<p>The elderly care is an area of great importance to women. Women are more often in need of elderly care; they work with the service and provide a majority of the informal service. Research shows that managers’ work-related prerequisites are significantly different between the male dominated technical administration and the female dominated care and educational administration. Studies also show that what the highest managerial organisation gives priority to, often permeate the whole organisation. The head of town is the highest deciding official civil servant with an overview of the different municipal administrations. This study focuses on the middle managers in elderly care seen through the head of town s’ conception of leadership in geriatric care. The comprehensive aim of this thesis is to study the head of town s’ conceptions of leadership in municipal elderly care through a gender perspective.</p><p>To elucidate the gender perspective, the head of towns’ conceptions about leadership in elderly care is contrasted to leadership in the male dominated technical administrations. Theories that this thesis theoretical ground is built on is organisations and leadership theories integrated with theories about genus and equality. A qualitative approach through interviews has been chosen as the method for this study. The respondents constitutes of seven persons that are the head of town and one of whom are a woman.</p><p>The result shows that middle managers in elderly care and middle managers in technical admini-strations share the same level of responsibility, but their leadership differs from one another in one respect: the municipal mangers in elderly care are responsible for far more personnel. Only 13 percent of the head of towns are women. Therefore the head of towns are a relatively homogenised group; hence it is a possibility that the decision making will be one-dimensional. This study shows that the head of tows are not very well-informed on the organisation in elderly care.</p><p>All of the head of towns describe the situation of the manager in elderly care as very strained. Generally, the female dominated elderly care is given significantly worse prerequisites and conditions in the working environment than male dominated technical administration, despite the fact that the municipality is the employer of both administrations and despite the fact that the municipal should work actively with equalization. Sweden is one of the most equalised countries in the world but even though municipalities are legally bound by a political directive to work actively with equality, the question of structural inequality is disregarded when an entire activity is given significantly poorer conditions.</p><p>When managers in elderly care are given poor possibilities to exercise their leadership, both per-sonnel and the elderly in need of care are affected. Municipal middle managers and their personnel have poor working conditions and the staff in elderly care can not get enough guidance and time for reflection continuously in there works. This structural discrimination affects women in several ways: a majority of the elderly who are in need of the service and a majority of the personnel are women.</p> / <p>Äldreomsorg är ett område som är särskilt viktigt för kvinnor då det är kvinnor som i hög grad har behov av äldreomsorg, arbetar i äldreomsorg samt står för merparten av de informella insatserna. Forskning visar att kommunala enhetschefers förutsättningar i arbetet väsentligen skiljer sig mellan mansdominerade tekniska förvaltningar och mellan kvinnodominerade omsorgs- och utbildningsför-valtningar. Forskning visar också att det som den högsta ledningen i en organisation prioriterar och värderar som viktigt oftast genomsyrar hela organisationen. Kommunchefen är i den kommunala or-ganisationen den högst beslutande tjänstemannen med översikt över kommunens olika förvaltningar.</p><p>Denna studie fokuserar på äldreomsorgens enhetschefer men genom kommunchefernas föreställ-ningar om äldreomsorgens ledarskap. Studiens övergripande syfte är att studera kommunchefers före-ställningar om ledarskap i kommunal äldreomsorg med utgångspunkt i ett genusperspektiv. För att tydliggöra genusperspektivet kontrasteras kommunchefernas föreställningar om äldreomsorgens ledar-skap gentemot kommunchefernas föreställningar om ledarskapet i den manligt dominerade tekniska förvaltningen. De teorier som studiens tolkningsramm bygger på är organisations och ledarskapsteori-er integrerat med teorier om genus och jämställdhet. Med utgångspunkt i studiens syfte har en kvalita-tiv ansats med intervjuer valts som metod. Respondenterna utgörs av sju kommunchefer, varav en kommunchef är kvinna.</p><p>Resultatet visar att enhetscheferna i äldreomsorgen och enhetscheferna i den tekniska förvaltning-en har ett liknande ansvar, dock skiljer sig ledarskapet åt på en väsentlig punkt. Enhetscheferna i äld-reomsorgen har betydligt fler anställda som de ansvara för. Endast 13 procent av kommuncheferna i Sverige är kvinnor. Då kommuncheferna således är en relativt homogen grupp finns det risk för ett endimensionellt beslutsfattande. Denna studie visar att kommuncheferna inte är tillräckligt insatta i äldreomsorgens organisation. Samtliga kommunchefer beskriver att enhetscheferna i äldreomsorgen upplever sin arbetsmiljö som mycket ansträngd. Den kvinnligt dominerade äldreomsorgen har betyd-ligt sämre förutsättningar och villkor i arbetsmiljö än den manligt dominerade tekniska förvaltningen. Detta trots att kommunen är en och samma arbetsgivare för dessa båda verksamheter och trots att kommunerna skall arbeta aktivt med jämställdhet. Sverige är ett av de mest jämställda länderna i värl-den och kommunerna är genom rättsliga och politiska direktiv tvungna att arbeta aktivt med jämställd-het missas ändå denna strukturella ojämställdhet där en hel verksamhet ges sämre förutsättningar.</p><p>Att enhetschefer i äldreomsorgen ges sämre förutsättningar att utöva ledarskap, får konsekvenser för omsorgspersonalen men också för omsorgstagarna. Omsorgspersonalen kan på grund av enhets-chefens arbetsbelastning inte få möjlighet till kontinuerlig handledning och reflektion i sitt arbete vil-ket kan leda till en sämre kvalité i omsorgen. Denna strukturella diskriminering drabbar således kvin-nor i flera led då majoriteten av omsorgstagarna, personalen och enhetscheferna är kvinnor.</p>

