Idag är visualiseringar ett viktigt kommunikationsverktyg inom arkitekturen för att effektivt och korrekt kunna kommunicera arkitektoniska värden. En visualisering kan säkerställa att byggprocessens olika aktörer i högre grad har en mer gemensam förståelse för projektet. Datorgenererade bilder är det visualiseringsmedium som idag är den mest använda inom arkitekturen när en byggnad ska presenteras. Trots att datorgenerade bilder möjliggör korrekt kommunikation av arkitektoniska värden finns det indikationer som visar att de kan kommunicera ut felaktig information. Denna studie undersöker hur visualiseringar bör utformas för att nå en så gemensam, korrekt och positiv perception som möjligt av den tilltänka byggnaden. Studien undersöker även hur visualiseringarna kan bidra till en effektivare gestaltningsprocess och vilka hinder, möjligheter och funktioner som datorgenererade bilder har idag. Studien har använt sig av en kvalitativ forskningsmetod där litteratur- och intervjustudie har varit de metoder som använts för datainsamling. Litteraturstudien ämnade till att få en övergripande förståelse för gestaltningsprocessen och för visualiseringar, främst statiska visualiseringar av typen datorgenererade bilder. Den ämnade även till att identifiera vilka arkitektoniska värden som finns, ge en förståelse för vilka hinder och möjligheter som finns med datorgenerade bilder, vilka funktioner visualiseringar har och vilka faktorer som påverkar datorgenererade bilders utformning. Den data som samlats in via litteraturstudien testades sedan på ett praktikfall genom intervjustudien. Intervjustudien bekräftade den tidigare forskningen och ledde även till nya upptäckter. Studien medförde flera resultat. De arkitektoniska värden som litteraturen identifierade bekräftades existera även i praktikfallet. Dessutom tillkom nya aspekter från praktikfallet. Studien fann en indikation till vilka arkitektoniska värden som är möjliga att vara viktigast att visualisera. Dessa värden handlade om byggnadens komposition, material och färg. Det handlade även om hur människor placeras ut i visualiseringar, vilken stämning som visualiseringarna skapar, hur verklighetstrogna visualiseringen är och vilket perspektiv som visualiseringen presenterar. Studien resulterade även i en identifiering av faktorer som påverkar visualiseringars utseende, utöver aktiva val. De faktorer som studien kom fram till var bland annat projektets ekonomiska- och tidsmässiga budget, visualiserarens erfarenhet och kunskap, brist på data, brister i kommunikationen och skillnad i visuell perception. För att nå ett vidareutvecklat arbetssätt för visualiseringsskapandet identifierade studien förbättringsmöjligheter för dessa faktorer. Täta avstämningar mellan projektets aktörer leder till en mer gemensam förståelse och ett effektivare arbetssätt. Referensbilder kan vara fördelaktigt som informationsbärare för att kommunicera ut subjektiva data. Arkitekter bör begränsa antalet informationsbärare för inte hämma visualiserarens förståelse för projektet. Visualiserare bör tidigt vara delaktig i gestaltningsskedet för att få en större och mer gemensam kunskap om projektet.