Arbetet som beskrivs i denna rapport utgörs till stor del av en utredning och kartläggning av funktionen och utformningen av huvudkylsystemet vid Sundsvalls sjukhus. Detta genomfördes i syfte att vidare kunna diagnostisera systemet och även ta fram åtgärdsförslag avseende eventuella förbättringsområden. Huvudkylsystemet innefattar fyra olika kylproducenter som utgörs av två kylmaskiner och två olika frikylesystem, varav det ena nyttjar lagrad snö för att kyla systemet under sommaren och det andra nyttjar kall uteluft för att kyla systemet under vintern. Dessa producenter samarbetar för att tillgodose sjukhusets kylbehov, som utgörs av både processkyla för diverse maskiner samt ren komfortkyla och avfuktning. Metoden för att utföra arbetet har till stor del bestått av att inhämta och sammanställa information och data avseende kylsystemets funktion och drift. Data och flödesscheman över systemet som tillgängliggjorts av Region Västernorrland har studerats och använt som utgångspunkt för kartläggningen, tillsammans med information från samtal med personal på sjukhusets driftavdelning samt platsbesök vid sjukhuset. Resultat av arbetet utgörs till stor del av en beskrivning av huvudkylsystemet, ett sankey diagram som åskådliggör kylbalansen i sjukhuset samt koefficienter för respektive kylproducents energi- och kostnadseffektivitet. Därefter har tre kortfattade åtgärdsförslag tagits fram och presenterats i ett eget kapitel. Dessa innefattar utökade mätningar av levererad kyla, nyttjande av uteluft i ventilationskanal för kylning samt vidrör kort ett förslag om optimerad samstyrning av systemets producenter.

I syfte att sänka energianvändningen på Sundsvalls sjukhus riktas nu fokus mot ventilationssystemet och möjligheterna att där sänka luftflöden. Denna uppsats undersöker detta energibesparingsinitiativ genom att studera vad som händer med luftrörelser och temperaturer i ett rum på sjukhuset vid varierande ventilationsflöden. Metoden är rökförsök med observation och analys av mätdata som jämförs med krav på inomhusklimat och beräkningar av temperatureffektiviteten, ett kvantitativt mått på hur väl tillförd värme kommer rummets vistelsezon tillgodo. Resultaten indikerar bland annat att det kan vara till nackdel för luftkvalitén med alltför drastiska ventilationsflödessänkningar i det observerade rummet, detta fastän mängden tillförd luft är mer än tillräcklig enligt gällande krav. Bäst temperatureffektivitet uppnås då frånluft går via både frånluftsdon och frånluftsfönster vilket pekar mot att bäst förutsättningar för att sänka ventilationsflöden eller tilluftstemperatur finns med denna frånluftsinställning. / With the purpose of lowering energy consumption at Sundsvall Hospital, focus is now being directed towards the ventilation system and the possibility to reduce air flow. The thesis examines this energy-saving initiative by studying what happens to air movements and temperatures in one room at the hospital when ventilation air flow is varied. Air movements were made visible with smoke and observed and temperatures were logged. Observations and data were then analyzed with regard to indoor climate requirements and temperature efficiency, a quantitative measure of how well supplied heat will benefit a room’s occupied zone. The results indicate, among other things, that a too great reduction in air flow rates can have a negative impact on the air quality in the observed room, even though the amount of air supplied is more than sufficient according to current requirements. Best temperature efficiency is achieved when exhaust air passes through both the exhaust air device and the ventilated windows, indicating that this is the most favorable exhaust air setting for lowering ventilation air flow rates or room supply air temperature.