Studiens syfte är att beskriva vägledning på SFI i en kommun och vilka färdigheter som krävs för arbetet ur vägledarperspektiv. Sex utbildade studie- och yrkesvägledare verksamma inom SFI-skolor samt kommunens antagningsenhet har intervjuats. Arbetets ansats är kvalitativ och intervjuerna har varit semistrukturerade. Resultatet analyseras utifrån Careership-teorin och Vance R. Peavys konstruktivistiska tankegångar om interkulturell vägledning. Resultatet visar att vägledning på SFI till stor del handlar om att delge information och besitta en interkulturell kompetens samt en förmåga att skapa kommunikation utan att den sökande helt behärskar svenska språket. Vägledarnas roll behöver tydliggöras för både kolleger och sökande och tid är en nyckelaspekt för framgångsrik vägledning. De sökandes utbildningsbakgrund påverkar vägledningen i hög grad och vägledarens roll blir viktig både som kunskapskälla och medmänniska. Vägledarna blir förvaltare av både kulturellt och socialt kapital som de har ett visst ansvar för att portionera ut till de sökande. SFI-verksamheten kan ses som ett fält där vägledare har en svag position då deras uppdrag ofta är otydligt och inte alltid ges tillräckliga resurser. I relation till de sökande har vägledarna dock en stark position då de besitter kapital som de studerande behöver för att stärka sina egna positioner och kunna börja om från början.

Sammandrag Skolverkets statistik för sfi-studerandes studieresultat visar ett starkt samband mellan utbildningsbakgrund och studieresultat (Skolverket 2009). Sfi-utbildningen är indelad i tre studievägar där Skolverkets rekommendation är att sfi-studerande med 0–6 års utbildningsbakgrund bör placeras inom studieväg 1, sfi-studerande med 6–12 års utbildningsbakgrund inom studieväg 2 och sfi-studerande med minst 13 års utbildningsbakgrund inom studieväg 3.  Med detta som utgångspunkt har jag jämfört 18 sfi-studerandes resultat på ett läsförståelsetest och ett ordförrådstest med deras utbildningsbakgrund för att se om det även finns en skillnad i resultat mellan elever med olika utbildningsbakgrund som går att koppla till ordförråd och läsförståelse. Resultatet visar att de med en högre utbildningsbakgrund, studieväg 3, lyckas bättre på läsförståelsetestet än de med en lägre utbildningsbakgrund. Eftersom ordförrådet är en viktig nyckel för studieframgång har jag jämfört resultatet på ordförrådstestet med resultatet på läsförståelsetestet för att se hur ordförrådet påverkar läsförståelsen. Ordförrådstestets resultat är något spretigare och utbildningsbakgrundens betydelse för testresultatet syns inte lika tydligt även om studieväg 1 presterar något sämre än övriga studievägar. I individuella fall pekar undersökningsresultatet mot att ett gott resultat på ordförrådestet kan ge ett gott resultat på läsförståelsetestet men frågan är mycket komplex och slutsatsen blir att god kunskap om orden på ordförrådstestet ökar förutsättningarna att lyckas väl med läsförståelsen men samspelet med andra faktorer och språkliga kompetenser gör att de med högre utbildningsbakgrund lyckas bättre än de med lägre utbildningsbakgrund.