<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Studien har som ändamål att undersöka synen på ledarskap hos fyra tränare verksamma inom svensk ungdomsfotboll.</p><p>Vi har använt oss av följande frågeställningar:</p><p>• Vilken syn har de fyra tränarna på begreppet ledarskap?</p><p>• Vilka motiv ligger bakom tränarnas ledaruppdrag?</p><p>• Hur värderar tränarna sin ledaruppgift?</p><p>Metod</p><p>Studien bygger på djupintervjuer med fyra ungdomstränare från en av Sveriges största fotbollsföreningar hemmahörande i en av Sveriges största städer. Två av tränarna är verksamma på pojksidan, medan de andra två tränar flicklag. Intervjuerna gjordes med hjälp av digital ljudupptagning. Databearbetningen har gjorts med hjälp av Hersey och Blanchards modell för situationsanpassat ledarskap, för att på så sätt skapa en bild av ungdomsledarskapet inom fotbollen.</p><p>Resultat och slutsats</p><p>Vi har i resultatet kommit fram till att tränarna tolkar ledarskap som något regel- och kravstyrt, samtidigt som ledarskapet ses som ett verktyg för skapa inspiration och motivation hos gruppen. Ledarskapet ska vara styrande, men samtidigt stödjande. Studien visar också att tränarna använder sig av situationsanpassat ledarskap med hänsyn till gruppens mognad och kompetens. De ser ledarskapet som ett sätt att fostra individer, som inte bara ska sköta fotbollsspelandet, utan också livet vid sidan av fotbollen. Våra analyser, tillsammans med tidigare forskning, visar också att dessa svar skulle kunna bygga på uppfattningar som är djupt förankrade inom ungdomsfotbollen. Det visar att ungdomsledarna är i behov av mer ledarkunskaper.</p> / <p>Aim</p><p>The purpose of the study is to examine the view on leadership among four coaches active within Swedish youth football.</p><p>We have used the following questions:</p><p>• What view do the four coaches have on the concept of leadership?</p><p>• What motives lie behind the coaches’ leader task?</p><p>• How do the coaches estimate the value of their leader task?</p><p>Method</p><p>The study is built on in-depth interviews with four youth coaches from one of Sweden’s biggest football clubs domiciled in one of Sweden’s biggest cities. Two of the coaches are active in the boy section whereas the other two coach girls’ teams. The interviews were made with the help of digital sound recording. The data handling has been done with the help of Hersey and Blanchard’s model for situational leadership with the purpose of creating an image of the youth leadership in football.</p><p>Results and conclusions</p><p>In the results we have come to the conclusion that the coaches see leadership as something controlled by rules and demands. It should at the same time be seen as a tool for creating inspiration and motivation within the group. The leadership should be directing but at the same time encouraging. The study also shows that the coaches use situational leadership out of consideration for the group’s degree of maturity and competence. They see leadership as a way of bringing up individuals who should not only take care of the football playing, but also life outside football. Our analyses, together with earlier research, also show that these answers could be built on apprehensions that are firmly established within youth football. This shows that the youth leaders are in need of more knowledge about leadership.</p>

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med uppsatsen var att utvärdera processen vid spelarövergångar, både regelmässigt och praktiskt, inom svensk elitfotboll. Vår övergripande frågeställning var: Är SvFF: s reglemente för övergångar otydliga, eller brister kunskapen och moralen hos de inblandade vid övergångar där det går fel? För att kunna svara på den frågan ställde vi oss frågorna: Hur ser elitfotbollsklubbarna på processen och reglerna vid spelarövergångar? Hur ser de Allsvenska spelarna på övergångsprocessen? Finns det några regler för vilka påföljder som fås vid ett kontraktsbrott eller ett brott mot SvFF: s reglemente?</p><p>Metod</p><p>Vi genomförde tre intervjuer samt två enkätstudier. Intervjuerna låg till grund för den första enkätstudien men användes även som djupintervjuer till några frågor i enkäten. Den andra enkätstudien användes för att verifiera resultatet av den första studien, detta för att kunna peka på vad som är otydligt och vilka faktorer som bidrar till att det i vissa fall går fel. Vi har även jämfört nationella regler för övergångar med de internationellt gällande, för att belysa skillnaderna och undersöka om dessa har påverkan på förfaringssätt och resultat i praktiken.