Agenda 2030 är en handlingsplan för hur världens alla länder gemensamt ska nå en hållbar utveckling socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Agenda 2030 berör den sociala dimensionen av hållbar utveckling och kan därför kopplas till ett långsiktigt folkhälsoarbete. Syftet med studien är att undersöka tjänstepersoners uppfattningar om förutsättningarna för att implementera Agenda 2030 i deras kommun. Urvalet i studien var målstyrt då respondenterna skulle svara på frågor om arbetet med Agenda 2030. För studien användes en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod där materialet sedan analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att stödjande faktorer som politisk vilja, pågående handlingsplan, samarbetsmöjligheter, tillgängliga resurser, kompetens och tydlig ledning och styrning förenklade arbetet med Agenda 2030. Hindrande faktorer var bristande kompetens, otydlig ledning och styrning. Dessutom har Coronapandemin har haft en negativ påverkan på ekonomi och organisation. Utvecklingsmöjligheter är att fortsätta med det pågående arbetet och utveckla målstyrningen samt integreringen av Agenda 2030 i den ordinarie verksamheten. Slutsatsen är att kommunerna befann sig i olika faser av implementeringsprocessen varpå förutsättningarna varierade mellan kommunerna. Kommunerna behöver uppmärksamma stödjande faktorer och arbeta med hindrande faktorer tillsammans med utvecklingsmöjligheter för att skapa goda förutsättningar för lokal implementering av Agenda 2030.  Nyckelord: folkhälsa, hållbar utveckling, kommun, kvalitativ studie, tjänsteperson, top-down implementering / The Agenda 2030 is an action plan for global sustainability divided into17 goals and three dimensions of social, ecological and economical sustainability. The social dimension of sustainability affects the determinants of health and can therefore contribute to better public health. The aim of this study is to examine official workers perceptions of the conditions to implement Agenda 2030 in Swedish municipalities.  The selection method was strategic as the respondents were to answer questions about their experiences according to their work with implementing Agenda 2030. For the study, a qualitative approach was used with semi-structured interviews to collect data. The data were analyzed according to qualitative content analysis.  The results show that supporting factors such as political will, an ongoing action plan, cooperation opportunities, available resources, competence, clear management and governance simplified the work with Agenda 2030. Hindering factors inthe process where lack of competence, lack of distinct management and guidance. The corona pandemic has had a negative impact on the economy and organization.  Development opportunities are to continue with the ongoing work and develop management by objectives and the integration of Agenda 2020 in the regular operations.  The conclusion of the study is that the municipalities were in different phases of the implementation process and therefore conditions varied. The municipalities need to pay attention to the supporting factors and work with the hindering factors together with development opportunities to create good conditions for local implementation of Agenda 2030.  Key words: Municipality, Official Worker, Public Health, Qualitative Interviews, Sustainable Development, Top-Down Implementation