Syftet med studien var att undersöka hur lärare i idrott och hälsa arbetar för att motivera elever till ämnet idrott och hälsa, samt se vilka eventuella svårigheter de kan stöta på i motivationsarbetet. Studien undersöker även om, och i så fall hur, den grad av motivation som lärarna anser att eleverna uppvisar till ämnet, påverkar upplägget av lektionerna.   Till studien valdes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer för att få djupgående svar på frågorna. Inför intervjutillfället skickades vinjetter och en kort teoribakgrund till studien ut, för att respondenterna skulle kunna förbereda sig samt ge väl genomtänkta och heltäckande svar. Det var fem lärare, som alla vid intervjutillfället undervisade i idrott och hälsa 1, som deltog i studien. Lärarna, både kvinnor och män verksamma i nordvästra Skåne, är alla utbildade lärare i idrott och hälsa men med olika lång arbetslivserfarenhet.   Som grund för analysen av studiens empiri och diskussion användes Self-Determination Theory med de tillhörande subteorierna Organismic Integration Theory och Cognitive Evaluation Theory. Även tidigare forskning som är relevant för studiens syfte användes i arbetet, exempelvis forskning kring motivationsfaktorer och hur feedback påverkar motivationen.   Studiens resultat visar att lärarna arbetar aktivt med att med att motivera eleverna till idrott och hälsa, på olika sätt och på olika platser. Bland de faktorer som lärarna nämner som extra viktiga är elevernas möjlighet att få välja aktivitet och aktivitetsnivå, att eleverna förstår att de bör utöva fysisk aktivitet och lära sig mer om hälsa samt vikten av att lärarna har regelbundna samtal och goda relationer med eleverna. De lärarna som ingått i studien vittnar alla om att de stött på svårigheteri motivationsarbetet med eleverna. Avslutningsvis visar studien även att den grad av motivation läraren upplever att eleverna har till ämnet idrott och hälsa, påverkar både planering och upplägg av lektionerna, men även lärarnas prestationer.