The main aim of this thesis was to study children’s mental health with focus on family arrangements. The thesis was based on four studies (I-IV). Study number I, III and IV were quantitative studies with cross sectional design, using the Swedish version of Health behaviour in School- aged children (HBSC), including children aged 11, 13 and 15 years. The data was analysed with multiple linear regression analysis (I) and multivariate logistic regression analysis (III, IV). Study II was of qualitative descriptive design, based on 28 interviews with parents living in shared physical custody with their children. The qualitative study was analysed with inductive latent content analysis. Study I showed that lower levels of SHC and higher levels of SWB were associated with higher degrees of social capital in the family, school and neighbourhood. Social capital in family, school and neighbourhood had a cumulative influence on children’s SHC and SWB. In study II the participating parents described their own as well as the perceptions of their children and former partners. Parents’ perceptions changed from the beginning of shared physical custody, through the current situation, ending with perception of the future. The fifteen year old boys and girls (III) living in shared physical custody were more at risk of being a smoker or having been drunk compared with children living in two parent families. The results of sex <15 years and conduct problems showed that the risks didn’t differ significantly between these two groups. Study IV showed that children living in shared physical custody with their parents were more likely than children in two parent families to report multiple SHC, and low SWB. The variable of communication did not moderate the SHC and SWB of the children in any of these two groups. This thesis contribute with new and deeper understanding of the relatively new phenomenon: shared physical custody, and its associations to children’s mental health. The parent’s perceptions were an important complement to the children’s self reported health. In order to influence the decreasing mental health among children and adolescents, their opinions contributes to further understanding. Narratives from children, parents and practitioners are required in order to further study the association between children’s health outcomes and different family arrangements. Additional studies are needed to clarify how children’s mental health and different family arrangements are related to school, community economy, and society. / Avhandlingens huvudsyfte var att studera barns mentala hälsa med fokus på familjekonstellationer. Fyra olika studier ligger till grund för avhandlingen (I-IV). Studie I, II och IV var kvantitativa studier med tvärsnittsdesign. Datamaterialet utgjordes av den svenska versionen av Health Behaviour in School- aged Children (HBSC) (Svenska skolbarns hälsovanor). De deltagande barnen var i åldrarna 11, 13 och 15 år. Datamaterialet analyserades med hjälp av multipel linjär regressions analys (I) samt multivariat logistisk regressionsanalys (III, IV). Studie II var av kvalitativ karaktär och baserades på 28 intervjuer med föräldrar som bodde växelvis boende med sina barn. Den kvalitativa studien analyserades med hjälp av induktiv latent innehållsanalys. Studie I visade att lägre nivåer av SHC (subjektiva hälsobesvär) och högre nivåer av SWB (subjektivt välbefinnande) hade ett samband med högre nivåer av socialt kapital i familjen, skolan och närområdet. Socialt kapital i familjen, skolan och närområdet hade en kumulativ effekt på barnens självrapporterade SHC och SWB. I studie två beskrev de deltagande föräldrarna sina egna upplevelser, samt upplevelser relaterat till barnen samt och den före detta partnern. Föräldrarnas upplevelser förändrades från den första tiden av växelvis boende till nuvarande situation och avslutades med tankar om framtiden. De växelvis boende femtonåriga pojkarna och flickorna i studie III rapporterade ökad risk för att vara såväl rökare som att ha varit berusade jämfört med 15- åringarna i traditionella familjer. Resultaten avseende sex <15 år samt beteendeproblem visade inga signifikanta skillnader mellan dessa två grupper. Studie IV visade att barn som bodde i växelvis boende rapporterade fler subjektiva hälsobesvär och lägre välbefinnande jämfört med barn i traditionella familjer. Kommunikationsvariabeln hade ingen modererande effekt på någon av dessa båda grupper. Föreliggande avhandling bidrar med såväl ny som fördjupad kunskap för det relativt nya fenomenet, växelvis boende, och dess relation till barns mentala hälsa. Föräldrarnas upplevelse var ett viktigt bidrag till barnens självrapporterade hälsa. För att kunna påverka barn och ungas rapporter om allt sämre mental hälsa, är deras åsikter ett viktigt inslag för ökade kunskaper inom området. Vi behöver barns, föräldrars och yrkesverksammas åsikter för att vidare kunna studera relationen mellan barns hälsoutfall och olika familjekonstellationer. Vi behöver också veta mer om olika familjekonstellationers relation till skolan, närområdet samt det övriga samhället.