No description available.

Ämnet för den här uppsatsen är engagemang och inställning till läsläxan i skolan. Syftet har varit att undersöka hur vanligt det är att vårdnadshavare lyssnar när barnet läser sin läsläxa och om det finns samband mellan barnets läsnivå och hur aktivt vårdnadshavare deltar i arbetet med läsläxan. Frågeställningarna är: 1. Hur ser sambandet ut mellan vårdnadshavare som lyssnar på barnets läsläxa och barnets läsnivå? 2. Hur ser sambandet ut mellan vårdnadshavares och barns inställning till läsläxan och barnens läsnivå? Underlaget för undersökningen har varit en enkät med tio frågor som har besvarats av vårdnadshavare till barn i åk 2 och 3. Läraren har även kompletterat underlaget genom att fylla i barnens läsnivåer, det vill säga om barnen har en läsnivå som förväntas för årskursen eller om den är lägre eller högre. 100 enkäter delades ut och 58 samlades in. 100 elevers läsnivåer samlades in då läraren fyllde i samtliga elevers läsnivåer oavsett om de lämnade in enkäten eller inte. Enkäten sammanställdes genom att räkna fråga för fråga hur många som hade svarat vilket alternativ, sammanställningen räknades i procent. Läsnivåerna sammanställdes och räknades på samma sätt. Resultatet redovisades i tabeller. Därefter analyserades olika samband: i vilken utsträckning textens innehåll diskuteras utifrån de olika läsnivåerna, hur de läser läsläxan i hemmet utifrån läsnivåerna, om de har fått information om hur de kan hjälpa sitt barn med läsläxan och hur de hjälper sitt barn, samband mellan vårdnadshavares inställning till läsläxan och barnets läsnivå samt samband mellan barnets inställning till läsläxan och barnets läsnivå. Resultatet visade att 12 % ligger under de förväntade kunskaperna, 62 % har de förväntade kunskaperna och 26 % har mer än de förväntade kunskaperna inom läsning för årskursen. Vårdnadshavare är engagerade i barnets läsläxa då 60 % uppger att barnet läser högt för någon i hemmet, 90 % uppger att barnet läser högt varje vecka och mer än hälften svarar att de diskuterar textens innehåll alltid eller nästan alltid. De vårdnadshavare som är mest engagerade har barn med förväntade eller under förväntade kunskaper. De vårdnadshavare som har barn med över förväntade kunskaper är inte lika engagerade. 98 % av vårdnadshavarna uppger att de har en positiv inställning till läsläxan medan det är 71 % av barnen som är positivt inställda till läsläxan.

Denna uppsats studerar det normavvikande språkbruket i fem av Astrid Lindgrens romaner med hjälp av en uppdelning på tre kategorier: 1) dialektalt språkbruk, 2) talspråkigt och vardagligt språkbruk samt 3) egenbildade ord. Min hypotes är att det i Astrid Lindgrens böcker finns ett språkbruk som skiljer sig från standardsvenskan, detta genom att hon använder sig av dialektalt, vardagligt eller ålderdomligt språk men även ord som författaren själv har hittat på. I uppsatsen görs två studier på antalet normavvikande ord i böckerna, först i hela boken men även mer detaljerat på de tjugo första sidorna, där även tabeller uppfördes för att visa på vilka normavvikande förekomster som observerats. Därefter gjordes en uppdelning för att se vilken typ av avvikelse som var mest frekvent i verken. Resultatet visar på att de studerade verken uppnår ett procenttal mellan 0,3 % till 1,4 % avvikande förekomster och att det är mer ett språkbruk som delar likande stildrag med talspråket som framförallt är förekommande i böckerna. Det finns trots en olikhet mellan vilka ordformer som förekommer i de studerade verken ett mönster som följer det muntliga berättandet. Språkbruket är anpassat efter den berättelse som återges och detta har även påverkat förekomsten av normavvikelser i dialog och berättarröst.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2007.

Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2005.

Diss. Stockholm : Skogshögsk.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2004.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2005.

Diss. Lund : Lunds universitet, 2005. / Omslag: Doktorsavhandling i svenska med didaktisk inriktning.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006.