Bakgrund: Patientlag, SFS 2014:821, infördes den 1 januari, 2015, i syfte att tydliggöra och stärka patientens ställning samt främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet inom hälso- och sjukvård. Vårdgivarens informationsplikt utökades och förtydligades gentemot patienten, vilket innebär att informationen ska vara av en kvalitet som optimerar patientens förutsättningar att utöva sitt självbestämmande och vara delaktig i sin egen vård. Syfte: Att undersöka huruvida kapitel tre och fem i patientlag, SFS 2014:821, följs och tillämpas i den kliniska verksamheten med syfte att främja patientens delaktighet och självbestämmande. Metod: Sex patienter rekryterades från en toraxkirurgisk avdelning på ett universitetssjukhus i Sverige. Intervjudeltagarna var elektiva, thoraxkirurgiska patienter vars ingrepp utfördes med extrakorporeal cirkulation. Ett bekvämlighetsurval gjordes där urvalsgruppen innefattade en kvinna och fem män. Intervjuerna genomfördes kvalitativt och semistrukturerat, på kirurgavdelningen, 1-2 dagar innan utskrivning. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys, enligt Hällberg-Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Vårdgivaren tillger information på ett överskådligt, respektfullt och hänsynstagande sätt i syfte att främja patientdelaktiget, integritet och autonomi. Även uppföljningar i informationsflödet görs för att minska risken för missförstånd. Majoriteten deltagare är tillfredsställda med informationen de fått i samband med vårdtillfället. Deltagarna har upplevt minskad oro och ökad trygghet till följd av god information. Avdelningen anses följa patientlagens föreskrifter i detta avseende. Slutsats: Patientlag, (2014:821), följs och tillämpas på kirurgavdelningen där studien utförts. Det påvisas starkt från insamlad data att vårdpersonalen aktivt arbetar med att involvera patienter i vården. Detta genom att hålla patienten välinformerad och bjuda in till delaktighet. / Background: The patient law, SFS 2014:821, was introduced in January the 1st of 2015, which has been developed to clarify and strengthen the position of patients and promote patient integrity, self-determination and participation in medical healthcare. The caregivers’ duty of giving information to the patients was clarified due to the introduction of the law. This means that the quality of the information should optimize the patient's ability to be self-determinated and involved in their care. Aim: To investigate whether chapter three and five in the patient law, SFS 2014:821, is followed and applied in the clinical practice with aim to promote patient involvement and self-determination. Method: Six patients were recruited from a thorax surgery ward at university hospital in Sweden. The participants were elective, thoracic surgical patients whose procedures were performed with extracorporeal circulation. A convenience sample was made where as the sample group included one woman and five men. The interviews were conducted qualitatively and semi- structured, on the surgical ward, 1-2 days before discharge. Data were analyzed by qualitative content analysis according to Hällberg-Graneheim & Lundman (2004). Findings: The caregiver provides information in a clear, respectful and considerate manner in purpose to promote patient participation, integrity and autonomy. Follow-ups were made to reduce the risk of misunderstandings. The majority of participants were satisfied with the information that was given during their care. They experienced reduced anxiety and increased sense of security due to good quality of information. The ward seems to follow regulations in regard to the new patient law. Conclusion: The patient law is followed in the surgical ward where the study was conducted. The collected data strongly indicated that the health staff was actively working to promote patients involvement in their health care. This by keeping the patient well informed and continuously invites patients to participate.