Försvarsmekanismer är vanligt förekommande svar på predation och aggression bland djur. Till exempel uppvisar många terrestra sniglar en högre aktivitet och förändrat rörelsemönster när de identifierar kemiska signaler från predatorer. I denna studie undersökte jag hur kemiska signaler från en attackerad artfrände påverkade försvarsbeteenden hos trädgårdssnigel (Arion distinctus), där pantersnigel (Limax maximus) representerade aggressor. Ett laboratorieexperiment utfördes med fyra behandlingar (totalt 48 replikat): med slemspår av en trädgårdssnigel, med spår av en pantersnigel, med spår av båda arter tillsammans, samt utan spår. Jag förutspådde att spår av en attackerad artfrände (det vill säga spår från båda arter tillsammans) skulle medföra högre aktivitet och undvikande beteende hos trädgårdssnigeln, samt att båda arter under förberedelsen för behandlingarna skulle uppvisa en högre aktivitet vid närvaro av den andra arten än ensamma. Resultaten visade ingen signifikant effekt av behandling på trädgårdssniglarnas aktivitet eller rörelsemönster, eller på någon av arternas aktivitet vid närvaro av varandra. Eftersom sniglars försvarsbeteenden är kostsamma, är det möjligt att pantersnigeln inte utgjorde ett tillräckligt stort hot för att det skulle vara fördelaktigt för trädgårdssnigeln att utföra dessa beteenden. / Defence mechanisms are a common response to predation and aggression in animals. For example, many terrestrial slugs exhibit a higher activity and change their movement patterns when identifying chemical signals from predators. In this study, I examined how chemical signals from an attacked conspecific affected the defence mechanisms of the common garden slug (Arion distinctus), where the leopard slug (Limax maximus) represented the aggressor. A laboratory experiment was conducted with four treatments (48 replicas in total): with mucus trails from a common garden slug, with trails from a leopard slug, with trails from both species together, and without trails. I predicted that trails from an attacked conspecific (i.e. trails from both species together) would result in increased activity and an avoiding behaviour in the common garden slug, and that both species during the preparation for the treatments would exhibit an increased activity in presence with the other species than alone. The results showed no significant effect of treatment on the common garden slug’s activity or movement pattern, or on both species’ presence of each other. Because slugs’ defence mechanisms are costly, it is possible that the leopard slug did not pose a threat big enough to be beneficial for the common garden slug to execute these behaviours.

Climate variability and the carbon cycle (C-cycle) are tied together in complex feedback loops and due to these complexities there are still knowledge-gaps of this coupling. However, to make accurate predictions of future climate, profound understanding of the C-cycle and climate variability is essential. To gain more knowledge of climate variability, the study aims to identify recurring spatial patterns of the variability of precipitation anomalies over Scandinavia during spring and summer respectively between 1981 to 2014. These patterns will be related to the C-cycle through changes in summer vegetation greenness, measured as normalized difference vegetation index (NDVI). Finally, the correlation between the patterns of precipitation variability in summer and the teleconnection patterns over the North Atlantic will be investigated. The precipitation data was obtained from ERA5 from the European Centre for Medium-Range Weather Forecasts and the patterns of variability were found through empirical orthogonal function (EOF) analysis. The first three EOFs of the spring and the summer precipitation anomalies together explained 73.5 % and 65.5 % of the variance respectively. The patterns of precipitation variability bore apparent similarities when comparing the spring and summer patterns and the Scandes were identified to be important for the precipitation variability in Scandinavia during both seasons. Anomalous events of the spring EOFs indicated that spring precipitation variability had little impact on anomalies of summer NDVI. Contradictory, summer precipitation variability seemed to impact anomalies of summer NDVI in central- and northeastern Scandinavia, thus indicating that summer precipitation variability modulates some of the terrestrial C-cycle in these regions. Correlations were found between a large part of the summer precipitation variability and the Summer North Atlantic Oscillation and the East Atlantic pattern. Hence, there is a possibility these teleconnections have some impact, through the summer precipitation variability, on the terrestrial C-cycle. / Förändringar och variation i klimatet är sammankopplade med kolcykeln genom komplexa återkopplingsmekanismer. På grund av denna komplexitet är kunskapen om kopplingen