Introduktion: Tandblekning är en efterfrågad behandling inom tandvården, mycket på Syfte: Att beskriva om tandblekning påverkar tandens vävnader samt individens upplevelse av munhälsorelaterad livskvalité. Frågeställningar: Vilken/Vilka eventuella biverkningar kan tandblekning ge? På vilket sätt påverkar tandblekning individens upplevelse av munhälsorelaterad livskvalité? Metod: Litteraturstudie Resultat: Efter tandblekning uppstår vanligen bieffekter och påverkar tandens hård- och mjukvävnad. Temperaturen ökar i pulpan, tandkänslighet och gingival sensitivitet är vanligt förekommande, dock ej bestående. Behandlingsmetod som tid, koncentration och pH- värde är faktorer av betydelse vid bieffekter efter behandling. Tandblekning har både positiv och negativ påverkan på munhälsorelaterad livskvalité. Konklusion: Tandblekning ger få bieffekter och har både positiv och negativa inverkan på en individs munhälsorelaterade livskvalitet.

Introduktion: Tandblekning har förekommit sedan mitten av 1800-talet och är en efterfrågad behandling inom tandvården. Missfärgningar beror på inre och yttre faktorer och för att bleka tänderna finns flera tandblekningstekniker. Väteperoxid och karbamidperoxid med varierande koncentration används. Syfte: Att beskriva hur tandblekning inom tandvården påverkar den hårda och mjuka orala vävnaden Frågeställningar: Hur påverkas oral hårdvävnad av tandblekning? Hur påverkas oral mjukvävnad av tandblekning? Metod: Litteraturstudie  Resultat: Strukturen i emalj och dentin förändras och sensitivitet upplevs i både tand och gingiva. Pulpaskada uppstår vid blekning med 38 % väteperoxid. Koncentration och blekningstid har betydelse. Tandblekningsmedel med neutralt pH-värde är mer skonsamt och närvaro av saliv under behandlingen visar minskad skada i oral hård- och mjukvävnad. Konklusion: Kortare behandlingstid och lägre koncentration av väteperoxid eller karbamidperoxid i tandblekningsmedlet ger mindre skadlig påverkan på oral hård- och mjukvävnad.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka tandhygienisters kunskaper och inställning till tandblekning samt vilka råd som ges till patienter som efterfrågar en sådan behandling. Vidare undersöktes huruvida tandhygienisterna använder ett patientcentrerat och/eller ett sjukdomscentrerat förhållningssätt. Fem tandhygienister intervjuades, merparten av dessa använde sig på något sätt av ett patientcentrerat förhållningssätt vid rådgivning om tandblekning. / The purpose of this qualitative study was to investigate dental hygienists skills and attitudes to tooth whitening as well as the advice given to patients who require such treatment and if the dental hygienist uses a patient-centered and / or a disease-centered approach. Five dental hygienists were interviewed, most of them used a patient-centered approach in providing advice on tooth whitening.

Syfte: Att undersöka faktorer som kan påverka vuxna individers val att bleka tänderna. Metod: En tvärsnittsstudie som baserades på en digital enkät som besvarades i februari 2024. Data analyserades med Fischers Exact test, Mann-Whitney U, Kruskal-Wallis test och Spearman´s rangkorrelationskoffecient. Signifikansnivå var ≤ 0.05. Resultat: Baseras på enkätsvar från 89 respondenter (kvinnor, n=72 och män, n=17). Resultatet tyder på att det finns en vilja att bleka tänderna och den främsta anledningen till det uppgavs att det var snyggt med vitare tänder. Ingen skillnad sågs gällande valet av tandblekningsmetod mellan individer med olika socioekonomiska förutsättningar. Självkänslan ansågs påverkad av tändernas färg, främst hos respondenter som blekt sina tänder. Slutsats: Att vitare tänder bedömdes som estetiskt tilltalande indikerar att tändernas färg har betydelse för individen. Tändernas färg hade även en påverkan på självkänslan. Viljan att förändra tändernas färg kan kopplas till det psykiska välbefinnandet och den allmänna hälsan. / Aim: To investigate factors that may influence adult individuals' choice to whiten their teeth. Method: A cross-sectional study based on a digital questionnaire answered in February 2024. Data were analysed with Fischer's Exact test, Mann-Whitney U, Kruskal-Wallis test and Spearman´s rangkorrelationskoffecient. Significance level p=≤0.05. Results: Based on questionnaire responses from 89 respondents (women, n=72 and men, n=17). The results indicate that there is a desire to whiten the teeth and the main factor is that it looks better to have whiter teeth. No difference could be seen in the choice of teeth whitening method between individual’s different socio-economic groups. Self-esteem is affected by the colour of the teeth, especially among the respondents who had whitened their teeth. Conclusion: The fact that whiter teeth are considered aesthetically attractive indicates that tooth colour is important to the individual. Tooth colour impacts self-esteem. The willingness to change the tooth colour may be linked to psychological well-being and general health.