Kunskap om svavelhalter i den svenska berggrunden är viktig när bergmassa ska losshållas och bearbetas, oavsett om det gäller gruvbrytning, infrastruktur eller andra byggnationer. Svavel förekommer ofta bundet i sulfider som oxiderar i kontakt med syre och vatten, vilket kan ha en försurande effekt på yt- och grundvatten. Sulfidförande berg har tidigare kartlagts mestadels i samband med malmprospektering och gruvbrytning. Det finns ganska omfattande svaveldata från norra Sverige, men det saknas tillräckligt med svavelmätningar i Stockholmsområdet för att dra några tydliga slutsatser om vart de förhöjda och potentiellt skadliga halterna av sulfider kan påträffas. Kandidatarbetet har utförts i samarbete med avdelningen för geologi och bergteknik på WSP i Stockholm, i syfte att få en bättre förståelse av vilka bergarter i Stockholmsområdet som kan förväntas inneha förhöjda halter av svavel och vart dessa bergarter kan förväntas påträffas. Under projektet har 329 prover av olika litologier samlats in och undersökts. Litologierna har kategoriserats till 7 förenklade bergartsgrupper. Proverna har skickats på geokemisk analys där olika metoder använts för att bland annat bestämma den totala svavelhalten hos bergarten. Vid halter över 1000 ppm har ytterligare analyser utförts med acid base accounting [ABA] samt net acid generation [NAG]. Dessa tester beskrivs i rapporten och används för att ta reda på om bergarten har försurande egenskaper. Bergartprovlokalerna har digitaliserats som punkter i geopackages i kartprogrammet QGIS. Punkterna för proverna har sammanförts med en digitaliserad version av Stålhös (1968) detaljerade geologiska karta över Stockholms berggrund. Svavelhalten i varje enskild stuff har kopplats till en yta från den sedimentära gnejsen, uppdelad enligt Stålhös (1968). Den producerade kartan har analyserats i QGIS för att ta fram geologiska och bergartskopplade trender av svavelhalten i Stockholms berggrund. 7 olika symmetriska histogram, så kallade fioldiagram, som visar svavelhalten och den relativa provdensiteten i respektive bergartskategori har tagits fram i rapporten. Slutligen har amfibolit och sedimentär gnejs, med underkategorin granatådergnejs identifierats som bergarterna med högst risk att innehålla förhöjda svavelvärden i Stockholmsområdets berggrund. / Knowledge of sulfur levels in the Swedish bedrock is important when rock mass is to be detached and processed in any way, whether it concerns mining, infrastructure, or other constructions. Sulfur is often found bound in sulfides that oxidize in contact with oxygen and water, which can have an acidifying effect on surface- and groundwater. Sulfide-bearing rock has previously been mapped mostly in connection with ore exploration and mining. There is quite extensive sulfur data from northern Sweden, but there are not enough Sulphur measurements in the Stockholm area to draw any clear conclusions about where the elevated and potentially harmful levels of sulfides can be found. The bachelor's thesis has been carried out in collaboration with the Division of Geology and Rock Engineering at WSP in Stockholm, with the aim of gaining a better understanding of which rocks in the Stockholm area can be expected to possess elevated levels of sulfur and where these rocks can be expected to be found. During the project, 329 samples of different lithologies have been collected and examined. The lithologies have been categorized into 7 simplified rock categories. The samples have been sent for geochemical analysis where different methods have been used to determine, among other things, the total sulfur content of the rock. At concentrations above 1000 ppm, further analyses have been performed using acid base accounting [ABA] and net acid generation [NAG]. These tests are described in the report and are used to find out if the rock has acidifying properties. The rock test premises have been digitized as points in geopackages in the QGIS mapping program. The points for the samples have been combined with a digitized version of Stålhös (1968) detailed geological map of Stockholm's bedrock. The sulfur content of each individual sample has been linked to an area from the sedimentary gneiss, divided according to Stålhös (1968). The produced map has been analyzed in QGIS to produce geological and rock-linked trends of the sulfur content in Stockholm's bedrock. 7 different violin graphs showing the sulfur content and relative sample density in each rock category have been produced in the report. Finally, amphibolite and sedimentary gneiss, with the subcategory of garnet vein gneiss, have been identified as the rocks with the highest risk of containing elevated sulfur values in the Stockholm bedrock area.

