M.Cur.

Thesis (Ph. D.)--University of Missouri-Columbia, 2004. / Typescript. Vita. Includes bibliographical references (leaves 92-105). Also available on the Internet.

Thesis (Ph. D.)--University of Missouri-Columbia, 2004. / Typescript. Vita. Includes bibliographical references (leaves 92-105). Also available on the Internet.

Objective: Differences between biologic and non-biologic parents' acceptance and use of ordinary corporal punishment and use of explaining/reasoning as a disciplinary tool are examined from a sociobiological theoretical perspective. Method: Cross tabulations are used on data from a national survey conducted by the Gallup Organization in 1995. Results: Contrary to predictions, differences between biologic and non-biologic parents' acceptance of ordinary corporal punishment and the use of explaining/reasoning are not statistically significant. In addition, biologic parents are found to use ordinary corporal punishment significantly more often than non-biologic parents. Conclusions: The sociobiological theoretical perspective likely underestimates the influence of culture and social structure on parent-child interactions.

A random sample of sixty-eight remarried families was studied by use of FACES III, a widely accepted measure of family cohesion. The purpose of the study was to examine family cohesion in remarried families. Specifically, family cohesion in remarried families was compared with cohesion in a norm group of intact families, as well as investigated in light of the effects of specific variables associated with remarried families. The results indicated that stepparents and natural parents' perceptions of cohesion did not differ significantly. The results confirmed that cohesion levels of remarried families with adolescents were lower than the cohesion levels of other remarried families in this study. Remarried families with adolescents also were found to have significantly lower levels of cohesion than other intact families with adolescents. Cohesion levels of remarried families in other life cycle stages were not found to differ significantly from cohesion levels of other intact families. Complexity of remarried family structure and years in the remarried family did not significantly affect the perceived cohesion levels. / Ph. D. / incomplete_metadata

published_or_final_version / Social Work / Master / Master of Social Work

published_or_final_version / Social Work / Master / Master of Social Work

The study analyzed how parenting stress and discouragement affect stepfamily functioning. Whether the parent was a biological parent or stepparent, whether the stepparent was a stepmother or stepfather, or whether the marriage had been formed more or less than two years was also considered. One assumption made was that increased parenting stress and discouragement will lead to decreased family functioning. Other assumptions were that there will be more increased parenting stress and discouragement and decreased family functioning found in stepparents than biological parents, in stepmothers more than stepfathers, and in parents in families formed less than two years more than those in families formed more than two years. Complete data was collected from 30 subjects. Three instruments were used in the study. The Parenting Stress Index measures how much stress parents experience in areas relating to how they see their child and how they see themselves as parents. The Discouragement Scale for Adults was developed to measure the Adlerian concept of discouragement in an adult population. The Family Assessment Device measures how a family functions.

