Ekobacken, Värmdö kommun, har problem med surt yt- och grundvatten med höga metallhalter. Uppmärksamheten har riktats mot berggrunden som krossats och lagrats i deponihögar. Bildningen av sur lak styrs av flertalet geokemiska egenskaper, bland annat vilka sulfidmineral som förekommer och deras kristallstruktur. Prover från Ekobacken har undersökts utifrån sulfidhalt, kristallarea för opaka mineral och surgörande potential för att kunna utröna om ett samband finns mellan kristallareafördelning och lakningsegenskaper. Proverna har mikroskopiskt undersökts i reflekterande ljus för att skilja ur vilka opaka faser som förekommer samt har tunnslip fotograferats för att bildanalysera de opaka faserna utifrån area och form. Ett statiskt laktest utfördes på proverna för att kvantifiera dess lakningsegenskaper. Resultatet visar att bergarterna bestod i stor del av kvarts, fältspat och biotit i olika fördelningar. Opaka faser som förekom var pyrit, grafit, kopparkis och magnetit. Bergarterna visade sig generellt ha hög sulfidhalt från ABA resultatet, där ett prov hade en halt på 0,61 vikt%, medan andra prov hade relativt hög bufferförmåga och därför ingen surgörande potential. Proverna som undersöktes visade sig vara likartade varandra i förhållande till kristallareafördelning av opaka faser och form. I den här studien gick ingen direkt korrelation mellan provens kristallareafördelning för opaka faser och lakningspotential att utröna / Ekobacken, Värmdö municipality, have a problem with acidic surface- and groundwater with high metal content. The attention has been directed towards the bedrock which have been crushed and stored in landfills. The production of acid drainage is controlled by multiple geochemical properties inter alia which sulphide minerals are present and the structure of crystals. Samples from Ekobacken has been collected and analysed for sulphide content, crystal-area of sulphide minerals and acidic potential to investigate if there is a correlation between crystal-area distribution and leachability. The samples were examined under reflective light microscopy to determine the different opaque phases present and the thin sections were photographed for a photo analysis regarding crystal area and shape. A static leachability test was performed to be able to quantify the samples potential to produce acidic drainage. The results show that the samples contained mostly quartz, feldspars and biotite. Opaque phases present were pyrite, graphite, chalcopyrite and magnetite. ABA results showed high sulphide content, where one sample reached 0,61 wt. % sulphide content. Other samples contained relative high ability to buffer acidic reaction and thus showed no potential to produce acidic drainage. The samples were homogenous to each other with regard of crystal-area distribution of opaque phases and aspect-ratio of individual crystals and in this study no direct correlation between the sample’s crystal-area distribution of opaque phases and potential to produce acidic drainage was apparent.

Abstract Polymetallic (Pb-Zn-Cu-Ag-Au-Sb-As-Bi-Cd-Te-Se-Ge…) quartz veins occur in an area from Eidsvoll in southeastern Norway to west of LakeVänern in southwestern Sweden. They most likely formed during the waning stage of the c. 1 Ga Sveconorwegian orogeny. In Värmskog parish, Värmland county, several mineralized quartz veins of different types are known. Of these, three of the larger vein deposits, Vegerbol, Karlsbol and Södra Gärdsjön, have been investigated. Despite a history of mining activities (mostly for silver) and exploration from the mid-1800s up until the present day, details about their ore mineralogy have remained essentially unknown. In order to classify and characterize them better, the present study was undertaken. The main ore minerals in the veins are galena, sphalerite, chalcopyrite, tetrahedrite sensu lato and pyrite. Additionally, this investigation showed the occurrence of an array of silver-bearing phases such as argentian tetrahedrite to freibergite, native silver, polybasite, pyrargyrite, jalpaite, aguilarite, cervelleite, hessite and matildite. These are the main and accessory silver carriers in the studied deposits. Gold (argentiferous) was also found, as well as the nickel-cobalt sulphide siegenite.    