• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 3514
  • 1191
  • 878
  • 609
  • 309
  • 147
  • 101
  • 87
  • 60
  • 57
  • 53
  • 53
  • 52
  • 52
  • 52
  • Tagged with
  • 9164
  • 1312
  • 1294
  • 1067
  • 950
  • 802
  • 794
  • 785
  • 729
  • 641
  • 630
  • 630
  • 628
  • 603
  • 564
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
191

VO2-kinetik vid arm- och benarbete samt bara benarbete

Lindblom, Hampus January 2009 (has links)
Kroppens syreupptagningskinetik innebär hur snabbt syreupptagningsmekanismerna i kroppen ökar mängden upptaget syre (O2) vid ett påbörjat arbete. Detta påverkar oss dagligen genom att en snabbare reaktion leder till en mindre syreskuld efter arbetet. Syftet med studien var att jämföra VO2-kinetiken mellan ett arm- och benarbete och ett rent benarbete och försöka hitta skillnader mellan dessa. Åtta måttligt tränade försökspersoner (sex män och två kvinnor) rekryterades och fick genomgå tre tester på en specialbyggd arm- och bencykelergometer. Testerna bestod av ett VO2-maxtest (kombinerad arm- och benarbete), ett submaximalt arm- och bentest (AB) och ett submaximal bentest (B) på samma absolut arbetsintensitet (65 % av VO2max) där VO2-kinetik mättes under fyra minuters arbete. Tiden att nå 50 % av VO2-platå (tVO250) var lika mellan AB och B-test (p=0.70). Tiden till VO2-platå var 19 % kortare under arm- och benarbete (AB 82 ± 32 vs B 101 (± 24) sek; p=0.02). Förbrukat O2 under testtiden var större under AB test jämfört med B-test (AB 41 ± 4 vs B 38 ± 4 ml · kg-1; p=0.004). Enligt dessa resultat var syrekinetiken under arm- och benarbetet snabbare jämfört med bara benarbetet, vilket betydde i detta fall att syreskulden i början av arbete under kombinerat arm- och benarbete blev mindre.
192

Friluftsgräset är grönare på andra sidan gränsen : en jämförelse av förutsättningarna för friluftslivsforskning i Sverige och Norge

Ström, Sofia, Thorstensson, Mikael January 2009 (has links)
Aim The purpose of this study is to compare and highlight the scope for research into outdoor recreational pursuits in Sweden and Norway.   - What are the similarities and differences in the financing of research into outdoor recreational pursuits in Sweden and Norway? - What are the similarities and differences in forums for research into outdoor recreational pursuits in the two countries?     Method   The method that has been used in this study consists of qualitative interviews in conjunction with an examination of the published material on the subject. The qualitative interviews have been conducted with six key figures in the field of research into outdoor recreational pursuits in Sweden and Norway where the aim was to obtain a comprehensive overview of the research undertaken in both countries. The examination of the published material has been used to complement the interviews, primarily with information from propositions and reports from relevant organisations and authorities.     Results    Financing in Sweden is spread over several different research councils and authorities where no one organisation has an express responsibility for research into outdoor recreational pursuits. In Norway, however, The Research Council of Norway is the prime source of research funding. The institutions that maintain outdoor recreational pursuits as an academic subject offer alternative sources of funding. The forums for research into outdoor recreational pursuits in Sweden are dominated by the research programme Outdoor Recreation in Change together with smaller subprojects in other larger research projects. Norway has no similar larger project that focuses solely on outdoor recreational pursuits; instead research takes place primarily as subprojects in Miljø 2015 as well as at the academic institutions.     Conclusions   Whereas Swedish research into outdoor recreational pursuits has strong backing from the state, chiefly through Outdoor Recreation in Change, Norwegian research draws its strength at the local level from its established research structures. Both the Swedish and Norwegian researchers express envy as to their neighbours' circumstances and see advantages in the way they work. The benefits of conducting research into outdoor recreational pursuits through larger research projects versus academic research are continually being reevaluated. Both countries also recognise that a definition of what constitutes research into outdoor recreational pursuits is problematic. These factors make a documentation of the extent of the research in the field very difficult. / Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att jämföra och belysa förutsättningarna för friluftslivsforskning i Sverige och Norge. - Vilka skillnader och likheter finns gällande finansiering av friluftslivsforskning i Sverige och Norge? - Vilka likheter och skillnader finns när det gäller olika fora för friluftslivsforskning i de båda länderna?     Metod   Den metod som har använts i studien är kvalitativa intervjuer samt en litteraturstudie. De kvalitativa intervjuerna har gjorts med sex stycken utvalda nyckelpersoner inom friluftslivsforskningen i Sverige och Norge där målet varit att dessa ska ge en så pass uttömmande bild av friluftslivsforskningen i respektive land som möjligt. Litteraturstudien har kompletterat intervjuerna med uppgifter från huvudsakligen propositioner samt rapporter från organisationer och myndigheter.     Resultat Det svenska finansieringsläget är spritt på flertalet olika forskningsråd och myndigheter där ingen av dessa har ett uttalat ansvar för just friluftslivsforskning. I Norge är det istället Norges forskningsråd som huvudsakligen fördelar forskningsmedel men även norska miljödepartementet samt bidrag från de institutioner som har friluftsliv som ett akademiskt ämne. När det gäller forum för friluftslivsforskning domineras det i Sverige huvudsakligen av forskningsprogrammet Friluftsliv i förändring samt mindre delprojekt i andra större forskningsprojekt. I Norge finns det inget liknande större projekt som fokuserar endast på friluftsliv utan istället sker forskningen huvudsakligen som delprojekt i Miljö 2015 samt på de akademiska institutionerna.   Slutsats    Där den svenska friluftslivsforskningen står sig stark på det statliga planet med framför allt Friluftsliv i förändring har norrmännen sin styrka på det lokala planet med sina etablerade forskningsmiljöer. På den svenska och norska sidan uttrycker man en avund mot grannlandets förutsättningar och ser  fördelar i vad dessa gör. Friluftslivsforskningens fördelar som större forskningsprojekt kontra akademisk forskning diskuteras och jämförs samt det faktum att båda länderna ser det som svårt att definiera friluftslivsforskning vilket gör kartläggningar av omfattningen av forskning på området svårt.
193