<p>The purpose of this study is to perform a description of how parents experience their life in a stepfamily and to examine how the parents experience the involvement from their new partner in the children’s upbringing. The issues are: (i) which expectations do the parent has on their new partner in the role as stepparent to the child, (ii) how active does the parent experience their new partners’ step parenting concerning the stepchild and (iii) how does the parent expect the new family to take shape? A qualitative study has been done through interviews. The participants were sex biological parents, of which four were fathers and two mothers. The theoretical approach and design of this study is science of stepfamilies and of the role of stepparent. This study shows that the expectations the parents have on the stepparents’ involvement in the parenting and how actively the new partner is in the role as stepparent to the children is contradictive. The experience is that the stepparents should act as parents, but not in all matters. The parents thought that the stepparents were inactive in their parenting because they do not do activities alone with the stepchildren and active because of their concerns in the everyday care. The conclusion is that a great deal of insecurity lies in the expectations of how to act as a stepparent and although the purpose with the stepfamily is to imitate the nuclear family this is not possible in reality.</p> / <p>Syftet med denna studie är att genomföra en deskriptiv studie om föräldrars erfarenheter av att leva i en styvfamilj samt undersöka hur ursprungsföräldern uppfattar den nya partnerns involvering i styvbarnens uppfostran. Frågeställningarna är: (i) vilka förväntningar har föräldern på sin nya partner i rollen som barnets styvförälder, (ii) hur aktivt anser föräldern att den nya partnern utövar sitt styvföräldraskap i förhållande till styvbarnet och (iii) hur anser föräldern att den nya familjen bör utformas? Metodvalet är kvalitativt och datainsamling har skett med hjälp av intervjuer. Undersökningspopulationen bestod av sex biologiska föräldrar, varav fyra pappor och två mammor. Vägledande för denna studies teoretiska tolkningsram och design har varit forskning om styvfamiljen samt om rollen som styvförälder. Studien visar att föräldrarnas förväntningar på styvförälderns involveringsgrad i föräldraskapet och synen på hur aktivt styvföräldern utövar styvföräldraskapet är motsägelsefullt. Föräldrarna anser att styvföräldrarnas uppgift är att agera som föräldrar, med förbehållet att det finns frågor där ansvaret bör överlåtas till föräldrarna. Föräldrarna menade att styvföräldrarna var passiva i sitt styvföräldraskap genom bristande aktiviteter ihop med styvbarnen, samtidigt som de var aktiva i styvföräldraskapet genom involvering i styvbarnens vardagsomsorg. Slutsatsen av denna studie är att det finns hög grad av osäkerhet i hur en bra styvförälder bör agera i rollen som styvförälder och trots att målet med styvfamiljen är att efterlikna kärnfamiljen är detta inte praktiskt möjligt.</p>

The purpose of this study is to perform a description of how parents experience their life in a stepfamily and to examine how the parents experience the involvement from their new partner in the children’s upbringing. The issues are: (i) which expectations do the parent has on their new partner in the role as stepparent to the child, (ii) how active does the parent experience their new partners’ step parenting concerning the stepchild and (iii) how does the parent expect the new family to take shape? A qualitative study has been done through interviews. The participants were sex biological parents, of which four were fathers and two mothers. The theoretical approach and design of this study is science of stepfamilies and of the role of stepparent. This study shows that the expectations the parents have on the stepparents’ involvement in the parenting and how actively the new partner is in the role as stepparent to the children is contradictive. The experience is that the stepparents should act as parents, but not in all matters. The parents thought that the stepparents were inactive in their parenting because they do not do activities alone with the stepchildren and active because of their concerns in the everyday care. The conclusion is that a great deal of insecurity lies in the expectations of how to act as a stepparent and although the purpose with the stepfamily is to imitate the nuclear family this is not possible in reality. / Syftet med denna studie är att genomföra en deskriptiv studie om föräldrars erfarenheter av att leva i en styvfamilj samt undersöka hur ursprungsföräldern uppfattar den nya partnerns involvering i styvbarnens uppfostran. Frågeställningarna är: (i) vilka förväntningar har föräldern på sin nya partner i rollen som barnets styvförälder, (ii) hur aktivt anser föräldern att den nya partnern utövar sitt styvföräldraskap i förhållande till styvbarnet och (iii) hur anser föräldern att den nya familjen bör utformas? Metodvalet är kvalitativt och datainsamling har skett med hjälp av intervjuer. Undersökningspopulationen bestod av sex biologiska föräldrar, varav fyra pappor och två mammor. Vägledande för denna studies teoretiska tolkningsram och design har varit forskning om styvfamiljen samt om rollen som styvförälder. Studien visar att föräldrarnas förväntningar på styvförälderns involveringsgrad i föräldraskapet och synen på hur aktivt styvföräldern utövar styvföräldraskapet är motsägelsefullt. Föräldrarna anser att styvföräldrarnas uppgift är att agera som föräldrar, med förbehållet att det finns frågor där ansvaret bör överlåtas till föräldrarna. Föräldrarna menade att styvföräldrarna var passiva i sitt styvföräldraskap genom bristande aktiviteter ihop med styvbarnen, samtidigt som de var aktiva i styvföräldraskapet genom involvering i styvbarnens vardagsomsorg. Slutsatsen av denna studie är att det finns hög grad av osäkerhet i hur en bra styvförälder bör agera i rollen som styvförälder och trots att målet med styvfamiljen är att efterlikna kärnfamiljen är detta inte praktiskt möjligt.