Att bygga hus på stolpar, upplyfta ovanför mark eller vatten, har varit ett traditionellt sätt att bygga i många delar av världen och även i Sverige finns exempel på detta. På senare tid har det lyfts fram som en metod för varsam grundläggning för att bevara naturen i områden med höga natur- och kulturvärden. Liknande grundläggning har även getts som förslag för att klimatanpassa byggnader. Eftersom det finns begränsat med studier om moderna hus på stolpar är det intressant att studera metoden. Det är också intressant eftersom det möjliggör små ingrepp i naturen och kan vara ett sätt att minimera klimatpåverkan från grundläggningen. Syftet med studien är att bidra till en ökad förståelse för hur stolpar som byggnadsmetod fungerar och hur metoden kan användas i Sverige. Målet är att identifiera kunskaper och erfarenheter om stolpmetoden från olika aktörer som medverkat i projektet Emils Backe, ett kuperat område med nybyggda villor på stolpar. Fem personer har intervjuats utifrån aktörsperspektiven arkitekt, konstruktör, byggentreprenör, bygglovhandläggare och projektets initiativtagare. En litteraturöversikt genomfördes för att urskilja redan kända kunskaper inom ämnet och för att skapa en grund för intervjustudien. Fokus under intervjuerna har varit att identifiera när stolphus kan vara en lämplig byggmetod, vad som måste beaktas och vilka potentiella fördelar och nackdelar som finns med att bygga på det sättet. Resultatet från intervjuerna och litteraturöversikten indikerar att den främsta fördelen med stolphus är att naturen och platsens karaktär kan bevaras, vilket handlar om att byggnaden kan anpassas till platsen och inte tvärtom. Detta tack vare att stolpmetoden inte medför lika omfattande mark- och grundläggningsarbeten som konventionella metoder. Resultatet visar även andra fördelar så som att den möjliggör ett lägre koldioxidavtryck och utnyttjandet av mer mark, skyddar mot rinnande vatten och annan fuktpåverkan underifrån samt förenklar vid underhåll. Att lyfta upp hus på stolpar kan även bidra till både högre och lägre boendekvaliteter. Bland nackdelarna visar resultatet att stolpmetoden är sämre ur energisynpunkt jämfört med konventionella grundläggningsmetoder eftersom bjälklaget blir en till yta som gränsar mot uteluft. Det kan även vara svårt med tillgängligheten till huset, svårt att hitta byggare och konstruktörer som kan räkna och bygga stolphus samt att detaljplaner kan försvåra byggandet av stolphus vid krav på låga byggnadshöjder. Resultatet pekar även mot att det är en enkel konstruktion men svårare och dyrare att bygga på grund många byggställningar, den sluttande marken och arbete på hög höjd. På svårbyggda tomter kan det dock vara både enklare och billigare att använda stolpar än att spränga och bereda marken för konventionell grundläggning. Viktiga aspekter att beakta är platsens förutsättningar, det arkitektoniska uttrycket och att se till att vatten och avlopp inte fryser. Även energiaspekten, stolphusets utformning för en lång livslängd och bra bärighet samt hur huset kan monteras ihop för en säker arbetsmiljö under byggtiden behöver beaktas. Sammanfattningsvis pekar resultatet mot att stolpar kan vara särskilt lämpliga att använda på kuperade, sluttande och andra svårbyggda tomter, i områden med risk för översvämning samt i områden med höga naturvärden. Förslag för framtida studier är att se över hur stolphus kan utformas som ett passivhus trots att det är kallt runt hela byggnadens klimatskal samt hur detaljplanerna kan utformas för att möjliggöra stolphusbyggande. / Building houses on stilts, elevated above ground or water, has been a traditional way of building in many parts of the world for centuries and even in Sweden there are examples of this. More recently, it has gained attention as a mindful method for creating a foundation whilst preserving nature in areas with high natural and cultural significance. Similar foundations have also been suggested for climate adaptation of buildings. Since there are limited studies of modern houses on stilts, it is interesting to study the method. It is also interesting as it allows small interventions in nature and can be a way to minimize the climate impact from foundation construction. The purpose of this master thesis is to contribute to an increased understanding of how this building method works and how the method can be used in Sweden. The goal is to identify knowledge and experience about the stilt method from various professionals who participated in the project Emils Backe, a hilly area with newly built villas on stilts. Five people have been interviewed to give the perspective of an architect, a structural engineer, a building contractor, a building permit manager and the founder of the project. A literature review was conducted to identify existing knowledge as a basis for the interview study. The focus during the interviews has been to identify when the use of stilts can be an appropriate construction method, what needs to be considered and what potential advantages and disadvantages there are in building in this way. Results of the interviews and the literature review indicate that the main advantage of stilt houses is that nature and the character of the site can be preserved, which means that the building can be adapted to the site instead of the other way around. This is because the stilt method does not entail as extensive ground and foundation work as conventional methods. Other advantages include: enabling a lower carbon footprint, utilizing of more land, protecting against running water and other moisture effects from below and simplifying maintenance. Raising houses on stilts can also contribute to higher accommodation quality, but the opposite may also occur. Among the disadvantages, the results show that the stilt method is inferior to conventional methods from an energy point of view since the floor of the house becomes yet another surface from which heat loss arises. It can also be difficult to create easy access to the house, and to find builders and structural engineers who can count and build houses on stilts. Local development plans can also make the construction of stilt houses difficult when claiming low building heights. Findings also indicate that it is a simple structure but difficult and more expensive to build due to many scaffoldings, sloping ground and high-altitude work. However, on difficult-to-build sites, using stilts can be both easier and cheaper than blasting and preparing the ground for conventional grounding. Important aspects to consider are the conditions of the site, the architectural expression and to ensure that water and sewers do not freeze. The energy aspect, the design of the stilts for a long service life and good bearing capacity, and how the house can be mounted to ensure a safe working environment during construction also needs to be taken into consideration. In summary, the results indicate that stilts may be particularly suitable for use on hilly, sloping and other difficult-to-build sites, in areas with a risk of flooding and in areas with high natural significance. Proposals for future studies are to consider how stilt houses can be designed as a passive house, even though it is cold around the entire building's climate shell, and how local plans can be designed to enable stilt houses to be built.