Vi i femman : en studie av ett samarbetsförsök inom norrköpingsfotbollen där kluster används som modell

Ahlbom, Per, Gaimer, Mårten January 2006 (has links)
Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att analysera samarbetsförsöket inom norrköpingsfotbollen och att ta fram en handlingsplan för det framtida samarbetet. Denna plan ska konkretisera hur ett samarbete mellan IFK Norrköping, Smedby AIS, Eneby BK, Lindö FF samt Åby IF ska utvecklas. De frågeställningar vi har utgått ifrån är: Varför har de kommit fram till att ett samarbete med lokala föreningar främjar norrköpingsfotbollen? Vad kan respektive part erbjuda i samarbetet? Hur ska samarbetet utvecklas för att samtliga inblandade ska få ut så mycket som möjligt av det? Metod Studien byggde på sex kvalitativa intervjuer. Respondenterna vi valt att intervjua är betydelsefulla representanter från samarbetsföreningarna. Alla föreningar är representerade i studien. Vi har utgått från samma intervjumall vid varje intervjutillfälle. Inför varje intervju har respondenterna fått ta del av våra frågeställningar. Resultat och handlingsplan Vi har i denna studie kommit fram till att samarbetsföreningarna anser att en bättre kommunikation och samarbete skulle gynna utvecklingen av ”fotbollsnorrköping”. IFK Norrköping har initierat samarbetet. De övriga föreningarna anser att samarbetet med just IFK Norrköping är inspirerande för sin egen ungdomsverksamhet. De har också förhoppningen att detta samarbete eventuellt kan bidra till en mer strukturerad talangutveckling vilket på sikt kan bidra till ett bättre ”fotbollsnorrköping” där ambitionen är att IFK Norrköping ska spela i Allsvenskan med fler regionalt och lokalt utbildade fotbollsspelare. Vi har använt en klustermodell applicerad på näringslivet som vi har modifierat för att den ska vara möjlig att använda för att analysera samarbetet mellan IFK Norrköping, Eneby BK, Smedby AIS, Lindö FF och Åby IF. Modellen förklarar hur samarbetet kan vara i ständig utveckling samt vilka fallgroper och risker som finns med den här typen av samarbete. Utifrån modellen har vi kommit fram till en handlingsplan med konkreta förslag på vad som kan göras för att ta samarbetet till nästa steg. Handlingsplanens syfte är ge förslag på aktiviteter som säkerställer samarbetets utveckling i den närmsta framtiden samt hur föreningarna kan gå tillväga för att förankra samarbetet i respektive förening.
194

