Denna rapport är ett examensarbete utfört på Ovako Bar AB i Smedjebacken, vilket är det avslutade momentet i utbildningen ”Materialteknik med inriktning metallurgi” på Bergsskolan i Filipstad.   Grunden till detta arbete ligger hos ”frysningar” (att stålet slutar rinna från gjutlådan) som företrädesvis sker på yttersträngarna. Igensättning av denna typ orsakas generellt av två faktorer, för låg övertemperatur i förhållande till likvidustemperatur eller otillräcklig förvärmning av gjutlåda samt gjutrör.   Syftet med detta arbete har varit att fokusera på förvärmningen, där målet var att utvärdera hur förvärmningstider ser ut i förhållande till de föreskrivna. Samt utvärdera prestandan hos värmningsutrustningen. Och utvärdera hur temperaturfördelningen ser ut i gjutlådan under gjutning.   Arbetet utfördes med hjälp av termoelement som monterades in i gjutlådan vid 1: a sträng och 3:e sträng för att kunna se hur temperaturfördelning är i gjutlådan. Mätningarna visade tydligt att temperaturen skiljde sig mellan yttersträng (1: a) och centrumsträng (3:e) vilket kan var en orsak till att frysningar sker företrädesvis på yttersträng där temperaturen visat sig vara lägre än centrumsträng.   Vid utvärdering av prestandan på värmningsutrustningen så användes en handpyrometer som möjliggjorde mätning av gjutrören för att ta fram en trendkurva, som visar när temperaturökningen avtar och upphör. Vilket visade brister i tid och prestanda i nuläget.   Med en fullt fungerande förvärmning skulle igensättningsgraden kunna minskas.

Inom fordonsindustrin arbetas det kontinuerligt med att utveckla mer miljövänliga och ekonomiska produkter. Genom att undersöka material och förbättra utmattningshållfastigheten på befintliga material kan växellådor bli mer kompakta, ekonomiska och starkare samtliga parter. Syftet och målet med detta arbete är att få en generell förståelse för icke-metalliska inneslutningar och hur de påverkar ett materials utmattningshållfasthet, samt att ge förslag på förbättringar till den nuvarande materialspecifikationen. Genom tester på ultraljud kan en klar skillnad mellan storleken på defekter ses mellan stål tillverkade med olika processer. Genom undersökande av tidigare utförda tester på roterande böj kan en ökning av utmattningshållfastigheten på 37.5% ses mellan ett götgjutet stål och ett stränggjutet. Vid studerande av internationella och Europeiska standarder kan korrigeringar till den nuvarande materialspecifikationen föreslås. / <p>Arbetet är censurerat.</p>