<p>Syftet med detta arbete är att belysa hur undervisning om hållbar utveckling (UHU) integreras på gymnasieskolan. UHU är ett komplicerat perspektiv som enligt styrdokumenten skall finnas med i den gymnasiala undervisningen. Det har därmed varit intressant att se hur verkligheten motsvarar dessa mål. Det som arbetet har fokuserat på är hur lärare och rektorer tolkar perspektivet, hur det tillämpas i undervisningen, vilken betydelse styrdokumenten har för UHU samt vilka förutsättningar som styrningssystemet ger lärarna för att integrera UHU. Den empiriska delen av arbetet består av kvalitativa intervjuer med lärare och rektorer från två gymnasieskolor i Halmstad. Rektorsintervjuerna har tjänat som komplement till de svaren som lärarna har gett och ger en synvinkel relaterad till styrningssystemet. Resultaten från intervjuerna har sedan presenterats och analyserats med hjälp utav den teorin som har valts för arbetets genomförande. Det viktigaste av det som har framkommit av resultatet är att UHU inte är ett prioriterat område på de gymnasieskolorna som jag har studerat, vilket står i kontrast till den satsningen som UHU kräver för att det skall lyckas bli integrerad i undervisningen. Orsaken till att UHU inte prioriteras är framförallt att den inte förekommer bland de prioriterade målen i de lokala styrdokumenten. I och med att UHU konkurrerar med flera andra perspektiv i de nationella styrdokumenten så krävs det en lokal prioritering.</p>

Syftet med detta arbete är att belysa hur undervisning om hållbar utveckling (UHU) integreras på gymnasieskolan. UHU är ett komplicerat perspektiv som enligt styrdokumenten skall finnas med i den gymnasiala undervisningen. Det har därmed varit intressant att se hur verkligheten motsvarar dessa mål. Det som arbetet har fokuserat på är hur lärare och rektorer tolkar perspektivet, hur det tillämpas i undervisningen, vilken betydelse styrdokumenten har för UHU samt vilka förutsättningar som styrningssystemet ger lärarna för att integrera UHU. Den empiriska delen av arbetet består av kvalitativa intervjuer med lärare och rektorer från två gymnasieskolor i Halmstad. Rektorsintervjuerna har tjänat som komplement till de svaren som lärarna har gett och ger en synvinkel relaterad till styrningssystemet. Resultaten från intervjuerna har sedan presenterats och analyserats med hjälp utav den teorin som har valts för arbetets genomförande. Det viktigaste av det som har framkommit av resultatet är att UHU inte är ett prioriterat område på de gymnasieskolorna som jag har studerat, vilket står i kontrast till den satsningen som UHU kräver för att det skall lyckas bli integrerad i undervisningen. Orsaken till att UHU inte prioriteras är framförallt att den inte förekommer bland de prioriterade målen i de lokala styrdokumenten. I och med att UHU konkurrerar med flera andra perspektiv i de nationella styrdokumenten så krävs det en lokal prioritering.