Användandet av olika incitamentsprogram och aktierelaterade ersättningar i synnerhet har ökat sen 80-talet. Aktierelaterade ersättningsprogram används för att uppmuntra persona-len att aktivt deltaga för att förbättra företagets resultat. Ersättningarna i dessa program be-står antingen av köpotioner, teckningsoptioner, syntetiska optioner eller konvertibler. Sedan den 1 januari 2005 gäller de nya redovisningsreglerna IFRS 2. Dessa regler styr redo-visningen av aktierelaterade ersättningar. IFRS 2 kräver att alla företag noterade på någon börs inom EU kostnadsför dessa ersättningar i resultaträkningen. Innan implementeringen av de nya reglerna räckte det med att ta upp dessa ersättningar i notform. IFRS 2 kräver att dessa regler retroaktivt skall användas för att påvisa dess effekter på 2004 års resultaträk-ning. Anledningen till detta är att potentiella investerare skall ha möjlighet att kunna jämfö-ra resultaträkningar från olika år. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka effekter företagen på den svenska A-listan skul-le få erfara om IFRS 2 var implementerad redan år 2004. Vidare ämnar vi att beskriva hur aktierelaterade ersättningsprogram används och hur detta påverkar företagen. Uppsatsen är genomförd med en kvantitativ ansats och har baserats på sekundärdata från företagens årsrapporter. Vårt urval är det samma som totalpopulationen på den svenska A-listan. De slutsatser som vi kunnat dra i vår uppsats är att majoriteten av de noterade företagen på A-listan använder någon form av aktierelaterade ersättningsprogram. Den mest använda optionstypen är teckningsoptioner. I medel skulle resultatet minskat med 0,89 procent på grund av IFRS 2. Utspädningseffekten som orsakats av aktierelaterade ersättningar var i medel 0,54 procent. Företagen på A-listan använder i huvudsak Black & Scholes-modellen vid värdering av de aktierelaterade ersättningsprogrammen. Vidare indikerar resultatet av vår studie att företag som använder köpoptioner skulle ha haft mest negativ resultatpåver-kan på grund av IFRS 2. En annan intressant slutsats är att större företag tenderar att in-volvera alla anställda i sina aktieoptionsprogram medan mindre bolag föredrar att rikta des-sa aktierelaterade ersättningar endast till chefer och ledning. / The use of incitement programs and share-based programs in particular has increased since the 1980`s. These share-based programs are used to encourage the employees to actively participate in increasing the company’s result. The payment in these share-based compen-sations either is; call options, subscription options, synthetic options or convertibles. From January 1 2005, the new accounting regulation IFRS 2 regarding share-based pay-ments are implemented. The IFRS 2 demands all companies noted on a stock exchange in the European Union to account for the share-based payments and expense these in the in-come statement. Before this implementation, these payments only had to be described in a disclosed form. However for the year 2004, the effects due to the IFRS 2 have to be taken into consideration in the income statement. The reason for this is that potential investors must have the possibility to compare the financial statements between different time peri-ods. The purpose with thesis is to cover what effects the companies’ on the Swedish A-list should have had if the IFRS 2 were implemented already the year 2004. Secondly, the aim is to cover and describe the utilization of share-based programs among these companies and to explain how they are affected. The thesis is conducted through a quantitative approach and based on secondary data from annual reports of the companies’. Our selection is the total population on the Swedish A-list. The conclusions made in our thesis are that the majority of the A-listed companies’ use some kind of share-based programs. The most frequently used option type is the subscrip-tion option. On average, the decrease in result was 0,89 percent due to IFRS 2. On average the dilution effect due to the use of share-based programs decreased the result per share by 0,54 percent. The companies on the A-list use the Black & Scholes formula to valuate the share-based payments. Our study also indicates that the companies using call options should have experienced the greatest result decrease due to the IFRS 2. Another interesting conclusion is that the larger companies in our study are most likely to involve all the em-ployees’ in the share-based programs while the smaller companies prefer to only involve executives and other leading personnel.