Varför inte engagera sig – när man kan? : En intervjustudie om varför få före detta elitsatsande kvinnor finns på ledande positioner i svensk tennis

Brozén, Linn, Lindström, Jenny January 2006 (has links)
Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka bristen på kvinnor på ledande positioner i svensk tennis och vi har använt oss av följande frågeställningar: Varför finns det så få före detta elitsatsande kvinnor på ledande positioner i svensk tennis? Finns det något intresse från de före detta elitsatsande kvinnorna att vara en del av svensk tennis? Vad kan de före detta elitsatsande kvinnorna bidra med till tennisen? Vad upplever de få före detta elitsatsande kvinnor som finns på ledande positioner idag? Vilka argument finns för jämställd tennis och finns det före detta elitsatsande män på ledande positioner i svensk tennis? Vad tycker en man på ledande position om att så få före detta elitsatsande kvinnor inte finns på ledande positioner? Metod Vi valde att först granska hur många före detta elitsatsande kvinnor och män som är aktiva i svensk tennis idag för att få en tydlig bakgrund till problemområdet. Detta har genomförts genom en kvantitativ studie, och en genomgång av skriftligt källmaterial. Vi har även utfört en kvalitativ intervjustudie med 8 före detta elitsatsande kvinnor och 1 man. Resultat Det finns före detta elitsatsande män på ledande positioner och orsaken till att det i princip bara finns män och inte före detta elitsatsande kvinnor, är den homosocialitet som råder i svensk tennis. Alla kvinnor kan bidra med kunskap och erfarenhet, men få vill göra det på grund av homosocialiseringsproblematiken. De få före detta elitsatsande kvinnor som finns på ledande positioner, beskriver samma erfarenheter som de kvinnor som inte finns på ledande positioner, vilket visar att förändringar inte har skett i svensk tenniskultur. Slutsats Det finns få före detta elitsatsande kvinnor i svensk tennis, men överhuvudtaget lyser kvinnorna med sin frånvaro. Svensk tennis måste börja arbeta aktivt med jämställdhet och ta tag i homosocialiseringsproblemet. Fler kvinnor på ledande positioner gynnar svensk tennis i form av ökade intäkter både från RF-bidrag och från övriga verksamhetsintäkter. Jämställd könsfördelning ger dessutom ett bättre arbetsklimat eftersom vi får in både kvinnligt och manligt synsätt i verksamheten.
195

Ett handslag med de svenska skidklubbarna : utvärdering av Handslaget

Eriksson Bondpä, Gabriel January 2006 (has links)
Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats har varit att utvärdera år 1 och år 2 av projektet Handslaget åt Svenska Skidförbundet. Mina frågeställningar var: Till vilka prioriterade områden har medlen gått inom varje disciplin? Vilka föreningar har beviljats medel från Handslaget? Har medlen skapat möjligheter för de svenska skidklubbarnas framtid? Hade Svenska Skidförbundet kunnat agera bättre i genomförandet av Handslaget? Metod Jag har valt att göra en populationsundersökning via enkäter hos de skidklubbar i Sverige som blivit beviljade bidrag genom Handslaget. Ett elektroniskt enkätsystem har använts och utskicken har skett via e-post. Jag har dessutom gått igenom alla ansökningar som inkommit från skidklubbarna och som finns hos Svenska Skidförbundet. Resultat och slutsatser Av de totalt 331 skidklubbar som sökt medel från Handslaget är det 270 stycken som blivit beviljade pengar under de två första åren med Handslaget. Av dessa är det överlägset flest bidrag som gått till disciplinen längdskidåkning. Tre discipliner har blivit helt utan bidrag från Handslaget. Även inom fördelningen mellan de prioriterade områdena kan en tydlig snedfördelning skönjas. Nästan hälften av alla Handslagsbidrag har gått till kategorin Öppna dörrarna för fler, medan bidrag till att motverka droganvändning nästintill är obefintlig. Resultatet tyder på att de flesta föreningar som blivit beviljade medel är nöjda med sina projekt och Svenska Skidförbundets hantering av Handslaget. Förutom några undantag är de flesta tillfredställda med bidragsnivån. Trots detta är det många som uppgett att bidraget inte räckt till för att genomföra de projekt de tänkt. Nästan alla föreningar anser att projekten hjälpt till att utveckla klubbens verksamhet positivt. Handslaget har skapat möjligheter för skidklubbarnas framtida verksamhet. Således tyder det mesta på att korta handläggningstider och enkla ansökningsförfaranden utan byråkratiska hinder är det som föreningarna värderar främst. Sammanfattningsvis kan sägas att de skidklubbar som blivit beviljade bidrag i allmänhet är mycket nöjda med Handslaget som projekt men även Svenska Skidförbundets hantering och organisering kring det. De frågor som i framtiden blir viktiga att diskutera är huruvida bidragsnivåerna skall kvarstå eller förändras, om ansökningsprocessen kan underlättas ytterligare och hur snedfördelningen kan motverkas.
196