The silver contents of the tetrahedrites may vary within one deposit, ranging from tetrahedrite sensu stricto to freibergite. A weak positive correlation occurs between silver and iron in the tetrahedrites. Cadmium was found both in the tetrahedrites and in the sphalerites. Many sphalerites, however, are very pure ZnS. The complex accessory ore mineralogy, including native gold as well as tellurium and selenium-bearing phases (Vegerbol), makes these vein deposits comparable to mineralized veins to the west and southwest of the Värmskog area.    Combining mineralogical and textural observations with previous studies, the vein mineralizations most likely formed during a change in tectonic regime, in recurrently active brittle structures, at temperatures ranging from c. 350 down to below 100°C. The occurrence of pyrite and hematite and the lack of pyrrhotite and magnetite points to an oxidizing ore-forming environment with relatively high sulphur activity.    Finally, in order to assess the possibility of connecting two of the mined vein systems, VLF (Very Low Frequency) electromagnetic measurements were performed across the strike of a possible continuation between the Vegerbol and Karlsbol deposits. The VLF survey showed a significant anomaly where such a continuation was to be expected, thus indicating an overall strike length of at least 1 km for that vein system. / Sammanfattning Polymetalliska (Pb-Zn-Cu-Ag-Au-Sb-As-Bi-Cd-Te-Se-Ge…) kvartsgångar förekom­mer inom ett område från Eidsvoll, Norge i norr, till sydväst om Vänern i Sverige. De tros ha bildats under den svekonorvegiska orogenesens (ca 1 Ga) slutskede. I Värmskogs socken, Värmland, förekommer mineraliserade kvartsgångar av flera olika typer. Bland dessa har tre undersökts med avseende på malmmineralogi. Dessa kallas för Vegerbol, Karlsbol och Södra Gärdsjön, och de har brutits i huvudsak på silver. Trots att brytning och prospekteringsarbeten pågått från 1800-talet fram till i dag har det saknats detaljerade mineralogiska beskrivningar över fyndigheterna. Denna studie har genomförts för att bättre kunna karakterisera och klassificera dessa mineralis­eringar. Huvudmalmmineral vid dessa förekomster är blyglans, zinkblände, koppar­kis, pyrit och för Södra Gärdsjön även tetraedrit. Denna undersökning har påvisat förekomsten av silverförande faser som silverhaltig tetraedrit till freibergit, gediget silver, polybasit, jalpait, aguilarit, cervelleit, hessit och matildit, vilka utgör både huvudsakliga och accessoriska silverbärare i de undersökta förekomsterna. Guld (silverhaltigt) har också hittats, samt ett Ni-Co-förande mineral, siegenit.    Silverinnehållet i tetraedriterna varierar inom en och samma förekomst, några analyser har givit freibergitsammansättningar. En svag positiv korrelation finns mellan silver och järnhalt i tetraedrit. Kadmium förekommer både i tetraedrit och i zinkblände. Många zinkbländen består dock av rent ZnS. Förekomsten av relativt komplexa accessoriska mineral inklusive guld och Se-Te-faser (Vegerbol) visar att dessa gångar är jämförbara med liknande förekomster väster och sydväst om Värmskogs­området.    Genom att sammanföra data från denna undersökning med sådana från tidigare studier gjorda på gångarna kan man anta att de bildats vid vid en förändring av den tektoniska miljön, i upprepat aktiva spröda strukturer och vid temperaturer mellan ungefär 350 till under 100 °C. Förekomsten av pyrit och hematit samt avsaknad av magnetkis och magnetit tyder på att malmbildningen skett under oxiderade förhållan­den och relativt hög svavelaktivitet.      Elektromagnetiska mätningar i VLF-bandet (Very Low Frequency) utfördes tvärs över den förmodade strykningsriktningen för en möjlig fortsättning av gången mellan Karlsbol och Vegerbol. Mätningarna gav en tydlig anomali där en sådan fortsättning kan förväntas vilket skulle kunna betyda att det finns en sammanhängande mineralisering med ca 1 kilometers längd.