<p>I uppsatsen undersöker vi om det går att utläsa någon särskild trend i sjukskrivningarna i Sverige under sportlovet. Eftersom sportlovet infaller under olika veckor i olika kommuner finns det möjlighet att räkna bort specifika trender över tiden som till exempel arbetslöshetsnivåer och konjunktursvängningar. Dessutom kontrollerar vi om ”sportlovseffekten” motverkas av sänkta ersättningsnivåer. Resultaten visar att medellängden av sjukskrivningarna i genomsnitt ökar signifikant under sportlovet i förhållande till veckorna före och innan lovet. Vi får dock inga signifikanta resultat på att Sportlovseffekten skulle dämpas till följd av införandet av lägre ersättningsnivåer.</p>

I uppsatsen undersöker vi om det går att utläsa någon särskild trend i sjukskrivningarna i Sverige under sportlovet. Eftersom sportlovet infaller under olika veckor i olika kommuner finns det möjlighet att räkna bort specifika trender över tiden som till exempel arbetslöshetsnivåer och konjunktursvängningar. Dessutom kontrollerar vi om ”sportlovseffekten” motverkas av sänkta ersättningsnivåer. Resultaten visar att medellängden av sjukskrivningarna i genomsnitt ökar signifikant under sportlovet i förhållande till veckorna före och innan lovet. Vi får dock inga signifikanta resultat på att Sportlovseffekten skulle dämpas till följd av införandet av lägre ersättningsnivåer.