”Inom den här fyrkanten ska vi jobba” : En studie om hur fyra tränare inom ungdomsfotbollen ser på ledarskap / ”We shall work within this quadrangle” : A study about how four coaches within youth football view on leadership

Bauducco, Andreas F., Lundbohm, Daniel January 2006 (has links)
Syfte och frågeställningar Studien har som ändamål att undersöka synen på ledarskap hos fyra tränare verksamma inom svensk ungdomsfotboll. Vi har använt oss av följande frågeställningar: • Vilken syn har de fyra tränarna på begreppet ledarskap? • Vilka motiv ligger bakom tränarnas ledaruppdrag? • Hur värderar tränarna sin ledaruppgift? Metod Studien bygger på djupintervjuer med fyra ungdomstränare från en av Sveriges största fotbollsföreningar hemmahörande i en av Sveriges största städer. Två av tränarna är verksamma på pojksidan, medan de andra två tränar flicklag. Intervjuerna gjordes med hjälp av digital ljudupptagning. Databearbetningen har gjorts med hjälp av Hersey och Blanchards modell för situationsanpassat ledarskap, för att på så sätt skapa en bild av ungdomsledarskapet inom fotbollen. Resultat och slutsats Vi har i resultatet kommit fram till att tränarna tolkar ledarskap som något regel- och kravstyrt, samtidigt som ledarskapet ses som ett verktyg för skapa inspiration och motivation hos gruppen. Ledarskapet ska vara styrande, men samtidigt stödjande. Studien visar också att tränarna använder sig av situationsanpassat ledarskap med hänsyn till gruppens mognad och kompetens. De ser ledarskapet som ett sätt att fostra individer, som inte bara ska sköta fotbollsspelandet, utan också livet vid sidan av fotbollen. Våra analyser, tillsammans med tidigare forskning, visar också att dessa svar skulle kunna bygga på uppfattningar som är djupt förankrade inom ungdomsfotbollen. Det visar att ungdomsledarna är i behov av mer ledarkunskaper. / Aim The purpose of the study is to examine the view on leadership among four coaches active within Swedish youth football. We have used the following questions: • What view do the four coaches have on the concept of leadership? • What motives lie behind the coaches’ leader task? • How do the coaches estimate the value of their leader task? Method The study is built on in-depth interviews with four youth coaches from one of Sweden’s biggest football clubs domiciled in one of Sweden’s biggest cities. Two of the coaches are active in the boy section whereas the other two coach girls’ teams. The interviews were made with the help of digital sound recording. The data handling has been done with the help of Hersey and Blanchard’s model for situational leadership with the purpose of creating an image of the youth leadership in football. Results and conclusions In the results we have come to the conclusion that the coaches see leadership as something controlled by rules and demands. It should at the same time be seen as a tool for creating inspiration and motivation within the group. The leadership should be directing but at the same time encouraging. The study also shows that the coaches use situational leadership out of consideration for the group’s degree of maturity and competence. They see leadership as a way of bringing up individuals who should not only take care of the football playing, but also life outside football. Our analyses, together with earlier research, also show that these answers could be built on apprehensions that are firmly established within youth football. This shows that the youth leaders are in need of more knowledge about leadership.
197

Övergång eller undergång? : en utvärdering av processen vid spelarövergångar inom svensk elitfotboll / Transfers in jeopardy? : an evaluation of transfer procedures in Swedish professional football

