Bakgrund: Sverige blir mer och mer ett mångkulturellt land, då många av världens länder är centrum för kulturell globalisering. Detta medför att en större andel av personer i vårt land som söker sig till hälso- och sjukvården har utländsk härkomst och därmed ett annat språk och kultur. För att kunna tillfredsställa dessa patienters grundläggande behov och leverera en individanpassad vård, behövs ökad kompetens kring kulturella skillnader och likheter. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vårdpersonals erfarenheter av att vårda patienter med annan kulturell bakgrund. Metod: I litteraturstudien har tio kvalitativa empiriska studier sammanställts och analyserats genom en innehållsanalys på manifest nivå. Sökningar av artiklar gjordes i CINAHL, PubMed och Ebsco – alla databaser. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudteman med totalt 13 underteman. De tre huvudtemana var (1) språkbarriärer, (2) kulturella hot och (3) vårdens bristande beredskap. Vårdpersonal upplever att språkförbistringar medför svårigheter inom vårdandet av patienter med annan kulturell bakgrund. Patienter med annan kulturell bakgrund upplevs ha starkare emotionella uttryck, mannen är överhuvudet i familjen och anhöriga upplevs av många som störande. Vårdpersonal önskar lättillgängliga hjälpmedel och utbildning för att kunna leverera transkulturell vård till patienter. Slutsats: Att vårda patienter från andra kulturer kan kräva mer tid på grund av olika barriärer som måste övervinnas och kulturkrockar som kan uppstå. Kulturell kompetens är en nödvändighet för att kunna utföra transkulturell omvårdnad, vilket handlar om ett holistiskt synsätt inom vårdandet. Kunskap behöver levereras till all sjukvårdspersonal inom alla instanser för utveckling av kulturell kompetens, men för att kunna ta till sig kunskapen är första steget att rannsaka sig själv, sina fördomar och värderingar om patienter från andra kulturer.

The study seeks to find out students' and library staff's perceptions and experiences of the popular fiction collection at the University of the Free State's Sasol Library. The purpose of the study is to examine what these perceptions and experiences mean for the future expansion and development of the leisure collection. The Social Learning Theory guided the study. The study adopted a qualitative and quantitative approach whereby open- and close-ended questionnaires were distributed online to students and to library staff to gather research data. The population that participated in the study comprised undergraduate and postgraduate students and library staff. The study employed stratified random sampling as a research technique. The targeted population comprised 37,800 registered students and 61 library staff members accidentally sampled. This in turn gave sample sizes of 381 for students and 53 for library staff. Quantitative data was analysed using Google Forms and the Statistical Package for the Social Sciences (SPSS). Further, qualitative data was analysed thematically through content analysis. The study found that students enjoy reading popular fiction at the Sasol Library's fiction collection for leisure. The study also found that library staff support the existence of the leisure reading collection, even though a small number felt that its operations could be improved. The study therefore recommends that the university direct resources towards the expansion and improvement of the popular collection through the training of staff and stocking of reading genres that the students require.

Yes / Team-based learning (TBL) is a collaborative learning model that shifts classroom time from a teacher-centred to student-centred approach. TBL emphasises accountability to learning, teamwork, immediate feedback, peer feedback, and critical thinking. While many educators value the increased student engagement that results from TBL, the transition from traditional teaching methods to TBL poses challenges. Using a qualitative approach, this study aimed to explore the experiences of 26 academic staff in the United Kingdom who implemented TBL in the higher education setting. Thematic analysis of interview text generated eight themes related to preparing academics to use TBL, challenges related to TBL, and engagement of students with the curriculum. Derived from these themes, a set of recommendations for supporting academic staff who transition to TBL was developed.