience the availability and quality of green spaces from a justice perspective. The thesis also intends to investigate whether the experience of participation and influence differs between different socio-economic groups in relation to the planning of green space and if so, why? The theoretical framework is based on spatial justice and environmental justice. The methods used are demographic surveys of the sub-areas, a survey of Malmö residents' values ​​of green spaces and interviews with citizens, and an official survey about qualitative green spaces. The results indicate that the experience of access and quality of green areas differs between the different sub-areas. The experience of participation and influence in the planning of green spaces also differs between different socio-economic groups due to expectation, awareness, income, and knowledge.

Cette thèse se demande en quoi les demandes de relocalisation alimentaire contribuent à transformer la gestion de l’accès au foncier agricole. Plus largement, il s’agit de comprendre comment le partage des terres entre les personnes souhaitant y avoir accès prend en compte la diversité des modèles agricoles et alimentaires. Le corpus étudié se compose de mobilisations de terre pour une agriculture nourricière de proximité, qui sont menées par des acteurs publics locaux, le mouvement Terre de Liens et des agriculteurs. Leur analyse est réalisée de manière croisée, à partir d’enquêtes conduites dans trois zones d’étude françaises couplant ville et campagne.Le projet de relocalisation est d’abord porté par une large diversité d’exploitations. Son inscription spatiale complexe et les représentations territoriales qui y sont liées invitent à redéfinir la catégorie de "local" en matière alimentaire. Ensuite, les mobilisations de terre participent à renouveler les voies d’accès au foncier : des stratégies domaniales misent sur la mise en œuvre localisée de modes de gestion du foncier alternatifs, tandis que des stratégies réticulaires ciblent la circulation de l’information foncière. L’application du cadre des faisceaux de droits foncier permet d’analyser les réajustements des limites respectives de la propriété et de l’usage de la terre. Enfin, les rapports de pouvoir présidant au partage du foncier, qui font notamment intervenir les Safer et les représentants de la profession agricole, ne sont modifiés qu’à la marge. Au-delà de rares cas de gouvernance de la coexistence foncière des modèles agricoles, la thèse indique comment comprendre l’objet d’étude depuis une perspective de justice foncière. / This dissertation focuses on how the rise of local food issues impacts the way access to farmland is managed in France. This question fits into a a broader concern about how processes of allocation of land take into account the diversity of agricultural models. My corpus is made up of case studies of land operations benefiting a relocalized agriculture and carried out by local public authorities,the civic movement Terre de Liens and farmers. I study them through a cross analysis of surveys undertaken in three regions associating a city and the surrounding countryside : the Ami´enois, the Lyonnais and the south-east of the Aveyron departement.Fist, the relocalization project appears to be implemented in a wide variety of farms. Its complex spatial scope and the related social representations call for a renewed definition of the ”food localness” category. Second, the land operations help renewing the means of accessing farmland. Estate strategies rely on setting up alternative farmland management styles at a local scale, whereas network strategies target land information flows. Building on a bundle of rights framework, the dissertation analyses how the demarcartion between property and use of the land evolves. Third, the power relationships governing the allocation of land are only incrementally modified, as the Safer and traditional farmers’ unions remain at the center. Beyond scarce cases of governance of the land-based coexistence of agricultural models, the dissertation build up a land justice frameworksuited to France.