Engzell, Louise, Hermanson, Åsa January 2006 (has links)
Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen var att utvärdera processen vid spelarövergångar, både regelmässigt och praktiskt, inom svensk elitfotboll. Vår övergripande frågeställning var: Är SvFF: s reglemente för övergångar otydliga, eller brister kunskapen och moralen hos de inblandade vid övergångar där det går fel? För att kunna svara på den frågan ställde vi oss frågorna: Hur ser elitfotbollsklubbarna på processen och reglerna vid spelarövergångar? Hur ser de Allsvenska spelarna på övergångsprocessen? Finns det några regler för vilka påföljder som fås vid ett kontraktsbrott eller ett brott mot SvFF: s reglemente? Metod Vi genomförde tre intervjuer samt två enkätstudier. Intervjuerna låg till grund för den första enkätstudien men användes även som djupintervjuer till några frågor i enkäten. Den andra enkätstudien användes för att verifiera resultatet av den första studien, detta för att kunna peka på vad som är otydligt och vilka faktorer som bidrar till att det i vissa fall går fel. Vi har även jämfört nationella regler för övergångar med de internationellt gällande, för att belysa skillnaderna och undersöka om dessa har påverkan på förfaringssätt och resultat i praktiken. Resultat Resultatet visade att reglerna i sig är tydliga. Dock brister hanteringen hos de inblandade i de fall där man inte är van vid förfarandet och där reglerna därför kan vara något svåra att tyda. En bidragande faktor till varför det kan uppkomma missförstånd är att moralen hos de inblandade inte alltid är hög och att tillräcklig kunskap om regelverket saknas. I Sverige ges inga direktiv för vad som gäller vid brott mot reglementet. En skiljenämnd löser tvisterna, vilket är bra enligt klubbarna eftersom den tar hänsyn till fotbollens egna regler. Slutsats Reglementet är tydligt men att det inte är helt anpassat efter FIFA: s regler gör att processen försvåras för de inblandade då det kan uppstå missförstånd. Detta leder till att klubbarna måste agera mer professionellt. SvFF bör ställa högre krav på att ledare i berörda positioner ska inneha den kunskap som krävs. Bristande moral är något som blir allt vanligare och kanske borde SvFF sätta ner foten och statuera exempel. Fotbollsfamiljen ska tala samma språk och gör den inte det måste SvFF som högsta organ säga ifrån.
198

”Utan spaning, ingen aning” : en kvalitativ fallstudie på Svenska Tennisförbundet utifrån en Risk management-modell / ”Clueless without awareness” : a qualitative study at the Swedish Tennis Federation on the basis of a Risk management-model

Erlandsson, Anna, Ingnäs, Johanna January 2006 (has links)
Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen var att explorativt kartlägga de eventuella risker som kan drabba Svenska Tennisförbundet utifrån en Risk management-modell. Kartläggningen gjordes för att undersöka om det var ett arbetssätt de kan tillämpa. De frågeställningar som vi utgick ifrån var: På vilket sätt kan vi anpassa en befintlig Risk management-modell till Svenska Tennisförbundets verksamhet samt vilka risker finns inom Svenska Tennisförbundets verksamhet? Metod Empirin till vår kvalitativa fallstudie insamlades via sex personliga djupintervjuer, en e-mailintervju, ett samtal samt sekundär data. Det metodiska angreppssättet utgick ifrån en befintlig teori som vi önskade testa på en existerande verksamhet. Eftersom vi utvecklade den befintliga Risk management-modellen antogs en abduktiv metodansats. Resultat och slutsats Den Risk management-modell vi utgick ifrån ansåg vi behövde en del justeringar för att bättre kunna spegla Svenska Tennisförbundets verksamhet och på så sätt underlätta riskidentifieringen. Några förändringar som gjordes var en omarbetning av riskkategorier, poängtering av att det ska vara ett fortlöpande arbete samt att vi införde ett tidsperspektiv gällande riskernas konsekvenser. Två grundläggande risker som vi identifierade hos tennisförbundet var att de har otydliga målsättningar och en icke tillräckligt aktiv marknadsföring. Förbundets övriga utmärkande risker var främst av karaktären goodwill, t.ex. är varumärket svensk tennis starkt men det är viktigt att vårda det kontinuerligt. Vi anser att Svenska Tennisförbundet har möjlighet att stärka sitt varumärke genom sin senaste stjärna Sofia Arvidsson och på sätt haka på den positiva trend som finns inom damidrotten i Sverige. Utifrån det resultat som framkom i studien ansåg vi att Svenska Tennisförbundet kunde arbeta med Risk management med hjälp av vår anpassade modell. Tillsammans med en expert inom området kan ett övergripande arbete påbörjas för att med tiden bli mer detaljinriktat. Den kostnad, tid och arbete som läggs ner på detta kommer att kännas som en väl värd investering den dagen något inträffar som annars hade kunnat få förödande konsekvenser för verksamheten
199