</p><p>Resultat</p><p>Resultatet visade att reglerna i sig är tydliga. Dock brister hanteringen hos de inblandade i de fall där man inte är van vid förfarandet och där reglerna därför kan vara något svåra att tyda. En bidragande faktor till varför det kan uppkomma missförstånd är att moralen hos de inblandade inte alltid är hög och att tillräcklig kunskap om regelverket saknas. I Sverige ges inga direktiv för vad som gäller vid brott mot reglementet. En skiljenämnd löser tvisterna, vilket är bra enligt klubbarna eftersom den tar hänsyn till fotbollens egna regler.</p><p>Slutsats</p><p>Reglementet är tydligt men att det inte är helt anpassat efter FIFA: s regler gör att processen försvåras för de inblandade då det kan uppstå missförstånd. Detta leder till att klubbarna måste agera mer professionellt. SvFF bör ställa högre krav på att ledare i berörda positioner ska inneha den kunskap som krävs. Bristande moral är något som blir allt vanligare och kanske borde SvFF sätta ner foten och statuera exempel. Fotbollsfamiljen ska tala samma språk och gör den inte det måste SvFF som högsta organ säga ifrån.</p>

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med uppsatsen var att explorativt kartlägga de eventuella risker som kan drabba Svenska Tennisförbundet utifrån en Risk management-modell. Kartläggningen gjordes för att undersöka om det var ett arbetssätt de kan tillämpa. De frågeställningar som vi utgick ifrån var: På vilket sätt kan vi anpassa en befintlig Risk management-modell till Svenska Tennisförbundets verksamhet samt vilka risker finns inom Svenska Tennisförbundets verksamhet?</p><p>Metod</p><p>Empirin till vår kvalitativa fallstudie insamlades via sex personliga djupintervjuer, en e-mailintervju, ett samtal samt sekundär data. Det metodiska angreppssättet utgick ifrån en befintlig teori som vi önskade testa på en existerande verksamhet. Eftersom vi utvecklade den befintliga Risk management-modellen antogs en abduktiv metodansats.</p><p>Resultat och slutsats</p><p>Den Risk management-modell vi utgick ifrån ansåg vi behövde en del justeringar för att bättre kunna spegla Svenska Tennisförbundets verksamhet och på så sätt underlätta riskidentifieringen. Några förändringar som gjordes var en omarbetning av riskkategorier, poängtering av att det ska vara ett fortlöpande arbete samt att vi införde ett tidsperspektiv gällande riskernas konsekvenser. Två grundläggande risker som vi identifierade hos tennisförbundet var att de har otydliga målsättningar och en icke tillräckligt aktiv marknadsföring. Förbundets övriga utmärkande risker var främst av karaktären goodwill, t.ex. är varumärket svensk tennis starkt men det är viktigt att vårda det kontinuerligt. Vi anser att Svenska Tennisförbundet har möjlighet att stärka sitt varumärke genom sin senaste stjärna Sofia Arvidsson och på sätt haka på den positiva trend som finns inom damidrotten i Sverige.</p><p>Utifrån det resultat som framkom i studien ansåg vi att Svenska Tennisförbundet kunde arbeta med Risk management med hjälp av vår anpassade modell. Tillsammans med en expert inom området kan ett övergripande arbete påbörjas för att med tiden bli mer detaljinriktat. Den kostnad, tid och arbete som läggs ner på detta kommer att kännas som en väl värd investering den dagen något inträffar som annars hade kunnat få förödande konsekvenser för verksamheten</p>

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med denna uppsats var att jämföra det svenska och norska ledarskapet inom elitfotbollen. Frågeställningarna var: Hur upplever de spelare som är verksamma i Sverige respektive Norge beslutsfattandet? Hur upplever de spelare som är verksamma i Sverige respektive Norge avståndet mellan spelare och tränare? Vilken typ av ledarstil upplever de spelare som är verksamma i Sverige respektive Norge att tränaren har? Skiljer sig spelarnas upplevelse av ledarskapet mellan länderna?</p><p>Metod</p><p>Författarna har valt att göra en kvalitativ intervjustudie av spelarnas upplevda ledarskap. Två av dessa spelare är verksamma i Sverige, två spelare är verksamma i Norge samt två spelare som har erfarenhet från både svensk och norsk elitfotboll. Utöver dessa intervjuer har relevant litteratur, både svensk och norsk, använts.</p><p>Resultat och slutsats</p><p>Resultatet visar att det inom elitfotboll, till stor del, bedrivs auktoritärt ledarskap. Inga tydliga skillnader finns dock mellan Sverige och Norge vad gäller ledarstilar, dock tenderar det svenska ledarskapet att upplevas mer auktoritärt. Anledningen till detta förklaras, enligt framförallt norska spelare, med att svenska spelare i regel är mer passiva i kommunikationen och initiativtaganden. Vidare framkom det att många spelare trivs med att tränaren är den som bestämmer och har förståelse och respekt för hans auktoritet. Majoriteten av spelarna önskar dock att de emellanåt involverades lite mer. Det visar sig att de spelare som har hög status i laget oftast har en bättre relation till tränaren än andra spelare i laget. Detta tolkar författarna som att tränaren har större tillit till kompetenta och erfarna spelare.</p>

