Denna studie syftar till att upptäcka mellanstadieelevers läsengagemang av skönlitteratur i svenskundervisningen. Studiens fokus ligger på lärares erfarenheter av och elevers inställning till läsning utifrån ett genusperspektiv. Vidare uppmärksammas lärares val av metoder i undervisningen för att skapa engagemang i läsningen. Studiens teoretiska utgångspunkter är en kombination av Reading Engagement Theory (Guthrie m.fl., 1996) och Expectancy Value Theory (Kuhn m.fl., 2022) som erhåller kunskaper om faktorer som påverkar läsengagemang. En ytterligare teoretisk utgångspunkt är teorin om lärarkognition (Öztürk, 2021) som berör hur lärares värderingar, kunskaper, tänkande och erfarenheter påverkar deras didaktiska arbete. Insamlade data består av enkätsvar från 65 mellanstadieelever och transkriberingar från semistrukturerade intervjuer med tre svensklärare på mellanstadiet. Studiens kvantitativa data presenteras i form av diagram. Den kvalitativa datan analyseras genom en teoridriven tematisk analys. Resultatet i studien visar inga större skillnader i flickors och pojkars läsning. Däremot uppger lärarna att eleverna generellt läser mindre i böcker idag än för några år sedan. Vidare visar resultatet att samtliga lärare arbetar aktivt med att skapa läsengagemang, där exempelvis konsten att välja rätt bok och uppmuntrande samtal om läsning ingår. Emellertid påverkas lärarnas arbetsmetoder och val av böcker av deras tidigare erfarenheter och kunskaper. En slutsats i studien är att flickors och pojkars läsengagemang inte skiljer sig lika mycket som tidigare studier inom området antyder men att flickor och pojkar läser i skilda sammanhang och för olika syften. En ytterligare slutsats är att de under de senaste åren skett en förskjutning från läsning i böcker till läsning på digitala plattformar.