Auktoritära Ola Norrman och Demokratiska Svenne Svensk, eller hur var det nu? : en jämförande studie av upplevt ledarskap inom elitfotbollen i Sverige och Norge / Sweden vs Norway : a comparative study of experienced leadership within topfotball in Sweden and Norway

Grzelak, Bartosz, Henriksson, Frida January 2006 (has links)
Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats var att jämföra det svenska och norska ledarskapet inom elitfotbollen. Frågeställningarna var: Hur upplever de spelare som är verksamma i Sverige respektive Norge beslutsfattandet? Hur upplever de spelare som är verksamma i Sverige respektive Norge avståndet mellan spelare och tränare? Vilken typ av ledarstil upplever de spelare som är verksamma i Sverige respektive Norge att tränaren har? Skiljer sig spelarnas upplevelse av ledarskapet mellan länderna? Metod Författarna har valt att göra en kvalitativ intervjustudie av spelarnas upplevda ledarskap. Två av dessa spelare är verksamma i Sverige, två spelare är verksamma i Norge samt två spelare som har erfarenhet från både svensk och norsk elitfotboll. Utöver dessa intervjuer har relevant litteratur, både svensk och norsk, använts. Resultat och slutsats Resultatet visar att det inom elitfotboll, till stor del, bedrivs auktoritärt ledarskap. Inga tydliga skillnader finns dock mellan Sverige och Norge vad gäller ledarstilar, dock tenderar det svenska ledarskapet att upplevas mer auktoritärt. Anledningen till detta förklaras, enligt framförallt norska spelare, med att svenska spelare i regel är mer passiva i kommunikationen och initiativtaganden. Vidare framkom det att många spelare trivs med att tränaren är den som bestämmer och har förståelse och respekt för hans auktoritet. Majoriteten av spelarna önskar dock att de emellanåt involverades lite mer. Det visar sig att de spelare som har hög status i laget oftast har en bättre relation till tränaren än andra spelare i laget. Detta tolkar författarna som att tränaren har större tillit till kompetenta och erfarna spelare.
200

Personliga idrottsvarumärken : mer än en idrottsstjärna / Personal branding in sports : more than a sport star

Holmberg, Anton, Essevad, Fredrik January 2006 (has links)
Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att kartlägga och beskriva vad ett personligt idrottsvarumärke är och hur idrottaren i samspel med sina intressenter ska betrakta sig själv för att bygga upp ett personligt idrottsvarumärke. Studiens frågeställningarna var: a) Kan en idrottare i samspel med sina intressenter konstruera sin identitet, eller är den bestående? b) Ska idrottaren i samspel med sina intressenter betrakta sig själv som en produkt (objekt) eller en individ (subjekt)? c) Vilka variabler ska idrottaren i samspel med sina intressenter arbeta med för att bygga upp ett personligt idrottsvarumärke? Metod Vi använde oss av en induktiv metod med en kvalitativ forskningsansats. Studiens ansats var kartläggande och beskrivande. Vårt urval var strategiskt, där vi valde ut och intervjuade totalt 12 respondenter från fem delgrupper. Resultat Resultatet visade på att identiteten kan konstrueras i den bemärkelsen att idrottaren genom strategisk planering tänker på hur denne kan nyttja sin inarbetade position inom idrotten, än i ett annat sammanhang utanför idrottsarenan. Dock kan inte atleten ur ett längre perspektiv, konstruera en falsk identitet. Resultatet visade på två möjliga synsätt, där idrottaren antingen kan betraktas som en produkt eller en individ. För att skapa ett trovärdigt och långsiktigt personligt idrottsvarumärke, ska idrottaren själv och dess intressenter betrakta denne som en individ. En del av respondenterna menade dock att det även är möjligt att skapa ett personligt idrottsvarumärke under en begränsad period, vilket blir fallet då man utgår ifrån ett synsätt där man betraktar idrottsindividen som en produkt (objekt). Variablerna i det personliga idrottsvarumärkesbyggandet består av registrering, idrottsliga prestationer, sann självbild = genuin spegelbild, piggyback och medierelationer. Slutsats Den varumärkesbyggande processen är dynamisk och skall skräddarsys utifrån varje idrottares individuella förutsättningar. Genom att idrottaren kapitaliserar på sitt namn inom tänkta verksamhetsområden utanför idrottsarenan genererar denne varaktighet för sitt varumärke över tid. Processen ska ses utifrån ett långsiktigt, rättsligt och strategiskt perspektiv.

Page generated in 0.0415 seconds