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med studien var att kartlägga och beskriva vad ett personligt idrottsvarumärke är och hur idrottaren i samspel med sina intressenter ska betrakta sig själv för att bygga upp ett personligt idrottsvarumärke. Studiens frågeställningarna var:</p><p>a) Kan en idrottare i samspel med sina intressenter konstruera sin identitet, eller är den bestående?</p><p>b) Ska idrottaren i samspel med sina intressenter betrakta sig själv som en produkt (objekt) eller en individ (subjekt)?</p><p>c) Vilka variabler ska idrottaren i samspel med sina intressenter arbeta med för att bygga upp ett personligt idrottsvarumärke?</p><p>Metod</p><p>Vi använde oss av en induktiv metod med en kvalitativ forskningsansats. Studiens ansats var kartläggande och beskrivande. Vårt urval var strategiskt, där vi valde ut och intervjuade totalt 12 respondenter från fem delgrupper.</p><p>Resultat</p><p>Resultatet visade på att identiteten kan konstrueras i den bemärkelsen att idrottaren genom strategisk planering tänker på hur denne kan nyttja sin inarbetade position inom idrotten, än i ett annat sammanhang utanför idrottsarenan. Dock kan inte atleten ur ett längre perspektiv, konstruera en falsk identitet. Resultatet visade på två möjliga synsätt, där idrottaren antingen kan betraktas som en produkt eller en individ. För att skapa ett trovärdigt och långsiktigt personligt idrottsvarumärke, ska idrottaren själv och dess intressenter betrakta denne som en individ. En del av respondenterna menade dock att det även är möjligt att skapa ett personligt idrottsvarumärke under en begränsad period, vilket blir fallet då man utgår ifrån ett synsätt där man betraktar idrottsindividen som en produkt (objekt). Variablerna i det personliga idrottsvarumärkesbyggandet består av registrering, idrottsliga prestationer, sann självbild = genuin spegelbild, piggyback och medierelationer.</p><p>Slutsats</p><p>Den varumärkesbyggande processen är dynamisk och skall skräddarsys utifrån varje idrottares individuella förutsättningar. Genom att idrottaren kapitaliserar på sitt namn inom tänkta verksamhetsområden utanför idrottsarenan genererar denne varaktighet för sitt varumärke över tid. Processen ska ses utifrån ett långsiktigt, rättsligt och strategiskt perspektiv.</p>

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med denna undersökning var att analysera hur AIK Fotbolls största sponsorer såg på det existerande samarbetet med AIK Fotboll. För att besvara syftet formulerades följande frågeställningar: vilka fördelar anser sponsorerna att de vinner med sitt samarbete med AIK Fotboll? Vilken påverkan anser sponsorerna att AIK Fotbolls varumärke har för samarbetet med klubben? Anser sponsorerna att samarbetet med AIK Fotboll ger något tillbaka i form av motprestationer? Vilka möjligheter ser sponsorerna i det sponsornätverk som skapas bland AIK Fotbolls samarbetspartners? Hur anser sponsorerna att rådande samarbetsavtal skulle kunna utvecklas?</p><p>Metod</p><p>Den empiriska undersökningen genomfördes utifrån en egen utarbetad analysram baserad på tidigare forskning inom ämnet sponsring. Analysramen bestod av tre variabler vi ansåg relevanta vid ett sponsringssamarbete: varumärket, motprestation och nätverk. Till dessa tre fanns dessutom ett antal specifika underkategorier. Studien grundar sig på sex kvalitativa djupintervjuer med AIK Fotbolls största sponsorer, samt två kompletterande intervjuer med representanter från föreningen.</p><p>Resultat</p><p>Genom samarbetet med AIK Fotboll når sponsorerna fler målgrupper och samtidigt skapas möjligheter att utveckla sitt eget varumärke. AIK:s varumärke spelar en stor roll vid samarbetet med klubben och flera sponsorer ansåg att varumärket är det AIK Fotboll borde arbeta med för att göra klubben mer attraktiv som sponsorobjekt. Samtliga sponsorer menade att motprestation är av stor betydelse och ser möjligheter att utveckla den egna verksamheten genom interaktionen med varandra och det nätverk som skapas inom klubben.