Syftet med denna studie är att undersöka om det finns skillnader i elevers resultat mellan textbaserade uppgifter och bildbaserade uppgifter, om eventuella skillnader går att finna mellan könen samt mellan elever med självupplevda lässvårigheter och elever utan självupplevda lässvårigheter i matematik på området geometri. Detta testas genom att låta elever i årkurs nio genomföra ett prov som innehåller uppgifter som är både textbaserade och bildbaserade. Uppgifterna är baserade på samma centrala innehåll och testar samma förmågor i kunskapskraven. Resultatet består av en jämförelse mellan svaren på de textbaserade och de bildbaserade uppgifterna som har analyserats och jämförts, för att därifrån kunna dra slutsatser om huruvida skillnader finns och hur dessa i så fall ser ut. Resultatet i studien visar att alla elever som deltog i studien presterade 11 % sämre på textbaserade uppgifter jämfört med bildbaserade uppgifter. Pojkarna presterade 11,7 % sämre på textbaserade uppgifter i jämförelsen med bildbaserade och flickorna 10,5 % sämre på textbaserade uppgifter i jämförelse med bildbaserade. Elever som deltog i studien som anser sig ha en upplevd lässvårighet presterade 18,2 % sämre på textbaserade uppgifter jämfört med bildbaserade uppgifter. Elever som inte anser sig ha en upplevd lässvårighet presterade 9,5 % sämre på textbaserade uppgifter jämfört med bildbaserade uppgifter. Resultatet i samtliga fall pekar mot att elever presterar sämre på textbaserade uppgifter jämfört med bildbaserade uppgifter. Utifrån tidigare forskning är resultatet inte oväntat. Skolverket lyfter vikten av att anpassa undervisningen för att göra den mer tillgänglig för eleverna. Studien visar hur resultatet ser ut vid prov men det kan också ses som en indikation på hur viktiga anpassningar är generellt för elever. Resultatet i studien kan därför ses som en bra guide för framtida lärare angående hur viktigt det är med anpassningar i undervisningen. Slutsatsen är således att det är viktigt att framtida lärare arbetar mycket med bildstöd i undervisningen. / The purpose of this thesis is to examine whether there is a difference in results when it comesto text-based questions contra image-based questions within geometry. As well as seeing if thereare any differences between the sexes and/or between students who have a self-experiencedreading difficulties. This will be tested by letting students in the Swedish year 9 take a testconsisting of both text-based and image-based questions. The questions are based on the samesubject matter content and are testing the same knowledge requirements. The result consists ofa comparison between the answers of the text-based and image-based questions which has beenanalysed and compared in order to conclude whether there are any difference and in that casewhat type of differences there are. The result show that all students that took part of the studyperformed 11% worse on text-based questions in comparison to the image-based ones. Boysperformed 11.7% worse on the text-based questions and girls performed 10.5% worse on thetext-based questions when compared to the image-based ones. Students taking part of the studywho consider themselves having a reading difficulty performed 18.2% worse on the text-basedquestions in comparison to the image-based questions and students who doesn't considerthemselves having difficulties reading performed 9.5% worse on text-based questionscompared to image-based questions. The result in all cases points to students performing worsein text-based questions compared to image-based questions. The results are expected whenlooking at previous research. The National Agency for Education expresses the importance ofadapting teaching in order to make it more approachable for the students. This study shows theresult of a test but could also be an indication of how important adaptions are generally forstudents. The result of this thesis could therefore be seen as a good guide for future teachersabout how important it is to adapt both lessons and tests. The conclusion is that it is importantfor future teachers to use supporting images and image-based questions in the classroom

Research shows that pupils experience difficulties with the word problems in their mathematical textbooks. The forms of representations are made visible through the word problems and are vital elements considering the pupils’ understanding of the basic idea of important concepts. The purpose of this study is to provide knowledge about how word problems in mathematical textbooks and their forms of representations can be used by pupils’ as a linguistic tool. Moreover, this research has used a quantitative content analysis where two different textbooks, their word problems and the forms of representations have been analyzed and quantified. The result shows that almost every word problem uses the representation of symbols. Furthermore, the majority of the word problems use the representation of real situations while the representation of picture is less evident. The result also shows that mathematical textbooks can be seen as a linguistic tool for the pupils since mathematical concepts often are expressed through different forms of representation. As a suggestion, teachers’ can complement their mathematical textbooks with external assignments based on the representations of picture situations to develop the pupils’ understanding. / Forskning visar på att elever har svårigheter med läroböckers textbaserade uppgifter. I textbaserade uppgifter synliggörs representationsformer som kan koppla samman med elevers förståelse för matematiska begrepp. Arbetet syftar till att bidra med kunskap kring hur tryckta läroböckers textbaserade uppgifter och deras representationsformer kan ses som ett språkligt stöd i elevernas lärande. Genom en kvantitativ innehållsanalys har två tryckta läroböckers textbaserade uppgifter och deras representationsformer analyserats och kvantifierats.Resultatet visar att nästintill alla de textbaserade uppgifterna använder sig av representationsformen symbol. Majoriteten av de textbaserade uppgifterna använder verkliga situationer. Medan färre textbaserade uppgifter använder sig av den bildliga representationsfomen. Läroböckerna kan ses som ett språkligt stöd för eleven där matematiska begrepp ofta uttrycks genom olika representationsformer. Förslagsvis kan lärare komplettera läroböckerna med egna bildliga representationsformer för att öka elevernas förståelse.