The elderly care is an area of great importance to women. Women are more often in need of elderly care; they work with the service and provide a majority of the informal service. Research shows that managers’ work-related prerequisites are significantly different between the male dominated technical administration and the female dominated care and educational administration. Studies also show that what the highest managerial organisation gives priority to, often permeate the whole organisation. The head of town is the highest deciding official civil servant with an overview of the different municipal administrations. This study focuses on the middle managers in elderly care seen through the head of town s’ conception of leadership in geriatric care. The comprehensive aim of this thesis is to study the head of town s’ conceptions of leadership in municipal elderly care through a gender perspective. To elucidate the gender perspective, the head of towns’ conceptions about leadership in elderly care is contrasted to leadership in the male dominated technical administrations. Theories that this thesis theoretical ground is built on is organisations and leadership theories integrated with theories about genus and equality. A qualitative approach through interviews has been chosen as the method for this study. The respondents constitutes of seven persons that are the head of town and one of whom are a woman. The result shows that middle managers in elderly care and middle managers in technical admini-strations share the same level of responsibility, but their leadership differs from one another in one respect: the municipal mangers in elderly care are responsible for far more personnel. Only 13 percent of the head of towns are women. Therefore the head of towns are a relatively homogenised group; hence it is a possibility that the decision making will be one-dimensional. This study shows that the head of tows are not very well-informed on the organisation in elderly care. All of the head of towns describe the situation of the manager in elderly care as very strained. Generally, the female dominated elderly care is given significantly worse prerequisites and conditions in the working environment than male dominated technical administration, despite the fact that the municipality is the employer of both administrations and despite the fact that the municipal should work actively with equalization. Sweden is one of the most equalised countries in the world but even though municipalities are legally bound by a political directive to work actively with equality, the question of structural inequality is disregarded when an entire activity is given significantly poorer conditions. When managers in elderly care are given poor possibilities to exercise their leadership, both per-sonnel and the elderly in need of care are affected. Municipal middle managers and their personnel have poor working conditions and the staff in elderly care can not get enough guidance and time for reflection continuously in there works. This structural discrimination affects women in several ways: a majority of the elderly who are in need of the service and a majority of the personnel are women. / Äldreomsorg är ett område som är särskilt viktigt för kvinnor då det är kvinnor som i hög grad har behov av äldreomsorg, arbetar i äldreomsorg samt står för merparten av de informella insatserna. Forskning visar att kommunala enhetschefers förutsättningar i arbetet väsentligen skiljer sig mellan mansdominerade tekniska förvaltningar och mellan kvinnodominerade omsorgs- och utbildningsför-valtningar. Forskning visar också att det som den högsta ledningen i en organisation prioriterar och värderar som viktigt oftast genomsyrar hela organisationen. Kommunchefen är i den kommunala or-ganisationen den högst beslutande tjänstemannen med översikt över kommunens olika förvaltningar. Denna studie fokuserar på äldreomsorgens enhetschefer men genom kommunchefernas föreställ-ningar om äldreomsorgens ledarskap. Studiens övergripande syfte är att studera kommunchefers före-ställningar om ledarskap i kommunal äldreomsorg med utgångspunkt i ett genusperspektiv. För att tydliggöra genusperspektivet kontrasteras kommunchefernas föreställningar om äldreomsorgens ledar-skap gentemot kommunchefernas föreställningar om ledarskapet i den manligt dominerade tekniska förvaltningen. De teorier som studiens tolkningsramm bygger på är organisations och ledarskapsteori-er integrerat med teorier om genus och jämställdhet. Med utgångspunkt i studiens syfte har en kvalita-tiv ansats med intervjuer valts som metod. Respondenterna utgörs av sju kommunchefer, varav en kommunchef är kvinna. Resultatet visar att enhetscheferna i äldreomsorgen och enhetscheferna i den tekniska förvaltning-en har ett liknande ansvar, dock skiljer sig ledarskapet åt på en väsentlig punkt. Enhetscheferna i äld-reomsorgen har betydligt fler anställda som de ansvara för. Endast 13 procent av kommuncheferna i Sverige är kvinnor. Då kommuncheferna således är en relativt homogen grupp finns det risk för ett endimensionellt beslutsfattande. Denna studie visar att kommuncheferna inte är tillräckligt insatta i äldreomsorgens organisation. Samtliga kommunchefer beskriver att enhetscheferna i äldreomsorgen upplever sin arbetsmiljö som mycket ansträngd. Den kvinnligt dominerade äldreomsorgen har betyd-ligt sämre förutsättningar och villkor i arbetsmiljö än den manligt dominerade tekniska förvaltningen. Detta trots att kommunen är en och samma arbetsgivare för dessa båda verksamheter och trots att kommunerna skall arbeta aktivt med jämställdhet. Sverige är ett av de mest jämställda länderna i värl-den och kommunerna är genom rättsliga och politiska direktiv tvungna att arbeta aktivt med jämställd-het missas ändå denna strukturella ojämställdhet där en hel verksamhet ges sämre förutsättningar. Att enhetschefer i äldreomsorgen ges sämre förutsättningar att utöva ledarskap, får konsekvenser för omsorgspersonalen men också för omsorgstagarna. Omsorgspersonalen kan på grund av enhets-chefens arbetsbelastning inte få möjlighet till kontinuerlig handledning och reflektion i sitt arbete vil-ket kan leda till en sämre kvalité i omsorgen. Denna strukturella diskriminering drabbar således kvin-nor i flera led då majoriteten av omsorgstagarna, personalen och enhetscheferna är kvinnor.