Extra Ordinär är en digitaltryckt tapetkollektion inspirerad av den gråa och rutinbundna vardagen. I denna kollektion har vardagliga attribut som rostig metall, vattenskadat laminat- golv och sliten plast förvandlats till mönster. I vår vardag finns många saker som vi ser varje dag men ändå aldrig riktigt lägger märke till. Genom att inspireras av vardagen som en sammanhängande helhet av olika arkitektoniska material och färger i min omgivning har jag för att hylla det alldagliga tagit fram ett antal mönster för hemmiljö. I stället för att dölja skarvar, fogar, ledningar och slitage som finns överallt i min vardag, blir dessa i denna kollektion till dekoration i form av bårder och tapet.

Människan har i alla tider avbildat naturen, något som även gäller inommönsterformgivning. I detta arbete kommer jag att jobba inom denna traditionoch samtidigt undersöka hur man kan skildra naturen med ett mer kritisktperspektiv. Ser naturen verkligen ut så som den skildras i mönster idag?Jag har formgivit kritiska mönster för tapeter som kommenterarmänniskans inverkan på naturen. Syftet är att via mönster uppmärksammaoch skapa eftertanke kring hur vi påverkar naturen och även ifrågasätta denidealiserade skildringen av naturen som är rådande inom mönsterformgivning.Critical design, dvs. en design som ifrågasätter snarare än löser praktiska/tekniska problem används som en teoretisk utgångspunkt. Samtida kritiskamönster analyseras med en semiotisk bildanalys med fokus på denotation ochkonnotation.De mönster som jag formgivit gestaltar nedskräpning av haven som ärett påtagligt problem. Slutresultatet är en mönsterkollektion med tre mönsterdär både samtida kritiska mönster och mer traditionella mönster samtperseptionspsykologi legat till grund.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om man ur de sex tapetförsäljnings företagens resultaträkningar kan utläsas om inredningsprogrammen haft någon påverkan på tapetförsäljnings företagens resultat.    Metod: För att kunna utföra denna studie har vi gjort en kvantitativ undersökning av företagens resultaträkningar från 1991 till 2010. De data vi har fått fram har vi redovisat i fyra grafer för att få fram skillnaderna i varje segment, samt skillnaderna mellan de olika segmenten.   Resultat & slutsats: Vi har kommit fram till att det inte finns något enhälligt svar till om inredningsprogrammen har haft någon påverkan på tapettillverkarnas resultat. Det finns flera orsaker till varför resultaten har gått upp och ner för företagen. En orsak är de finanskriser som har varit, men även medelinkomstutvecklingen, vårt förhållningssätt till våra bostäder, och att bostäder blivit en kapitalinvestering.   Förslag till fortsattforskning: Vi skulle vilja föreslå att man som fortsatt forskning går utanför våra avgränsningar och undersöker hur återförsäljare och målerifirmor har upplevt om inredningsprogrammen har haft betydelse för hur mycket tapeter de har fått sälja/fått i uppdrag att sätta upp. Detta kan göras med en blandning av enkäter och intervjuer.   Studiens bidrag: Då detta arbete är det första av sitt slag så anser vi att det kan användas som en språngbräda för de som vill göra en fortsättning och fördjupning av studier inom samma område. Företagens nytta av vår studie kan vara att inredningsprogrammens påverkan på resultaträkningarna inte varit signifikant.   Nyckelord: Tapeter, resultaträkningar, finanskris, medelinkomst, inredningsprogram, resultat efter finansiella poster.

The aim of this essay is to examine how people living in the Swedish countryside looked upon changes in the interiors through modernization in 1850-90. For the first time, there was an abundance of objects available in stores in the countryside that the majority of the population had money buy. Many novelties were introduced in the interior decoration of ordinary peoples´ homes. This study focuses on the introduction and use of wallpaper and is based on a questionnaire about wallpaper sent from the Nordiska museet, National museum of Culture history in Sweden, to people all over Sweden in 1948. 148 people responded to the questions about use and attitudes toward wallpaper during the second half of the 19th century. My theoretical perspective is cultural diffusion, the spread of cultural items, more specific the diffusion of innovations from larger to smaller places, often influenced by social elites, hierarchical diffusion, and between individuals, contagious diffusion. The analytical perspective used for the analysis is based on the concepts of basic and variable modernity, initiated by the historian Sven-Eric Liedman. Basic modernity describes the structural modernization in society as a whole within the fields of economy, technology and natural sciences. The variable modernity represents the different attitudes, likes and dislikes, opinions, viewpoints and cultural differences every individual possesses, the attitudes that decide how and if the modernity is received in each household. My intent has been to ascertain the factors that made production and distribution of relatively cheap wallpaper all over Sweden possible, pinpoint the most important driving forces for creating an interest in wallpaper within the villages, discover how wallpaper was introduced in the individual homes of farmers and how wallpaper was received. The use of wallpaper in the interiors has been examined in order to find out if, and how the modernization affected and was affected by the way people were living their lives within the home.