Introduktion. Föreliggande studie har redogjort för studenters uppfattning om stalkning i kontexten där gärningspersonen är främmande för offret. Stalkning som fenomen är så pass omfattande att det diskuteras i termen om ett eventuellt folkhälsoproblem. Då det är ett tämligen outforskat område i Sverige finns få studier gjorda kring allmänhetens uppfattning av stalkning. Studiens syfte var att undersöka huruvida studenters uppfattning om stalkning skiljde sig åt beroende på om de tilldelats ett stalkningsscenario med ett idealiskt eller ett neutralt offer. Metod. Totalt 44 studenter från Mittuniversitet deltog i studien med mixad design. Deltagargenererade skripts analyserades kvalitativ med en förhållandevis öppen metodologi. Resultat. Övervakning och förföljelse utgjorde de vanligast förekommande stalkningsbeteendena. Stalkningstypologin den inkompetente rapporterades i signifikant högre utsträckning i den idealiska gruppen, och typologin den hämndlystne förekom endast i den neutrala gruppen där den också var vanligast förekommande typologi. Ingen skillnad förelåg mellan den idealiska och den neutrala gruppen i uppfattningen om stalkningen som en brottslig handling. Diskussion. Studenters uppfattning av stalkning i studiens kontext överensstämmer i stort med den uppfattning som forskning har visat att allmänheten har kring fenomenet stalkning. Skillnader i stalkningstypologier mellan den idealiska och den neutrala gruppen härleds till hur offret framställts i de två scenariorna vilket kopplas till Christies teori om det idealiska offret. Framtida forskning bör undersöka hur psykisk problematik hos ett offer påverkar samhällets brottsofferbemötande. / <p>2014-06-03</p>