SSAB Tunnplåt har i Borlänge en produktionsanläggning innehållande varmvalsverk, kallvalsverk, normaliseringsanläggning, betsträckor, spaltsträckor, klippsträckor och ytbeläggningslinjer m.m. Genom hela varmvalsningsprocessen bildas oxid på den varma stålytan s.k. glödskal. Under pågående processer avlägsnas glödskalet för att ej påverka slutproduktens ytfinish och materialegenskaper. Fastän ytan spolas ren från glödskal före varje valsning händer det att det finns glödskalsproblem i form av grov yta på de färdiga banden. Anledningen till detta är att det hinner bildas glödskal i början av färdigverket efter att den sista glödskalsrensningen gjorts. Denna glödskalsbildning beror på en rad olika faktorer och troligen kombinationer av olika faktorer. En nyligen installerad ytsyningsanläggning detekterar återbildat (tertiärt) glödskal, detta presenteras som area fraktion av defekter per band. Detta mått används som resultat parameter när man med hjälp av ett verktyg för multivariatdataanalys analyserar ett stort antal valsningsparametrar som kan ha påverkan på det återbildade glödskalet. Analysen utförs med ett verktyg för multivariatdataanalys som heter Simca. Resultatet från analysen skall ses som ett hjälpmedel för att tala om inom vilka gränser valsverket skall köras för att undvika problemen med återbildat glödskal.

Artificial snow resists wind, water and temperature changes better than natural snow and is increasingly used as a complement when natural snow is not enough. In snowmaking, water and energy resources are needed which are limited by the costs as well as regulations depending on where production takes place. Large quantities of water are often retrieved from lakes and then distributed over a concentrated area which disturb nearby ecosystems. Östersund ski stadium has since 2008 been storing artificial snow during summer in order to put it out early in the season, and offer both amateurs and professionals a training and competition venue from 1 November each year. With scarce resources of snow, the professional races have been possible to carry through, while exercising amateurs have been down prioritized with a delayed opening. The study's main purpose has been to investigate whether a change to another snowmaking model could improve the efficiency of snow production, especially considering that the average temperature in Jämtland is expected to increase, and therefore also increasing the use of resources. The snowmaking machine models studied has been Areco Super Snow and SMI Super Puma, both of which are fan driven snow guns powered with a total output of about 24 kW. The result shows that the snow gun SMI Super Puma can increase the efficiency of snow production, thereby reducing water and energy consumption at the ski stadium. This opens possibilities for more snow to be stored and therefore enable the objective of offering cross country trails early in the season. However, the water and energy consumption in the current state is not assessed to be particularly large in comparison to Östersund municipality's total production of drinking water and energy consumption during the winter months of December to March and the stored snow piles are not considered an environmental problem.

Inomhusklimatet i skolor runt om i Sverige har debatterats livligt den sista tiden. Reportage visar att många skolor och förskolor har allvarliga brister med luftkvalitet och nedskräpning. Vöfab, som är ett förvaltningsföretag för Växjö kommun, vill utreda situationen på deras förskolor. Med hjälp av enkäter som lämnas ut till personal på 13 utvalda förskolor ska detta examensarbete hjälpa till att få en överblick över personalens åsikter och kunna hitta möjliga problem med förskolornas inomhusklimat. Detta examensarbete har i huvudsak riktat in sig på inomhusklimatets temperatur, buller och luftkvalitet. Men även andra faktorer så som belysningens inverkan har undersökts. Personalen har i enkäterna svarat på frågor om inomhusklimatet och om de känner av symtom som kan kopplas till inomhusklimatet. När enkäterna analyserades kunde samband hittas mellan personalens upplevda symtom och problem som de upplever med inomhusklimatet. Resultaten visar att trötthet, tung i huvudet, huvudvärk, varierande rumstemperatur, buller och damm och smuts är vanligt förekommande problem på förskolorna. I arbetet redovisas även tre tekniska mätningar som gjorts på de förskolor där enkäterna visat på störst problem, inom tre utvalda kategorier i inomhusmiljön. De tre mätningar som har gjorts är en bullermätning, en temperaturmätning och en fuktmätning. Temperaturmätningen på Högstorps förskola har visat på temperaturer flera grader under dimensionerad temperatur, medan de andra mätningarna inte lokaliserat orsaken till problemen.

Zugl.: Regensburg, Univ., Diss., 2009

Stuttgart, Univ., Diss., 2005.

Konstanz, Univ., Diplomarbeit, 2006.

Regensburg, Univ., Diss., 2009.

Techn. University, Diss., 2005--München.

Techn. University, Diss., 2005--München.

Thesis (Diplomarbeit)--Georg-August Universität Göttingen, 2006.