Under de veckor vi var ute på VFU väcktes en rad frågor hos oss. På våra skolor hade eleverna utrustats med personliga datorer eller surfplattor. Vi upplevde båda att detta påverkade undervisningen på flera sätt, och började därför intressera oss för att undersöka fenomenet med individuella IT-verktyg. Redan i ett tidigt stadium insåg vi att synen på IT-verktygen och deras användningsområden varierade kraftigt. Där av växte tanken fram om att undersöka elevers och lärares uppfattning om dessa verktyg, i en fallstudie av två skolor.Den här uppsatsen ser skolledningarna på de båda skolorna som huvudaktörer vad gäller införandet av IT-verktygen, men vill trots det lägga fokus på elever och lärares uppfattningar av dessa. Det är deras uppfattningar och användning av IT-verktygen som styr på vilket sätt IT integreras i undervisningen. Det finns därmed tre aktörer som samtliga har inverkan på utformningen av IT som pedagogiskt verktyg. Dessa tre gruppers intressen utgör på så vis en typ av social konstruktion av teknikenUnder de senaste decennierna har vårt samhälle mer och mer utvecklats till ett teknologiskt informationssamhälle, ett så kallat IT-samhälle. IT används numera dagligen av majoriteten av den svenska befolkningen, såväl på arbetsplatser som i hemmiljön. Konsekvensen av detta blir självfallet att även skolan påverkas av den allt snabbare utvecklingen. Dagens unga växer upp med en ny sorts kunskapsförmedling som skolan tvingats göra ständiga anpassningar till under de senaste femton åren. Följer skolan inte med i samhällets utveckling kommer den få allt större problem att ses som formare av medvetna och kompetenta medborgare, och risken blir att den istället uppfattas mer som en förvaringsplats.1Under mitten och senare hälften av 1990-talet handlade IT i skolan förmodligen mest om undervisning placerad i en datasal. Ämnet som behandlades där var i regel just datorkunskap, medan den dagliga undervisningen däremot fortfarande förlitade sig på de traditionella verktygen papper och penna.2 I dagens samhälle är det istället frågan om att skolan ska erbjuda eleverna en egen laptop, surfplatta eller motsvarande. I denna studie sammanfattas dessa typer av teknologiska instrument under pedagogen Anders Söderlunds begreppsformulering IT som pedagogiskt verktyg, och även förenklat till IT-verktyg. Med detta åsyftas teknologiska verktyg såsom datorer, laptops, surfplattor, smartboards, projektorer etc.1 Höglund, Arvid & Karlsson, K.-G., IT i skolan: vision och verklighet, Stockholm, 1998, s. 8.2 SOU 1994:45; Regeringens skrivelse 1997/98=176Susanna Jonsson & Lisa Sjökvist6I den nutida skolan förväntas lärare och elever ha kunskap om hur IT-verktygen skall integreras och användas i undervisningen, dock säger läroplanerna lite om hur detta ska göras vilket leder till att ansvaret för utformningen hamnar på den enskilda skolan.På våra respektive praktikplatser har vi kommit i kontakt med de nya teknologiska förutsättningarna på ett mycket påtagligt sätt. Borta är de gamla hjälpmedlen såsom overheadapparater, TV-apparater och VHS-spelare. Istället är klassrummen utrustade med Smartboards, och datorerna i biblioteket har utkonkurrerats av de laptops och surfplattor som skolorna försett varje enskild elev med. Med införandet av den nya tekniken kan viss friktion mellan olika parter uppstå. Detta ter sig i lärare och elevers tolkning av skolledningens avsikter med införandet. Dessa tolkningar bör överensstämma för att IT-verktygen skall kunna användas till sin fulla potential.