</p><p>Slutsats</p><p>Vi är av den uppfattningen att samtliga sponsorer är nöjda, men ser vikten av att det sker en ömsesidig utveckling av de befintliga samarbetsavtalen. AIK Fotboll bör arbeta med att förstärka varumärket ytterligare, utvidga och förbättra det existerande nätverket av sponsorer samt våga vara unika och erbjuda annorlunda motprestationer.</p> / <p>Aim</p><p>The aim of this survey was to analyse the biggest sponsors of AIK´ s view of the existing cooperation with AIK Fotboll and further questions at issue were formulated: What does the sponsors benefit from cooperation with AIK Fotboll? What influence does the trademark of AIK have on the cooperation with the club? Do the sponsors think that the cooperation will give them a service in return? What possibilities do the sponsors see in the network of sponsors created by the partners of AIK Fotboll? How could future contracts be developed?</p><p>Method</p><p>The empirical survey was based on a self-developed analysis founded on previous research about sponsorship. The frame of the analysis endured three relevant variables within sponsorship work: trademark, service in return and network. Under these there were specific subcategories. The survey is based on six qualitative interviews with the biggest sponsors of AIK Fotboll and also two complementary interviews from representatives of the soccer club.</p><p>Result</p><p>Through the cooperation with AIK Fotboll the sponsors expect to get more customers and at the same time develop their own trademark. The sponsors think that AIK´ s trademark plays a significant role in their cooperation but they also think that AIK Fotboll could do more to be attractive on the sponsor market. All the sponsors think that services in return are of great importance and they see possibilities to develop their own business activities through the interaction with each other and the network that is created within the club.</p><p>Conclusions</p><p>Our opinion is that all the sponsors are satisfied with the situation of today. In the near future they expect a mutual development of the existing cooperation agreements. AIK Fotboll should work with strengthening their trademark further, expand and evolve the existing network and in the same time be unique and offer unusual and different kinds of services in return.</p>

<p>Syfte</p><p>Syftet var att undersöka hur TV-bilden av fotbollsstjärnan förändrats från 1970-talet till dagens TV-bild.</p><p>Frågeställningar</p><p>• Vilka egenskaper och värdegrunder förknippades den traditionella fotbollsstjärnan med?</p><p>• Vilka egenskaper och värdegrunder förknippas den nya fotbollsstjärnan med?</p><p>• Vilka faktorer har legat till grund för denna förändringsprocess?</p><p>Metod</p><p>Jag baserar min empiri inledningsvis på kvalitativa litteraturstudier och sedan huvudsakligen på observationer gjorda på olika TV-produktioner om hur fotbollsstjärnan skildras i dagens samhälle. Jag har använt mig både av TV-produktioner så som nutida matcher i direktsändning och arkiverade sådana. Matcherna har jag observerat i sin helhet inklusive studiodiskussion.</p><p>Resultat</p><p>Den traditionella fotbollsstjärnan förknippas med följande värden och värdegrunder:</p><p>• det korintiska amatöridealet</p><p>• kalvinistisk arbetsmoral</p><p>• kollektivism och lagfokusering</p><p>• lokalförankring</p><p>• gentlemannavirtuositet</p><p>• atletisk fascination baserad på prestation.</p><p>Den nya fotbollsstjärnan förknippas med följande värden och värdegrunder:</p><p>• det korintiska amatöridealet fusionerat med den kalvinistiska arbetsmoralen</p><p>• framgång</p><p>• globaliserat kändisskap</p><p>• atletisk fascination baserad på skönhet/estetik</p><p>• glamour</p><p>• mode och trend.</p><p>Dessa faktorer har legat till grund för förändringsprocessen:</p><p>• hyperrealismen</p><p>• kulturfusionen</p><p>• informationsflödet</p><p>• globaliseringen.</p><p>Slutsats</p><p>Fotbollsstjärnan har gått från att ha varit en lokalförankrad folkhjälte till att idag ses som en trendig, modemedveten, målmedveten, ambitiös och professionell stjärna. Om möjlighet finns så framställs fotbollsstjärnan helst som både hjälte och anti-hjälte i en och samma person. Det viktigaste för den nya fotbollsstjärnan är att synas och exponeras.</p> / <p>Aim</p><p>The purpose of the study was to investigate our perception of the televised football star and how it has changed from the mid 1970’s to today’s society.</p><p>Issues for Discourse</p><p>• What were the values associated with the classical and traditional football star?