mellan klimatvariation och kolcykeln fortfarande bristande, men för att möjliggöra precisa prognoser om framtida klimat är det viktigt att ha kunskap om denna koppling. För att få mer kunskap om klimatvariation syftar därför denna studie till att identifiera återkommande strukturer av nederbördsvariation över Skandinavien under vår respektive sommar från 1981 till 2014. Dessa relateras till förändringar i sommarväxtlighetens grönhet, uppmätt som skillnaden i normaliserat vegetationsindex (NDVI). Även korrelationen mellan sommarstrukturerna av nederbördsvariationen och storskaliga atmosfäriska svängningar, s.k. "teleconnections", över Nordatlanten undersöks. Nederbördsdatan erhölls från ERA5 analysdata från Europacentret för Medellånga Väderprognoser och strukturer av nederbördsvariationen identifierades genom empirisk ortogonal funktionsanalys (EOF) av nederbördsavvikelser. De tre första EOF av vår- respektive sommarnederbördsavvikelser förklarade tillsammans 73,5 % respektive 65,5 % av nederbördsvariationen. Strukturerna av nederbördsvariation under vår respektive sommar uppvisade tydliga likheter sinsemellan. Dessutom identifierades Skanderna vara av stor vikt för nederbördsvariationen i Skandinavien under båda årstider. Avvikande år av nederbördsvariation under våren indikerade att sagda nederbördsvariation haft liten påverkan på NDVI-avvikelser under sommaren. Emellertid verkade nederbördsvariationen under sommaren påverkat NDVI-avvikelser under sommaren i centrala och nordöstra Skandinavien. Detta indikerar att nederbördsvariationen under sommaren till viss del styr den terrestra kolcykeln i dessa regioner. För nederbördsvariationen under sommaren fanns korrelation mellan både Nordatlantiska sommaroscillationen och Östatlantiska svängningen. Det finns således en möjlighet att dessa "teleconnections" har en viss påverkan på den terrestra kolcykeln genom nederbördsvariationen under sommaren.

Reproductive success can be influenced by interspecific and intraspecific competition, which consequently affect the distribution of species. The Spanish slug (Arion vulgaris) is an invasive terrestrial gastropod originating from southern Europe, and it causes substantial damage to horticulture and agriculture in Sweden.The leopard slug (Limax maximus) has been documented to have negative effects on the reproductive success of other slugs. Therefore, it has been suggested that the local distribution of the Spanish slug can be regulated by interspecific competition from leopard slugs. This competitive effect was tested in a laboratory experiment using mesocosms. The experiment had three different treatments: (1) two Spanish slugs, (2) four Spanish slugs and (3) two Spanish slugs and two leopard slugs. There was a significant effect of treatment on egg mass, where higher densities of slugs resulted in lower egg mass. Furthermore, there was a positive effect of body mass on the total number of eggs, mass, and size of the eggs. However, there was no clear effect of density of slugs on the size of the eggs produced and there was no difference between intra- and interspecific competition on the reproductive success of the Spanish slug. Because the level of intra- and interspecific competition on eggs laying was similar, my study does not support the hypothesis that leopard slugs can control Spanish slug populations, but it does show that intraspecific competition likely regulate egg production. / Reproduktiv framgång kan påverkas av inter- och intraspecifik konkurrens vilket i förlängningen kan påverka lokal utbredning. Spansk skogssnigel (Arion vulgaris) är en invasiv snigel som härstammar från sydeuropa och orsakar omfattande skador på trädgårdar och jordbruk i Sverige. Pantersnigeln (Limax maximus) har visat sig ha negativ påverkan på andra sniglars äggläggning. Min studie undersöker om interspecifik konkurrens från pantersnigeln har större effekt på spansk skogssnigels äggläggning än den från intraspecifik konkurrens från artfränder. Pantersnigeln kan då verka som en begränsande faktor för den spanska skogssnigelns lokala utbredning. För att undersöka detta utfördes ett experiment där individer av de båda arterna hölls i mesokosmer i olika tätheter och kombinationer i tre olika behandlingar: (1) två spanska skogssniglar, (2) fyra spanska skogssniglar och (3) två spanska skogssniglar och två pantersniglar. Experimentet visade tydligt att täthet av sniglar hade en effekt på de lagda äggens massa, och det fanns en positiv effekt av sniglars kroppsmassa på äggens storlek, antal och massa. Däremot fanns det ingen effekt av snigeltäthet på äggens storlek. Vidare hade intraspecifik konkurrens lika stor effekt på äggläggningen hos spansk skogssnigel som interspecifik konkurrens från pantersniglar. Min studie stödjer därför inte hypotesen att leopardsniglar kan kontrollera populationer av spansk skogssnigel, men den visar däremot att intraspecifik konkurrens påverkar äggläggningen.

