Intressenter grundar många av sina investeringsbeslut på vad som presenteras i bolags finansiella rapporter. Revisorer har därmed en viktig roll i samhället eftersom deras uppgift är att bestyrka finansiella rapporter och säkerställa att de i all väsentlighet ger en rättvisande bild av bolaget. För att revisorers arbete ska kunna ses som tillförlitligt krävs det att de producerar revision av hög kvalitet, vilket kräver att de är opartiska, har rätt kompetens och följer de riktlinjer och standarder som finns. Ett vanligt sätt att mäta revisionskvalitet är genom antalet fortsatt drift-kommentarer som utfärdats i revisionsberättelsen hos konkursdrabbade bolag. Att bristande revisionskvalitet har en negativ inverkan på samhället visades tydligt efter de uppmärksammade revisionsskandaler som inträffade under början av 2000-talet. Till följd av detta blev revisionskvaliteten starkt ifrågasatt, diskussioner och arbete för att höja revisionskvaliteten påbörjades. Forskning fokuserade mycket på att finna vilka faktorer som påverkar revisionskvaliteten. Dessa visade varierade resultat och det har även efterfrågats forskning med fokus på hur en revisors egenskaper kan påverka revisionskvaliteten. Det ger tydliga indikationer till att mer forskning gällande revisorers egenskaper behövs. Syftet med studien var att genom fortsatt drift-kommentarer uppskatta revisionskvalitet för att se om det skett en förbättring mellan åren 2012–2017. Syftet var också att undersöka hur en revisors kön, erfarenhet, ålder och storleken på staden revisorn arbetar i påverkar revisionskvaliteten. Studien genomfördes med en kvantitativ metod där ett urval på 1871 på bolag gjordes. De bolag som inkluderades i urvalet var svenska aktiebolag som har inlett en konkurs mellan 2012-01-01 och 2018-03-16. Det krävdes att konkursen var inledd inom loppet av tolv månader från det senaste bokslutsåret och att bolaget har haft en årsredovisning med en revisionsberättelse tillgänglig. Resultatet visar att det skett en procentuell förbättring av revisionskvalitet mellan år 2012 och 2017. Dock har det endast skett en signifikant förbättring från år 2012 fram till 2014. Resultatet visar även att det finns ett negativt samband mellan revisionskvalitet och en revisors ålder respektive erfarenhet. Sambandet innebär att yngre och mindre erfarna revisorer håller högre revisionskvalitet jämfört med äldre och mer erfarna revisorer. Studien visar att det inte förekommer något samband mellan en revisors kön och revisionskvalitet. Det identifierades endast ett svagt samband mellan stadsstorleken på staden som revisorn arbetar i och revisionskvalitet. Dock finns indikationer att revisorer som arbetar i storstäder håller högre revisionskvalitet.