I denna uppsats behandlas fragan om hur kvinnliga atleter benämns i svenskan och tyskan och vilka attityder de olika sprakbrukarna har till könsövergripande och könsspecifika atletbenämningar. Dessutom behandlas fragan om vilket samband som finns mellan användningen av antingen könsspecifika eller könsövergripande atletbenämningar och idéer om jämställdhet mellan könen. Utifran dessa frageställningar genomfördes en kvantitativ studie om användningen av och attityder till könsspecifika och könsövergripande atletbenämningar i svenskan och tyskan. Jämförelsen med tyskan gjordes pa grund av min egen sprakliga bakgrund samt pa grund av att könsspecifika personbenämningar, i motsats till det svenska spraket, är väl etablerade i tyskan. Studiens resultat visade att svensksprakiga snarare använder könsövergripande atletbenämningar medan tysksprakiga informanter snarare använder könsspecifika. Hos bada informantgrupperna var det dock omkring en fjärdedel som använde de motsatta former av benämningarna. Resultatet angaende sambandet mellan sprakbruket och idéer om jämställdhet visade att en stor del av de tysksprakiga informanterna inte tyckte att användningen av könsspecifika benämningar främjade jämställdheten mellan könen. De flesta svensksprakiga informanterna var däremot överens med pastaendet att användningen av könsövergripande atletbenämningar främjar jämställdhet mellan könen.