</p><p>• What are the values associated with the new football star?</p><p>• What are the main factors that have contributed to this process of change?</p><p>Method</p><p>I have partly based my empirical research on a detailed literature analysis but mostly on observations made from different TV-productions on how a soccer star is portrayed in modern society. I have viewed both live feeds of matches on TV( including studio discussions) and also archived ones. I have also seen TV programs that portray football in a documentary format, as well as TV programs that are based on soccer players from a popular culture point of view, which I am basing my hypothesis on.</p><p>Results</p><p>The traditional football star is associated with the following values:</p><p>• the Corinthian amateurism</p><p>• Calvinist working class mentality</p><p>• collectivism and team spirit</p><p>• local and regional recognition</p><p>• gentleman virtuosity</p><p>• athletic fascination based on performance</p><p>The New football star is associated with the following values:</p><p>• the fusion of Corinthian amateurism with Calvinist working class mentality</p><p>• success</p><p>• global recognition</p><p>• athletic fascination based on aesthetics</p><p>• trend</p><p>• glamour and fashion</p><p>The main factors behind this process are:</p><p>• Hyperrealism</p><p>• The Fusion of Cultures</p><p>• Flow of Information</p><p>• Globalisation</p><p>Conclusion</p><p>The Football star has gone from being viewed as a locally known athlete and folk hero to being a trendy fashion conscious, goal oriented, ambitious and professional star. Whenever the opportunity is there the football star is presented as both a hero and an anti hero in the same person. The most important thing for the new football star is to be seen and exposed.</p>

<p>Aim</p><p>The aim of this study has been to inquire into how the Swedish Golf Federation can make their implementation organization more efficient. The intention with the essay has also been to conclude with a proposal for organization structure for the Swedish Golf Federation. The questions of issue have been: How does today’s implementation organization look like? At which level and within which areas do the interviewees consider that the major problems are found today? How do the interviewees consider that the implementation organization should look like?</p><p>Method</p><p>Through a strategic selection in cooperation with the assigner the Swedish Golf Federation 15 interviewees have been chosen. The data collection has been executed in form of semi structured interviews.</p><p>Results</p><p>Today’s organization for implementation consists of one central function in Golfens hus with approximately 75 salaried employees, 21 district federations and 485 clubs. The data has shown that Golfens hus has the responsibility for the implementation, but the district federations are in most cases involved in the process. The size of the districts varies from 5 to 69 member clubs and the membership fee from each member to the district federation varies between 5 and 24 Swedish crowns in the different districts. Because of that, the different district federations have very different resources and therefore widely varying conditions to run their activity in the district. This results in an inefficient implementation process and an inefficient communication through the organization. The mid level in the organization should instead consist of 7 to 9 equally sized regions with salaried employees which should serve as an efficient implementation- and communication-channel.</p><p>Conclusions</p><p>The Swedish Golf Federation should change the structure in the organization for implementation. It should create a number of bigger regions on mid level between Golfens hus and the clubs. This level which today consists of 21 district federations should assemble the resources into a smaller number of regions. These would get more economic resources to be able to run a more efficient activity and can serve as a better link between central- and local level.</p> / <p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur Svenska Golfförbundet kan effektivisera sin genomförandeorganisation. Avsikten har också varit att uppsatsen ska utmynna i ett förslag till organisationsstruktur för Svenska Golfförbundet. Frågeställningarna har varit: Hur ser dagens organisation för genomförande ut? På vilken nivå och inom vilka områden anser intervjupersonerna att de största problemen finns idag? Hur anser intervjupersonerna att organisationen för genomförande bör se ut?