<p>Effekterna på öringens (Salmo trutta) diet till följd av en avverkning av kantzonsvegetationen har undersökts i ett fältexperiment, där två av de potentiella effekterna av en skogsavverkning simulerades. Fokus låg på de två faktorerna ökad ljusinstrålning och minskat nedfall av terrestra evertebrater. Ökad ljusinstrålning har simulerats med hjälp av montage av lysrör och nedfall av terrestra evertebrater med hjälp av plasttält. Frågeställningarna rör andelen terrester föda i olika behandlingar och årstider, dietskillnader mellan äldre och yngre öringindivider, skillnader i mängden akvatisk föda vid ökad ljusinstrålning samt en taxonomisk översikt av dietens sammansättning. Signifikanta skillnader mellan behandlingarna fanns, där individerna i kontrollbehandlingen åt signifikant mer terrester föda än individer i tältbehandlingen och den kombinerade tält- och ljusbehandlingen. Signifikanta skillnader fanns även mellan provtagningstillfällena där en högre andel terrester föda återfinns senare på säsongen. Inga signifikanta skillnader fanns med avseende på andelen terrester föda mellan äldre och yngre individer, ej heller mellan mängd akvatisk föda mellan de olika behandlingarna. Den akvatiska födan var mer varierad och divers än den terrestra, och daggmaskar (Lumbriculidae) var en mycket vanlig födopartikel.</p> / <p>The effects on the diet of brown trout (Salmo trutta) of a clear cutting of the riparian vegetation has been investigated in a field-experiment, where two of the potential effects of a clear cut were simulated. The focus was placed on the two factors increased light and input of terrestrial invertebrates. The increase of ligth was manipulated by placing fluorescent lights over the brook and the input of terrestrial invertebrates was manipulated by placing plastic tents over the brook. Issues discussed are the percentage terrestrial food in the different treatments and at the different times of sampling, differences in the percentage terrestrial food between older and younger individuals of brown trout, differences in the amount of aquatic food in the light-treatment and a taxonomic summary of the composition of the diet. There were significant differences between the the different treatments, where the individuals in the control treatment ate significantly more terrestrial food as compared to the individuals in the tent and in the combined light and tent treatment. There was also a significant difference between the different times of sampling, more terrestrial food was consumed later in the season. No sigificant differences were detected between older and younger individuals concerning the percentage of terrestrial food eaten, nor between the different treatments concearning the amount of aquatic food consumed. The aquatic food showed a wider variation and was more diverse as compared to the terrestrial food, and earthworms (Lumbriculidae) was a very common food item.</p>

Effekterna på öringens (Salmo trutta) diet till följd av en avverkning av kantzonsvegetationen har undersökts i ett fältexperiment, där två av de potentiella effekterna av en skogsavverkning simulerades. Fokus låg på de två faktorerna ökad ljusinstrålning och minskat nedfall av terrestra evertebrater. Ökad ljusinstrålning har simulerats med hjälp av montage av lysrör och nedfall av terrestra evertebrater med hjälp av plasttält. Frågeställningarna rör andelen terrester föda i olika behandlingar och årstider, dietskillnader mellan äldre och yngre öringindivider, skillnader i mängden akvatisk föda vid ökad ljusinstrålning samt en taxonomisk översikt av dietens sammansättning. Signifikanta skillnader mellan behandlingarna fanns, där individerna i kontrollbehandlingen åt signifikant mer terrester föda än individer i tältbehandlingen och den kombinerade tält- och ljusbehandlingen. Signifikanta skillnader fanns även mellan provtagningstillfällena där en högre andel terrester föda återfinns senare på säsongen. Inga signifikanta skillnader fanns med avseende på andelen terrester föda mellan äldre och yngre individer, ej heller mellan mängd akvatisk föda mellan de olika behandlingarna. Den akvatiska födan var mer varierad och divers än den terrestra, och daggmaskar (Lumbriculidae) var en mycket vanlig födopartikel. / The effects on the diet of brown trout (Salmo trutta) of a clear cutting of the riparian vegetation has been investigated in a field-experiment, where two of the potential effects of a clear cut were simulated. The focus was placed on the two factors increased light and input of terrestrial invertebrates. The increase of ligth was manipulated by placing fluorescent lights over the brook and the input of terrestrial invertebrates was manipulated by placing plastic tents over the brook. Issues discussed are the percentage terrestrial food in the different treatments and at the different times of sampling, differences in the percentage terrestrial food between older and younger individuals of brown trout, differences in the amount of aquatic food in the light-treatment and a taxonomic summary of the composition of the diet. There were significant differences between the the different treatments, where the individuals in the control treatment ate significantly more terrestrial food as compared to the individuals in the tent and in the combined light and tent treatment. There was also a significant difference between the different times of sampling, more terrestrial food was consumed later in the season. No sigificant differences were detected between older and younger individuals concerning the percentage of terrestrial food eaten, nor between the different treatments concearning the amount of aquatic food consumed. The aquatic food showed a wider variation and was more diverse as compared to the terrestrial food, and earthworms (Lumbriculidae) was a very common food item.