Previous research has shown time and risk preferences to be important factors when explaining a variety of behavioural patterns, such as smoking, obesity and savings behaviour, while we focus on the effect on financial behaviour and financial well-being. Financial behaviour is measured using a twelve-item scale with individuals’ self-stated reports of for example savings behaviour and credit card usage. To measure financial well-being, we construct a measure consisting of individual’s self-perceived current and future financial condition. Time preferences are revealed by matching questions and we use different ways of measuring risk, both self-stated risk attitudes and risky choices revealed by gambles. Our results show that increased short term patience, leads to better financial behaviour. Also, individuals with higher financial risk attitudes, exhibit better financial behaviour. Contradictory, regarding actual decisions, the impact is different and being loss averse, has a positive impact on financial behaviour. Financial well-being is on the other hand influenced positively by both more short and long term patience. It also increases with general and financial risk attitudes. Risky choices do not have an impact on financial well-being. We show that risk preferences are affected by time preferences. Having a high short term discount rate leads to higher financial risk attitudes and increases the likelihood of being loss averse, while it decreases the likelihood of being risk averse. Our results are important for understanding heterogeneity in financial decision making and the financial well-being it fathers. This quantitative study is based on a large, representative sample of the Swedish population (N=2063). / Tidigare forskning har visat att tids- och riskpreferenser är viktiga faktorer när man försöker förklara olika beteendemönster, såsom rökning, övervikt och sparande. Vi fokuserar på tids- och riskpreferensers effekt på finansiellt beteende och finansiellt välmående. Finansiellt beteende mäts genom tolv frågor, där individer exempelvis anger hur ofta man sparar eller använder kreditkort. För att mäta finansiellt välmående, konstruerar vi ett mått baserat på individens självupplevda nuvarande och framtida ekonomiska tillstånd. Tidspreferenser mäts genom “matching questions” och vi använder flera riskmått, både individers angedda riskattityder och riskfyllda val som visas genom riskfyllda spel. Våra resultat visar att ökat tålamod på kort sikt leder till bättre finansiellt beteende. Dessutom uppvisar individer med högre finansiella riskattityder bättre finansiellt beteende. I motsats till detta uppvisar dock, vid faktiska beslut, förlustaversiva individer bättre finansiellt beteende. Finansiellt välmående påverkas, å andra sidan, positivt av både kort- och långsiktigt tålamod. Det förbättras också av både högre generella och finansiella riskattityder. De riskfyllda valen påverkar inte finansiellt välmående. Vi visar att tidspreferenser påverkar riskpreferenser. Att ha högre tålamod på kort sikt leder till högre finansiell riskattityd och ökar sannolikheten för att vara förlustaversiv, medan det minskar sannolikheten att vara riskaversiv. Våra resultat är viktiga för att förstå heterogen finansiell beslutsfattning och det finansiella välmående det leder till. Denna kvantitativa studie baseras på ett stort, representativt sampel av den svenska befolkningen (N=2063).