Syftet med denna studie var att undersöka hur professionella inom elevhälsan på tre skolor samt en specialenhet inom barn och ungdomspsykiatrin förhåller sig till sociala perspektiv hos barn och ungdomar där det finns misstanke om ADHD samt hur ser möjligheterna och förutsättningar för ett sådant förhållningssätt. Hur ser elevhälsan och BUP på orsaksförklaringar för denna målgrupp där misstanke om ADHD föreligger. Studien har en kvalitativ forskningsansats och är baserad på sju semistrukturerade intervjuer med socionomer och psykologer inom elevhälsan och BUP. Analysen av resultatet har skett med nysinstitutionell organisationsteori. Resultatet visar att de professionella ansåg att det var av stor vikt att granska de sociala perspektiven vid misstanke om ADHD. De intervjuade kunde i sina respektive verksamheter urskilja en rad orsaksförklaringar i barn och ungdomars sociala miljö hos dem med ett beteende likt ADHD, utöver en neuropsykiatrisk förklaringsmodell. Faktorer som ansågs vara speciellt problematiska var uppväxtmiljö och en resurssvag skolmiljö som ställer högre krav på barn och ungdomars självständighet. Majoriteten av de professionella menar att möjligheterna och förutsättningarna för att anlägga ett socialt perspektiv i fall hos barn och ungdomar med beteende likt ADHD försvåras av organisatoriska och ekonomiska orsaker. Respondenterna utrycker att socionomens med sin yrkeskunnighet ej alltid ses som självklar när det kommer till misstanke och utredning av ADHD. Respondenterna menar att läkaren och till viss del psykologer har mandat att sätta diagnosen ADHD. Detta menar respondenterna har lett till en mer ensidigt tolkning av beteende likt ADHD där den neuropsykiatriska förklaringsmodellen i många fall dominerar när man misstänker eller utreder ett barn för beteende likt ADHD. De intervjuade önskar ett mer nyanserat perspektiv vid misstanke om ADHD där man kan utreda olika orsaksförklaringar i större utsträckning. / The aim of the study was to examine attitudes of healthcare and support workers, in three Swedish primary schools and one special unit for child and adolescence mental health (BUP), towards the social aspects of children and adolescence with suspicion of attention deficit hyperactivity disorder (ADHD). The study further aimed to investigate to what extent the health services provide opportunities and favourable conditions for stimulating a social perspective when there is a suspicion of ADHD, and what explanations health services professionals give where suspicion of ADHD exists. The study was carried out using qualitative methods and was based on seven semi-structured interviews with social workers and psychologists within educational health and support services and BUP. The outcomes of the interviews were analysed using an organisational theory based on neo-institutionalism. The results showed that health services professionals considered the social perspective to be of high relevance when investigating cases of suspected ADHD. Interviewees from different operational areas were able to identify a number of potential causes to a behavior like ADHD in the children’s social environments in addition to the neuropsychological explanation model. A number of potential factors were identified by the interviewees, including the children’s upbringing environment and a lack of resources in schools, where higher and higher demands of independence are put on children and adolescence. A majority of the interviewed health care professionals pointed to a high degree of difficulty in applying a social perspective explanatory model to children exhibiting behaviour reminiscent of ADHD due to organisational and economic circumstances. The general view was that this was made difficult due to the lesser or greater influence of particular professional groups, leading to what the interviewees referred to as a one-sided interpretation of behaviour similar to ADHD favouring the neuropsychological model. The interviewees desired a wider perspective when a suspected case of ADHD emerges where one can utilise the different explanatory models to a greater extent.

Abstract AimThe main purpose of the study is to analyze young women´s views on how a body is displayed in social media. ● What body ideals do young women perceive as being prominent on Instagram? ● How do young women relate to how influencers expose their bodies on Instagram? ● How are young women affected by Instagram from a health perspective?  Method In our study, a qualitative approach was used and the results were based on semi-structured interviews opened with an initial free discussion based on six different images of famous influencers exposing their bodies on Instagram. The people we interviewed were six young women attending Upper Secondary school in the Stockholm area. After the interviews, the material was transcribed and data could be analyzed based on three themes: health, ideals and body. To get a more in-depth analysis, the discussion is based on a phenomenological perspective and salutogenic perspective.  Results The results of our study demonstrate that the young women we interviewed do not place a lot of emphasis on following influencers who expose their bodies, but rather follow funny friends. Furthermore, the results indicate that there is still a strong and narrow image of the ideal body. Finally, our image is strengthened by how social media, such as Instagram can affect young people´s health in a negative but also sometimes positive way. Our results are strengthened by the previous research presented in the study. Conclusions Despite the fact that the body ideal is strong, we see that it may be opening up more towards greater acceptance in society among our young adults. To some extent we witness a change, where young women opt out of influencers because they contribute to poorer health. There is a great need to continue research with new studies in the field andadults must be involved in the development and together take part in experienced situations and work with what creates health. / Syfte och frågeställningar Studiens övergripande syfte var att analysera unga kvinnors syn på hur kroppen framställs isociala medier. - Vilka kroppsideal upplever unga kvinnor är framträdande på Instagram? - Hur förhåller sig unga kvinnor till hur influencers exponerar sina kroppar på Instagram?' - Hur påverkas unga kvinnor av Instagram sett ur ett hälsoperspektiv? Metod Vi har använt en kvalitativ ansats och resultatet grundas på semistrukturerade intervjuer sominleddes med en fri diskussion utifrån sex olika bilder på kända influencers som exponerar sinakroppar på Instagram. Personerna som vi intervjuade var sex unga kvinnor som går pågymnasiet i Stockholmsområdet. Efter genomförda intervjuer transkriberades materialet ochdata kunde analyseras utifrån tre teman; hälsa, ideal och kropp. För att få ett mer djup i analysenbaseras diskussion på ett fenomenologiskt perspektiv samt ett salutogent perspektiv. Resultat Resultatet för vår studie visar att de unga kvinnor som vi intervjuade inte lägger så stor vikt påatt följa influencers som exponerar sina kroppar utan hellre följer sina egna kompisar somlägger ut roliga klipp. Samtidigt finns det fortfarande en stark bild av idealkroppen som smal.Avslutningsvis stärks vår bild av hur sociala medier såsom Instagram kan påverka unga hälsatill ofta något negativt men även ibland positivt. Slutsats Det kroppsideal som finns i samhället är starkt men trots det ser vi att det kan vara på väg moten större acceptans i samhället bland våra unga vuxna. Vi ser till viss del förändring där deunga kvinnorna väljer bort influencers på grund av att de bidrar till en sämre hälsa. Det finnsett stort behov av att fortsätta forskningen med nya studier inom fältet och vi vuxna måste varamed i utvecklingen och tillsammans ta del av upplevda situationer och arbeta med vad somskapar god hälsa.