Den världsomfattande coronapandemin har påverkat mänskligheten på många plan och Sverige har tvingats möta en kris som krävt stora uppoffringar, både individuellt och kollektivt. I mars 2020 höll därför statsminister Stefan Löfven sitt första tal till nationen. I november samma år höll han det andra. Två tal till nationen under samma år och som bemöter samma kris är en historisk händelse som vi valt att analysera. Som kommunikationsstudenter ansåg vi det intressant att analysera retoriken och den retoriska situationen kring talen samt kriskommunikationen i relation till pandemin. Med tanke på coronapandemins aktualitet och den ovanliga talsituation som ett tal till nationen är, finns det ett allmän intresse för denna typ av studie och studien kommer behålla sitt värde för många år framöver. Studien har vi gjort med hjälp av en kvalitativ textanalys med fokus på retorisk ochsemiotisk analys och med hjälp av teorier rörande kriskommunikation och diskursanalys. Frågor vi ställt rör vilka skillnader som finns vad gäller retorik och semiotik mellan de båda talen, om det finns särskilda avsnitt i talen som har särskilda syften och i sådana fall vad dessa är, samt om det finns skillnader i Löfvens tonalitet och framställning. Utifrån dessa frågor kunde vigöra en retorisk analys och en semiotisk analys som i sin tur lade grunden för en analys kringkriskommunikationen och diskursen i samhället i mars respektive november 2020. Vi kom fram till att de retoriska och semiotiska skillnaderna mellan talen är få, men att det finns en viss skillnad i tonalitet och framställning vilket är ett resultat av den förändrade diskursen kring pandemin. / The corona virus has affected the world globally on many levels and together with the rest of theworld, Sweden has been forced into a crisis, which affected the citizens both individually and nationally. In Mars 2020, Swedish head of State Stefan Löfven spoke to the nation addressing thepandemic for the first time. In November the same year, he did it a second time. As this is a historical event we decided to analyze these two speeches regarding the corona virus. Since we are communication students we find it interesting to analyze the rhetoric as well as the semiotic situation regarding the speeches and the pandemic. Considering the timeliness of the coronapandemic and the unusual speech situation that a speech to the nation is, there is a public interest in this type of study and it will retain its value for many years to come. We made this study by using a qualitative text analysis, focusing on rhetoric andsemiotic analysis together with theories concerning crisis communication and discourse analysis. we have asked are if there are any rhetoric and semiotic differences between thetwo speeches, if there are several parts of the speeches with a specific purpose and in that casewhich they are and also if there are any differences regarding voice and formality. From these questions, we did a rhetorical as well as a semiotic analysis, which formed the base for further analysis regarding crisis communication and the discourses about the pandemic in March and November 2020. From this study we can see that the rhetorical and semiotic differences between thespeeches are few, but that there are some differences in voice and formality which are a result ofthe varying discourse in Sweden regarding the pandemic between March and November