<p>Användandet av olika incitamentsprogram och aktierelaterade ersättningar i synnerhet har ökat sen 80-talet. Aktierelaterade ersättningsprogram används för att uppmuntra persona-len att aktivt deltaga för att förbättra företagets resultat. Ersättningarna i dessa program be-står antingen av köpotioner, teckningsoptioner, syntetiska optioner eller konvertibler.</p><p>Sedan den 1 januari 2005 gäller de nya redovisningsreglerna IFRS 2. Dessa regler styr redo-visningen av aktierelaterade ersättningar. IFRS 2 kräver att alla företag noterade på någon börs inom EU kostnadsför dessa ersättningar i resultaträkningen. Innan implementeringen av de nya reglerna räckte det med att ta upp dessa ersättningar i notform. IFRS 2 kräver att dessa regler retroaktivt skall användas för att påvisa dess effekter på 2004 års resultaträk-ning. Anledningen till detta är att potentiella investerare skall ha möjlighet att kunna jämfö-ra resultaträkningar från olika år.</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka effekter företagen på den svenska A-listan skul-le få erfara om IFRS 2 var implementerad redan år 2004. Vidare ämnar vi att beskriva hur aktierelaterade ersättningsprogram används och hur detta påverkar företagen.</p><p>Uppsatsen är genomförd med en kvantitativ ansats och har baserats på sekundärdata från företagens årsrapporter. Vårt urval är det samma som totalpopulationen på den svenska A-listan.</p><p>De slutsatser som vi kunnat dra i vår uppsats är att majoriteten av de noterade företagen på A-listan använder någon form av aktierelaterade ersättningsprogram. Den mest använda optionstypen är teckningsoptioner. I medel skulle resultatet minskat med 0,89 procent på grund av IFRS 2. Utspädningseffekten som orsakats av aktierelaterade ersättningar var i medel 0,54 procent. Företagen på A-listan använder i huvudsak Black & Scholes-modellen vid värdering av de aktierelaterade ersättningsprogrammen. Vidare indikerar resultatet av vår studie att företag som använder köpoptioner skulle ha haft mest negativ resultatpåver-kan på grund av IFRS 2. En annan intressant slutsats är att större företag tenderar att in-volvera alla anställda i sina aktieoptionsprogram medan mindre bolag föredrar att rikta des-sa aktierelaterade ersättningar endast till chefer och ledning.</p> / <p>The use of incitement programs and share-based programs in particular has increased since the 1980`s. These share-based programs are used to encourage the employees to actively participate in increasing the company’s result. The payment in these share-based compen-sations either is; call options, subscription options, synthetic options or convertibles.</p><p>From January 1 2005, the new accounting regulation IFRS 2 regarding share-based pay-ments are implemented. The IFRS 2 demands all companies noted on a stock exchange in the European Union to account for the share-based payments and expense these in the in-come statement. Before this implementation, these payments only had to be described in a disclosed form. However for the year 2004, the effects due to the IFRS 2 have to be taken into consideration in the income statement. The reason for this is that potential investors must have the possibility to compare the financial statements between different time peri-ods.</p><p>The purpose with thesis is to cover what effects the companies’ on the Swedish A-list should have had if the IFRS 2 were implemented already the year 2004. Secondly, the aim is to cover and describe the utilization of share-based programs among these companies and to explain how they are affected.</p><p>The thesis is conducted through a quantitative approach and based on secondary data from annual reports of the companies’. Our selection is the total population on the Swedish A-list.</p><p>The conclusions made in our thesis are that the majority of the A-listed companies’ use some kind of share-based programs. The most frequently used option type is the subscrip-tion option. On average, the decrease in result was 0,89 percent due to IFRS 2. On average the dilution effect due to the use of share-based programs decreased the result per share by 0,54 percent. The companies on the A-list use the Black & Scholes formula to valuate the share-based payments. Our study also indicates that the companies using call options should have experienced the greatest result decrease due to the IFRS 2. Another interesting conclusion is that the larger companies in our study are most likely to involve all the em-ployees’ in the share-based programs while the smaller companies prefer to only involve executives and other leading personnel.</p>