</p><p>Metod</p><p>Genom ett strategiskt urval i samarbete med uppdragsgivaren Svenska Golfförbundet har 15 intervjupersoner valts ut. Datainsamlingen har skett i form av semistrukturerade intervjuer i uppsökande form.</p><p>Resultat</p><p>Dagens organisation för genomförande består av en central verksamhet i Golfens hus med cirka 75 anställda tjänstemän, 21 distriktsförbund och 485 klubbar. Datan har visat att Golfens hus har ansvar för genomförandet, men distriktsförbunden är oftast delaktiga i processen. Distriktens storlek pendlar från 5 till 69 medlemsklubbar och avgiften för varje medlem till sitt distriktsförbund varierar mellan 5 och 24 kronor i de olika distrikten. Detta leder till att de olika distriktsförbunden har väldigt olika stora resurser och därmed vitt skilda förutsättningar att driva verksamheten i sina distrikt. Detta resulterar i en ineffektiv genomförandeprocess och en ineffektiv kommunikation i organisationen. Mellannivån i organisationen bör istället bestå av 7-9 lika stora regioner med anställd personal som ska fungera som en effektiv kommunikations- och genomförandekanal.</p><p>Slutsats</p><p>Svenska Golfförbundet bör förändra strukturen i organisationen för genomförande. Det bör skapa ett antal större regioner på mellannivå mellan Golfens hus och klubbarna. Denna nivå som idag utgörs av 21 distriktsförbund, bör samla resurserna i ett mindre antal större regioner. Dessa skulle få mer ekonomiska resurser för att kunna bedriva en effektiv verksamhet och kunna fungera bättre som en länk mellan central och lokal nivå.</p>

<p>Aim</p><p>The Swedish government has allocated a milliard Swedish Crowns on the project ”Ett handslag med idrotten”, (A handshake with sports), to make it possible for more children to participate in sports. The project goes on for four years and my work is an evaluation of the projects that have received fundings from Gästriklans Idrottsförbund for the second year. One aim is to see how many pupils that have been involved with the projects and especially the numbers of pupils earlier not active in a sport club and the number of girls. It is interesting to see what’s in common in the sport clubs that have had a large number from those two groups. Another purpose is to see what consequences the project has had for the sport clubs that have been involved.</p><p>Methods</p><p>A questionnaire that was sent to 21 sport clubs that had received fundings the first year was used as a prestudy. All the sport clubs answered and and the answers was used to improve the questions for year two. The new questionnaire was sent to the 40 sport clubs that had received funding the second year and 39 sport clubs have answered.</p><p>Results and discussion</p><p>3695 pupils have participated in the activities organized by the clubs that have recived fundings. 1221 of them were girls and 863 were not earlier active in a sport club. The sport clubs that have engaged most pupils are those who are able to have large groups like team sports and gymnastics. They also seem to be most effective from an economic point of wiew. They have however not engaged a majority of girls or a majority of children not earlier active in sport clubs. The sport clubs that has succeeded best with this are clubs for individual sports and those who have let the pupils try different activities, often the sport club of the school. A number of them have had activities intended only for girls or earlier not active pupils. The results must be carefully interpreted since the basis in small and 6 sport clubs have not answered the question about how many earlier not active in a sport club that have participated in their activities. Among them who have answered this question the mean cost for each child earlier not active in a sport club is 794 Swedish crowns. The main purpose that the money has been used for is material and cost for leaders. The big costs for the leaders result in dependence of new money to be able to continue the activities. At the same time many sport clubs shunt the pupils to their ordinary activities and start new groups for beginners. It is also a promising sign for the future that the knowledge about the sport clubs has grown in their surroundings. The conclusion is that there is two ways to get girls and pupils not earlier active in sport clubs more active. Either you try to get more pupils to start with sports or you can try to get the pupils that are already members in sport clubs to continue their training when they grow older. If you want to reach a majority of earlier not active in sport