Sulfidförande berg förekommer på många platser i Sveriges berggrund. När sulfidförande berg losshålls frigörs nya ytor som utsätts för kontakt med syre och vatten, vilket oxiderar sulfidmineralen och berget vittrar. Vittringsprodukten kallas surt lakvatten. Syftet med arbetet har varit att undersöka hur det sura lakvattnet påverkar den omgivande miljön, och hur spridning av det kan förhindras, samt vilka teoretiska möjligheter och risker det finns för användning av sulfidförande berg i infrastrukturprojekt. När lakvattnet kommer i kontakt med omkringliggande vattendrag orsakar det försurning och förhöjda metallhalter. Det kan också orsaka geotekniska skador. För att på ett säkert sätt kunna återanvända bergmaterialet bör provtagning och provanalys utföras enligt representativa metoder och bedömning av omgivningens förutsättningar ske. De metoder som idag används är i stor grad utvecklade för gruvnäringen och behöver därför anpassas. Om materialet bedöms lämpligt för återanvändning eller om sulfidbärande bergmaterial oavsiktligt använts finns en mängd metoder för att minska negativ påverkan på omgivningen. Mest effektivt är förhindrande av bildning av lakvatten genom övertäckning eller mikroinkapsling. Det finns även metoder för att förhindra spridning av surt lakvatten, såsom kalkning eller olika typer av barriärer eller dräneringsbäddar. För att det losshållna berget ska kunna återanvändas behöver hänsyn tas till en mängd olika lagar och regler.  Inom ramen på projektet utfördes en fallstudie av ett område där sulfidförande berg losshållits och oavsiktligt använts som fyllnadsmaterial i lokala vägar. Detta har lett till att vattendraget som rinner genom området kraftigt förorenats med metaller och på vissa platser har mycket låga pH-värden. Sex metaller (Cd, Co, Cu, Ni, Pb and Zn) och sex andra parametrar (pH, Fe, fosfat, nitrat, sulfat och DOC) valdes ut för korrelationsanalys mellan metallerna och parametrarna med Kendall's Tau i fyra olika provpunkter. Statistiskt säkerställda korrelationer förekom mellan samtliga metaller och parametrar, men inte i alla punkter. Korrelationerna med pH och DOC var starkast, men även korrelationer med järn, fosfat och sulfat förekom enligt förväntan. Korrelationer med nitrat förekom med samtliga metaller men med oregelbundenhet och utan mönster. Biotillgänglighetsmodellering med verktyget bio-met utfördes för Cu, Ni, Pb och Zn. Biotillgängligheten var starkast relaterad till DOC-halten, men även samband med pH kunde statistiskt säkerställas. Ni och Zn var de metaller med högst biotillgänglighet. I vissa fall översteg den biotillgängliga koncentrationen HC5, gränsvärdet för skydd av 95 % av organismerna i vattendraget. I flera av punkterna över- eller underskred pH och kalciumhalten modellens godkända intervall. En utveckling av modellen för inkludering av fler förutsättningar och metaller är därför något att eftersträva. / Sulfide-bering rock is found in multiple places in Swedish bedrock. When blasted, new surfaces is exposed and weathering occurs. This has the consequence that Acid Rock Drainage (ARD), water with low pH and high concentrations of heavy metals is spread to local watercourses, the environment becomes toxic. The aim of this project was to investigate theoretical possibilities and risks with recycling of sulfide-bering rock in infrastructure projects, as well as to examine how ARD affects the surrounding environment and how spreading of ARD can be prevented. To safely recycle the rock, it needs to be sampled and analysed by proper methods and the conditions of the sorrounding environment evaluated. Methods for applying this in infrastructure projects is currently being developed. If used, there is multiple methods to prevent or mitigate the spreading of ARD. The most effective way is to prevent its forming by covering or microencapsling, but prevention of spreading can also be dealt with by liming or drainage beds. A case study was made of an area affected by ARD. Correlation analysis with Kendall's tau was conducted between six metals (Cd, Co, Cu, Ni, Pb and Zn) and six other parameters (pH, Fe, phosphate, nitrate, sulphate and DOC). The correlations between the metals and pH as well as DOC was the stongest. It was difficult to find a pattern in the correlations with nitrate. Bioavailability modelling with the Biotic Ligand model bio-met was also made. Ni and Zn hade the highest bioavailable concentrations and exceeded the limit for protection of 95 % of species in one (Zn) or two (Ni) measuring stations. Expanded models for bioavailability is needed, since they have narrow boundaries for water chemistry conditions and only exist for few metals.