Denna litteraturstudie undersöker Svenska kraftnäts påverkan på svenska fåglar, vilka fågelarter som påverkas mest, kollisioner med kraftledningar, metoder för att reducera antal kollisioner, störning vid anläggningsarbetet och hur kraftledningar kan främja svenskt fågelliv. Högspänningsledningar kan medföra kollisionsolyckor, habitatförluster och störning, men kan även generera artrika habitat. De mest drabbade arterna från kraftledingsolyckor i Sverige är rovfåglar, svanar, vit stork (Ciconia ciconia), trana (Grus grus) och ugglor. Kollisionsrisken påverkas av ålder, aktivitet, beteende, väderförhållanden, manövreringsförmåga, specifika områden, kraftledningshöjd och ledningstyp. För att effektivt minska antalet kollisioner kan fågelavvisare användas, som monteras på kraftledningar så att fåglar kan upptäcka dem. Kraftledningar kan förändra miljöer, men anläggningsarbete anses inte medföra störning som påverkar fåglar på populationsnivå. Lövsångare (Phylloscopus trochilus), svarthätta (Sylvia atricapilla), ringduva (Columba palumbus) och trädlärka (Lullula arborea) föredrar dessutom kraftledningsgator över andra miljöer i Sverige. Fynden i denna studie är komplexa och belyser vikten av framtida forskning på hur högspänningsledningar påverkar fågelliv.