The aim of this study is to, by developing ideal types, describe why studententrepreneurs participate in self organised business network. The investigation is based on answers from 41 participants in the business network “Företagare på Lnu”, as well astwo semi-focused groups, which where analysed by using Webers (1978) ideal types.The investigation shows that there are several reasons for student entrepreneurs to participate in self organised business network. For instance some people participate to gather knowledge from other student entrepreneurs for their own future, since they have an idea of soon starting their own business. Others participate just for the fun of knowing what’s going on at the university. / Det behövs ständigt fler företag för att skapa jobb och tillväxt i en ekonomi, samtidigt som det inte är helt enkelt för ett nystartat företag att snabbt komma igång och konkurrera med etablerade och välkända företag. I rollen att utbilda människor till att starta företag, har universiteten blivit allt viktigare då de arbetar med entreprenöriellt lärande. Vid sidan utav sina studier, väljer en del elever att starta företag, och därmed bli så kallade studententreprenörer. För att tillsammans hjälpa varandra i sin uppstartsprocess och vidare i sitt företagande, väljer många unga företagare att gå samman i självorganiserade företagsnätverk.Syftet med den här studien har varit att, genom att använda Webers (1978)idealtypsteori, förklara varför studententreprenörer väljer att delta i självorganiseradeföretagsnätverk. För att studera detta genomfördes enkäter och semifokuserade grupper på nätverket ”Företagare på Lnu”.Resultaten visar att det, i det här fallet, finns nio olika idealtyper i nätverk varav alla söker olika saker. Exempelvis finns individualisten som endast söker utbyte för sin egen del, den nyfikne som är delaktig för att få veta vad som händer och en idealtyp som främst söker inspiration till att snart kunna starta ett eget företag eller projekt.

Bakgrund och problem: Tidigare studier har visat att så lite som 10% av de som påbörjar uppstartsprocessen av företag också lyckas slutföra den. Det innebär att det är väldigt få entreprenörer som lyckas omvandla sin idé till verklighet och därmed starta företaget. Tidigare studier har också visat att en aspekt för att nå framgångsrikt entreprenörskap är att entreprenören har en hög nivå av välutvecklat humankapital. En persons humankapital innehåller de kunskaper och färdigheter som de fått genom sin utbildning och erfarenheter. Uppsatsen undersöker studententreprenörer som har en viss nivå av utbildning men utan några entreprenöriella erfarenheter och påverkan det har på uppstarsprocessen av företag. Det finns endast få tidigare studier vars syfte har varit att undersöka studententreprenörer. Syfte och metod: Syftet med undersökningen är att undersöka betydelsen av studententreprenörers humankapital i förhållande till uppstartsprocessen av företag. Metoden som används i studien är kvalitativa empiriska intervjuer med både studententreprenörer och med personer som arbetar som entreprenörscoacher på organisationer vars mål är att hjälpa, leda och inspirera studenter till att bli entreprenörer. Intervjuerna har varit av semi-strukturell karaktär för att säkerställa att respondenten får utrymme att dela sina erfarenheter. Resultat: Resultatet av den empiriska studien visar att den låga andelen framgångsrika uppstarter främst beror på att många studententreprenörer ger upp så fort de stöter på en motgång i uppstartsprocessen. Uppstartsprocessen har också visat sig vara mindre linjär och kronologisk än tidigare studier påvisat. Istället borde uppstartsprocessen ses som en modell där de olika aktiviteterna omringar entreprenören under hela processen och där entreprenören ständigt utvecklar olika aktiviteter vid olika tidpunkter i uppstartsprocessen. Slutsats: Studiens slutsatser är att utbildningen ger studententreprenörer ökad grundläggande förståelse för olika processer och aktiviteter som uppstartsprocessen består av samt att tidigare erfarenheter hos entreprenören underlättar uppstartsprocessen. / Background and problem: Previous studies have shown that the success-ratio for entrepreneurial startups is as low as 10% which means that very few entrepreneurs succeed to transform their idea to reality and to complete a successful startup of their company. Previous studies have also shown that one aspect for successful entrepreneurship is that the entrepreneur have a high level of well-developed human capital. A person's human capital contains the knowledge and skills they have got through their education and experiences. The paper studies the effect of student entrepreneurs who have a degree of education but without any entrepreneurial experience. There are also very limited previous studies whose purpose is to study student entrepreneurs. Purpose and method: The purpose of this study is to examine the effects of student entrepreneurs' human capital in relation to the startup process of companies. The method used in the study is qualitative empirical interviews with both student entrepreneurs and with people working as entrepreneurial coaches at an organization who aims to guide, help and inspire students to become entrepreneurs. The interviews have been of semistructural character to ensure that the respondents experiences are shared. Results: The findings of the empirical study shows that the poor success-rate mainly occurs because the student entrepreneurs give up as soon as they face a setback in the startup process. The startup process itself has been shown to be less linear and chronologic than previous studies has shown. Instead, it should be viewed as a model where the different activities surround the entrepreneur all the time where the entrepreneur constantly develops different activities at different points of the startup process. Conclusion: The conclusion of the study is that education contributes with an extended basic knowledge about the different activities that the start-up process contains. Also, previous experience has shown to ease the star-up process.