clubs and girls, especially among the older children a possible way according to this investigation, is to give priority to individual sports and clubs that let the pupils try different activities, preferable activities intended only for earlier not active pupils or/ and girls. If the aim is to get as many as possible to continue with their sports when they grow older you should prioritize clubs with many members, and by giving them better opportunities to exercise during daytime, in conjunction with or during the school day facilitate to continue their exercising. A reflection is that maybe the team sports must create new activities to meet the needs of the older pupils that want to exercise just for fun.</p> / <p>Aim</p><p>The Swedish government has allocated a milliard Swedish Crowns on the project ”Ett handslag med idrotten”, (A handshake with sports), to make it possible for more children to participate in sports. The project goes on for four years and my work is an evaluation of the projects that have received fundings from Gästriklans Idrottsförbund for the second year. One aim is to see how many pupils that have been involved with the projects and especially the numbers of pupils earlier not active in a sport club and the number of girls. It is interesting to see what’s in common in the sport clubs that have had a large number from those two groups. Another purpose is to see what consequences the project has had for the sport clubs that have been involved.</p><p>Methods</p><p>A questionnaire that was sent to 21 sport clubs that had received fundings the first year was used as a prestudy. All the sport clubs answered and and the answers was used to improve the questions for year two. The new questionnaire was sent to the 40 sport clubs that had received funding the second year and 39 sport clubs have answered.</p><p>Results and discussion</p><p>3695 pupils have participated in the activities organized by the clubs that have recived fundings. 1221 of them were girls and 863 were not earlier active in a sport club. The sport clubs that have engaged most pupils are those who are able to have large groups like team sports and gymnastics. They also seem to be most effective from an economic point of wiew. They have however not engaged a majority of girls or a majority of children not earlier active in sport clubs. The sport clubs that has succeeded best with this are clubs for individual sports and those who have let the pupils try different activities, often the sport club of the school. A number of them have had activities intended only for girls or earlier not active pupils. The results must be carefully interpreted since the basis in small and 6 sport clubs have not answered the question about how many earlier not active in a sport club that have participated in their activities. Among them who have answered this question the mean cost for each child earlier not active in a sport club is 794 Swedish crowns. The main purpose that the money has been used for is material and cost for leaders. The big costs for the leaders result in dependence of new money to be able to continue the activities. At the same time many sport clubs shunt the pupils to their ordinary activities and start new groups for beginners. It is also a promising sign for the future that the knowledge about the sport clubs has grown in their surroundings. The conclusion is that there is two ways to get girls and pupils not earlier active in sport clubs more active. Either you try to get more pupils to start with sports or you can try to get the pupils that are already members in sport clubs to continue their training when they grow older. If you want to reach a majority of earlier not active in sport clubs and girls, especially among the older children a possible way according to this investigation, is to give priority to individual sports and clubs that let the pupils try different activities, preferable activities intended only for earlier not active pupils or/ and girls. If the aim is to get as many as possible to continue with their sports when they grow older you should prioritize clubs with many members, and by giving them better opportunities to exercise during daytime, in conjunction with or during the school day facilitate to continue their exercising. A reflection is that maybe the team sports must create new activities to meet the needs of the older pupils that want to exercise just for fun.</p>

