Inom den kriminalpolitiska debatten har skärpta straff lyfts fram som en nödvändig brottspreventiv åtgärd med hänvisning till det allmänna rättsmedvetandet. Aktuell forskning om allmänhetens syn på straffet fokuserar främst på straffets utformning och längd samt att den påverkas av bakomliggande faktorer såsom kunskap och känslor. Samtidigt är forskning på allmänheten och straffets syfte bristfällig, framför allt när det gäller den yngre delen av befolkningen. Dessutom besitter just kvinnor en större distans till fängelsestraffet, vilket gör att vi intresserade oss för att undersöka just unga kvinnors syn. Denna studies syfte har därmed varit att undersöka unga kvinnors syn på straffets syfte samt vad denna uppfattning grundar sig på och på så vis fylla en del av den befintliga kunskapsluckan inom ämnet. Studiens material har samlats in genom semistrukturerade intervjuer där deltagarna varit kvinnor mellan 18-30 år, materialet har sedan analyserat med hjälp av kritisk diskursanalys för att på så vis kunna undersöka deltagarnas språkbruk vid reflektion om straffets syfte och dess bakomliggande faktorer. Utifrån studiens konstruktivistiska utgångspunkt är resultatet därmed en konstruktion av deltagarnas syn på det sociala fenomenet. Studien tar en induktiv ansats och analys av det insamlade materialet kopplas samman med Foucaults och Durkheims straffrättsteorier. Resultatet visar fyra centrala straffsyften; rehabilitering, avskräckning, rättvisa och samhällskyddande där en komplexitet genomsyrar materialet och straffsyftena samspelar med varandra. Detsamma gäller frågan om de bakomliggande faktorerna - känslor, kunskap och omgivning. Dessa anges ha en betydande effekt på de unga kvinnornas konstruktion av straffets syfte, samtidigt som en växelverkan dem emellan identifieras. Resultatet visar därför att det inte finns ett entydigt svar. Straffets syfte och dess bakomliggande faktorer är en komplex interaktion där flera faktorer påverkar vilket syfte man tilldelar straffet samt vad detta baseras på.