Bakgrund: Äldreboendet är en plats som utgör den boendes livsmiljö, vilket även innefattar relationer. Då vårdpersonalen är ständigt närvarande kring de äldre, blir skapandet av relationer dem emellan en följd av livet på boendet. I den transpersonella omsorgen har kommunikationen en central position, och att ta sig tid och lyssna och att lära känna varandra i den gemensamma vardagen har både ett etiskt och relationellt värde. Problem: Den relationella aspekten av berättande beskrivs sällan ur den äldres perspektiv, utan dess förtjänster relateras ofta till vårdpersonalens möjlighet att ge personcentrerad vård. Hur upplever de äldre berättande i vårdrelationen och vad upplever de att berättande tillför? Syfte: Att beskriva äldres upplevelser av berättande i vårdrelationer på äldreboende. Metod: Systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes, baserad på kvalitativa studier. Resultaten tyder på att äldre genom att berätta om upplevelser och erfarenheter för någon som lyssnar aktivt kan uppleva känslor av stärkt identitet och gemenskap, vilket i sin tur främjar upplevelser av mening och ökad livskvalitet. Slutsatsen är att vårdpersonal genom att visa intresse och skapa utrymme för berättande i vårdrelationen har potential att främja äldres välbefinnande.

This phenomenological study of a First Nations to First Nations reciprocal student exchange elicited and explored the meanings of a reciprocal intercommunity exchange for grade 7 and 8 students in two First Nations schools. Representative student research participants from one of the schools shared their pictures, stories and memories of their experiences through photo-story (Truchon, 2007; Wang & Burris, 1997) and in a sharing circle (Lavallee, 2007). The students‟ journeys were not only physical and geographical, but also emotional and cultural. I also journeyed to an acceptance of my outsider/insider status growing up in a First Nations community. As a non-Aboriginal researcher, I negotiated a space between the demands of the academic institution and the First Nations community; and chose research methods that were congruent with Indigenous Research Methodology (Wilson, 2008; Kovach, 2009; Smith, 1999). The four themes that emerged from the data: community and relationships; culture and ceremony; connections with place, and confidence building are congruent with AFN‟s vision of “reciprocal inter-community exchanges promoting sharing of culture” (AFN, 2007) and with Cajete‟s (1999) vision of “igniting the sparkle.” These students said that: “learning about another culture made me want to learn more about my own.” Listening to these students share what was gained through this exchange and their dreams for the future revealed their hope and persistence. The example of a practice such as a reciprocal exchange which encouraged and iii engaged these youth could stimulate other First Nations communities to seek out similar educational practices that would benefit their youth. / Thesis (Master, Education) -- Queen's University, 2011-01-25 16:18:38.852