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med uppsatsen är att kartlägga säkerhetsansvarigas och supporterföreningarnas syn på supporterproblematiken i dagens fotbollssverige och se om där går att finna några likheter eller skillnader.</p><p>Hur ser de tillfrågade på den egna klubbens problematik?</p><p>Hur ser de tillfrågade på problemen med casualsupportrar?</p><p>Hur ser de tillfrågade på medias inflytande på supporterproblematik?</p><p>Hur ser de tillfrågade på förbundets arbete med supporterproblematik?</p><p>Hur fungerar samarbete och utbyte mellan föreningarna?</p><p>Metod:</p><p>För att kunna besvara vår frågeställning så valde vi ut dom fem största publiklagen inom svensk fotboll nämligen Allmänna Idrottsklubben (AIK), Djurgårdens Idrottsförening (DIF), Hammarby Idrottsförening (HIF), Idrottsföreningen Kamraterna Göteborg (IFK Göteborg) och Malmö Fotbollsförening (MFF). För att hjälpa oss att besvara frågorna intervjuade vi supporterordförande och säkerhetsansvarig i dessa klubbar.</p><p>Resultat:</p><p>Läktarkulturen och supporterkulturen har växt väldigt mycket dom senaste åren och med den har supporterproblematiken också ökat. Alla tillfrågade är kritiska till Svenska Fotbollförbundet och deras inställning till säkerheten på och utanför de allsvenska arenorna. Det hörs även kritiska röster om hur media rapporterar och hur det kan bidra till rekryteringen av s.k. casulsupportrar. Casualkulturen anses också vara på uppgång i Sverige och många av dom tillfrågade klubbarna tycker sig ha problem med detta. De tillfrågade framhåller även vikten av ett gott samarbete mellan supporterklubb och idrottsföreningen för att underlätta säkerhetsarbetet.</p><p>Slutsats:</p><p>De slutsatser som kan dras efter avslutad studie är att antalet casulassupportrar enligt de tillfrågade ser ut att växa den närmaste tiden. Vi drar också slutsatsen att media påverkar supporterproblematiken genom svarta rubriker om våld vilket kan bidra till en rekrytering av casulas. Beträffande Svenska Fotbollförbundet konstaterar vi att det finns en bit kvar för dem att gå, innan de gör allt för att motverka problemen, och att det största steget ligger i att förbundet bör heltidsanställa någon som kan ha fokus och kompetens på säkerhetsfrågor.</p> / <p>Aim:</p><p>The aim of our paper was to explore and find out how the concerned experience today’s problems with fan related trouble in Swedish football. The questions that we have examined:</p><p>How the questioned look at the own clubs problems and how they work with them?</p><p>How the questioned look at the problems with casuals supporters?</p><p>How the questioned consider the effect of mass media on supporter problems?</p><p>How the questioned look at the Swedish football association work with supporter problems?</p><p>How the involved clubs work together?</p><p>Method:</p><p>To answer our questions we choose the clubs with the most supporters and a history of supporter problems in Swedish football. The Clubs we chose were Allmänna Idrottsklubben (AIK), Djurgårdens Idrottsförening (DIF), Hammarby Idrottsförening (HIF), Idrottsföreningen Kamraterna Göteborg (IFK Göteborg) and Malmö Fotbollsförening (MFF). To help answer our questions we tape recorded interviewes with these clubs. We interviewed the head of security in each of the clubs and a supporter of the teams chosen.</p><p>Results:</p><p>The result that we received from the clubs we interviewed are that they all are very critical to the Swedish football association and their work with supporter problems. We have also encountered concerned voices in how newspapers report on supporter problems and many of the interviewed seems to believe that this can cause more casuals supporters to appear. We also have learned that casual supporters in Sweden are seemingly on the rise and that many clubs are expecting increasing problems in the future. The people questioned also pointed out the importance of the football club working close together with the supporters. They think that if this is done it will be easier to maintain a proper level of security in the stadiums and outside them.</p><p>Conclusions:</p><p>In conclusion we would like to point out that according to the interviewed people the number of casual supporters seems to continue to rise in the future. We also want to emphasise that the media seems to have a big part in the increase of casuals due to their sometimes romantic description of supporter related violence. We also conclude that the Swedish football association have a lot of work to do in these matters concerning supporter problems. Maybe a full time employed person working with security questions at the Swedish FA would be a good start.</p>