Syftet med detta examensarbete har varit att påvisa vilken roll lokalhistoria kan spela i historieundervisningen utifrån en samtid präglad av globalisering och mångkulturalitet. Utifrån detta har vi genom intervjuer med behöriga gymnasielärare i historia undersökt vilka didaktiska fördelar de upplever att lokalhistoria kan medföra, samt vilken verkan lärares synsätt på lokalhistoria har i relation till inkludering och exkludering. Den didaktiska frågan varför stod i fokus igenom forskningsprocessen. Vi utgick från två övergripande definitioner kring lokalhistoria. Den ena bygger på en traditionell definition där studier av det geografiska närområdet ligger i fokus. Den andra utgår ifrån eleven och dess narrativ som det lokala i lärandesituationen. Denna definition står Alison Hales bakom och benämner som “the child as the local”. Lärarna lyfte fördelar såsom konkretion, relevans, levandegörande, identitetsfrämjande & bidragande till utveckling av historisk empati med mera. Vad gäller inkludering och exkludering visar våra resultat på att enligt de tillfrågade lärarna kan båda definitionerna bidra till en större grad av inkludering i historieundervisningen. Utifrån en geografisk definition kan en känsla av ett gemensamt vi skapas, medan utifrån “the child as the local” blir elevernas narrativ representerade i undervisningen. En fördel med sistnämnda är att den kan främja interkulturell kompetens då eleverna får ta del av varandras historia och möjligen bidra till ökad respekt och tolerans gentemot varandra. Lärare bör använda båda definitionerna för att dra så positiva fördelar som möjligt utifrån ett arbete med lokalhistoria, i syfte att utveckla elevers historiemedvetande.