2011 kom en ny läroplan för gymnasieskolan och med den nya kursplaner. I kursplanen för svenska 2 skrivs det explicit ut att både kvinnliga och manliga författarskap skall behandlas. Detta var en ny formulering jämfört med den tidigare kursplanen för svenska B som endast specificerar att författarskap skall behandlas. Denna studie undersöker ett läromedel ur var kurs för att avgöra om det finns exempel på språklig sexism i dessa på både en lexikal nivå och en diskursnivå samt hur många kvinnliga och manliga författare som blir omnämnda och behandlade. På den lexikala nivån undersöks hur kvinnor och män namnges, könsneutrala och könsspecifika substantiv, adjektiven kvinnlig och manlig och könsneutral användning av pronomen. På diskursnivå undersöks hur kvinnliga och manliga författare beskrivs utifrån deras utseende och relationer. Det görs både en kvantitativ och en kvalitativ analys av de ovannämnda språkliga företeelserna. Studien finner att det finns ett ojämnt språkbruk i materialet som pekar mot språklig sexism. Detta visar sig främst i hur kvinnliga och manliga författare namnges, beskrivs utifrån sina relationer samt att kvinnorna i materialet blir markerade i högre grad än männen. / In 2011 a new curriculum for Swedish upper secondary school was created. In the syllabus for Svenska 2 it is made explicit that both female and male authors should be addressed which was not the case for the syllabus for Svenska B. The syllabus for Svenska B only states that important authors should be addressed with no mention of the genders of the authors. This study examines a textbook created for each course in order to determine whether there are examples of linguistic sexism in these. This examination is performed at both a lexical level and a discourse level as well as an examination of how many female and male authors that are mentioned and discussed in the material. At the lexical level the naming practices of women and men are examined as well as generic and gender specific nouns, the adjectives kvinnlig and manlig and generic use of pronouns. At the level of discourse descriptions of female and male authors appearances and relations are examined. A quantitative and qualitative method of analysing the above-mentioned linguistic features is employed. The study concludes that females and males are written about differently which indicates examples of linguistic sexism. This is mainly expressed in the way females and males are named in the material, descriptions of their relations and the fact that women in the material are marked to a higher extent than men.