Denna rapport beskriver arbetsprocessen och skapandet av en animerad film på uppdrag av Månhusprojektet, Luna Resort. Beräknat 2012 ska ett rött hus med vita knutar sättas på månen, en idé skapad av konstnären Mikael Genberg. Syftet med filmen är att kommunicera månhusprojektets budskap – att göra världen till en bättre plats att leva på. Med det som mål har jag arbetat utifrån två frågeställningar; Hur kan kunskaper inom informationsdesign tillämpas vid filmproduktion? och Hur bör filmen utformas för att nå en så bred målgrupp som möjligt? Frågeställningarna har besvarats med hjälp av utprovningar, litteraturstudier och samtal med uppdragsgivarna. Resultatet blev en film med storytelling som kommunikationsverktyg. Filmen utformades i ett serietecknarmanér och kompletterades med text för att förtydliga budskapet. Slutsatsen är att man kan tillämpa teorier i informationsdesign vid filmproduktion genom att tillämpa regler för språk, konst, information, kognition och kommunikation. För att filmens budskap ska kunna nå ut till en bred målgrupp krävs det att filmen är så interkulturell som möjligt. Filmen ska finnas tillgänglig på webbplatser tillgänglig för människor runt om i världen och förhoppningsvis väcker den intresse hos både barn och vuxna.  Examensarbetet har utförts våren 2009 vid Institutionen för innovation, design och teknik på Mälardalens Högskola.

Frågan om man med dataspelsinfluerad konceptgrafik kan presentera en storytelling-vandring vilken attraherar en ungdomlig målgrupp har undersökts i detta arbete. Arbetet har utförts i samarbete med Skara kommun, vilka är intresserade av att locka fler ungdomar till pilgrimslederna runtom i Skaraborg. Impressionistiskt inspirerade och ämnade att vara estetiskt tilltalande konceptbilder har skapats och använts i undersökningen vilken bestod av både en kvantitativ respektive kvalitativ del. Den kvantitativa undersökningen gav respons kring hur bilderna och konceptet uppfattades samt vilken inställning målgruppen hade till ett sådant. Den kvalitativa undersökningen gynnade tänkvärda infallsvinklar kring konceptet samt respons kring vad som, för målgruppen, skulle vara av intresse att ha med. Bilderna och det koncept de presenterade togs huvudsakligen emot positivt av respondenterna. Avslutningsvis diskuteras i detta arbete konceptet gentemot undersökningens resultat samt tankar kring framtida arbete.

Daily life resembles a textile pattern. Both are built on forever by repeating things. Both transform every second by the effect of chance.The repetition of pattern relaxes us, and the appearance caused by the chance inspires us. Both trigger a chain of imagination in unique harmony. Textile pattern is a medium to express the chance. Any pieces of daily life become a pattern. The pieces of daily life, which are discovered by the “third eye” (different angle than usual), become a point of departure of the chain of imagination. The viewers have freedom to interpret the design in the way they want. They connect their personal memories with the design, which makes the differences in reaction. The story continues to be narrated while transforming its appearance. Storytelling is a succession from designer to viewer, as if to draw a spiral. One day, I took pieces of wood. They had lines on their surface. Each line had a unique shape because they were a part of an annual ring. I saw them like a human fingerprint. There was nothing the same. Daily life as ordinary, but special days. There is nothing the same in a usual day. Pieces of wood are pieces of daily life, it is a point of departure for a chain of imagination. I narrate a story of it in textile pattern. Storytelling pattern is an endless chain of imagination.

I och med marknadsglobaliseringen har antalet verksamma aktörer på den svenska marknaden mångdubblats genom åren och konkurrensen mellan dem blir allt hårdare. Konsumenterna har i sin tur blivit allt mer medvetna och söker idag andra värden som känslor och upplevelser. Därigenom har det blivit viktigt för varumärken att hitta nya sätt att differentiera sig på. Dagens varumärken kan därför övergå till att vara mer emotionellt laddade för att på bättre sätt nå ut till konsumenter och etablera starka band och varaktig varumärkeslojalitet. För att konsumenterna på ett emotionellt plan ska lyckas särskilja ett varumärke från ett annat måste någon form av emotionell kommunikation ske. Då traditionell marknadsföring inte är inriktad på den emotionella kommunikationen krävs ett komplement till denna. Genom Storytelling, som per definition handlar om att dela berättelser, kan ett företag förmedla sina emotionella värden till konsumenten, som i sin tur skulle kunna särskilja varumärket från dess konkurrenter på ett emotionellt plan. Syftet med denna uppsats är att, utifrån ett företagsperspektiv, undersöka, beskriva och föra en diskussion kring hur Storytelling som marknadsföringsinstrument kan bidra till att ett starkt emotionellt och symboliskt band knyts till konsumenterna och på så sätt skapa upplevt mervärde och en långsiktig emotionell differentiering av varumärket. Arbetet ämnar synliggöra och fördjupa förståelsen för de sätt strategiskt och medvetet arbete med Storytelling kan vara ett effektivt marknadsföringsverktyg. För att besvara frågeställningen har en kvalitativ studie genom två semistrukturerade intervjuer genomförts. Till de dragna slutsatserna hör att arbete med Storytelling måste ske kontinuerligt och underhållas både internt och externt och att man därigenom kan uppnå en stark emotionell relation till både konsumenter och medarbetare. En annan dragen slutsats är att man, för att få en så stark och riskfri effekt som möjligt, i sina berättelser bör använda sig av verkliga händelser som rör organisationen.

Digital storytelling, the practice of combining personal narrative with multimedia to produce a short autobiographical movie, continues to expand its creative uses in classrooms around the world. However, teaching the actual story process within digital storytelling presents several challenges for teachers as it demands a combination of creative writing, basic film conventions, visual and media literacy, as well as the technical facility with the technology. Digital storytelling presents a unique opportunity for students to acquire much more than new technology skills. It enables them to represent their voices in a manner rarely addressed by state and district curriculum while practicing the digital literacy skills that will be important to their 21st century futures. Storytelling and multimedia production have rarely been taught, if at all, while the development of students narrative skills has rested on the shoulders of English teachers. This pedagogical disconnect between story literacy and technology literacy is at the heart of the multiliteracies debate. Elliot W. Eisner writes in The Kind of Schools We Need, What we ought to be developing in our schools is not simply a narrow array of literacy skills limited to a restrictive range of meaning systems, but a spectrum of literacies...We need a conception of multiple literacies to serve as a vision of what our schools should seek to achieve (2002). An effective implementation of digital storytelling in schools is a model of the metaliteracy Eisner suggests.

Thesis (Ph. D.)--Texas Woman's University, 1983. / eContent provider-neutral record in process. Description based on print version record. Includes bibliographical references (leaves 240-249).

Thesis (M.A.)--Ball State University, 2009. / Title from PDF t.p. (viewed on Nov. 30, 2009). Includes bibliographical references (p. 88-90).

Thesis (D. Min.)--Northern Baptist Theological Seminary, 1997. / Includes bibliographical references (leaves 301-317).

Thesis (D. Min.)--Ashland Theological Seminary, 2002. / Abstract. Includes bibliographical references (leaves 146-161).

Thesis (M.S.)--Central Connecticut State University, 2003. / Thesis advisor: Gloria Marie Caliendo. " ... in partial fulfillment of the requirements for the degree of Master of Science in Spanish." Includes bibliographical references (leaves 91-92). Also available via the World Wide Web.